Lag (1934:437) för Sveriges riksbank

1 §  Sveriges riksbank är enligt 9 kap. 12 § regeringsformen myndighet under riksdagen.

2 §  Riksbanken driver bankrörelse enligt denna lag.

I 9 kap. 13 § regeringsformen finns bestämmelser om riksbankens rätt att ge ut sedlar. Bestämmelser om riksbankens rätt att låta tillverka och ge ut mynt finns i lagen (1970:1028) om rikets mynt.

Riksbanken får bedriva tryckerirörelse vid sitt sedeltryckeri och papperstillverkning vid sitt pappersbruk samt bedriva tillverkning av mynt, medaljer och därmed likartad verksamhet vid sitt myntverk.

Riksbanken får inte delta i eller driva annan rörelse än sådan som är uttryckligen medgiven enligt denna lag.

3 §  Riksbankens grundfond skall utgöra ettusen miljoner kronor.

4 §  Riksbankens reservfond skall utgöra femhundra miljoner kronor. Därest reservfonden nedgår under detta belopp, skall till densamma avsättas minst tio procent av riksbankens behållna årliga vinst, intill dess reservfonden åter uppnått föreskrivet belopp.

5 §  Över riksbankens behållna årliga vinst äger riksdagen att förfoga, dock med iakttagande av vad i 4 § stadgas.

6 §  Av riksbanken utgivna sedlar skola utgöra lagligt betalningsmedel.

8 §  Riksbanken skall ge ut sedlar på etthundra och ettusen kronor.

Riksbanken får, om fullmäktige finner det lämpligt, ge ut sedlar på fem, tio, femtio, femhundra och tiotusen kronor.

10 §  Riksbankens utelöpande sedlar skola motsvaras av följande tillgångar sammanräknade:

• a) guldmynt och omyntat guld;
• b) lätt säljbara statspapper;
• c) allmänna hypoteksbankens och konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer ävensom sådana andra inhemska obligationer, som noteras å utländsk börs;
• d) växlar, betalbara inom eller utom riket;
• e) hos bank eller bankir på utrikes ort i räkning innestående, inom sex månader till betalning förfallna medel, efter avdrag av riksbankens skuld i dylik räkning;
• f) medel utlånade på bestämd tid av högst tre månader eller med högst samma uppsägningstid mot säkerhet av sådana statspapper och obligationer, som omförmälas under b) och c), samt, intill ett belopp av etthundra miljoner kronor, mot annan säkerhet;
• g) tillgodohavande på grund av insats i eller utlåning till Internationella valutafonden.

12 §  Riksbanken driver bankrörelse vid huvudkontor i Stockholm samt vid regionkontor inom riket.

13 §  Riksbanken må köpa och sälja guld och silver.

14 §  Riksbanken må köpa och sälja utländska valutor.

15 §  Riksbanken må upptaga utländsk kredit ävensom bevilja utländsk centralbank och Internationella valutafonden kredit. Efter riksdagens bestämmande må kredit också beviljas annan internationell finansorganisation vari svenska staten är medlem.

Därjämte må riksbanken hos utländsk bankinrättning insätta penningar. Riksbanken må mottaga penningar såsom insättning för utländsk stat eller offentlig myndighet eller för mellanstatlig organisation eller för utländsk bankinrättning. Insättning må mottagas med eller utan räntegottgörelse.

15 a §  Riksbanken må förvärva de särskilda dragningsrätter, som må tillkomma Sverige på grund av svenskt delägarskap i Internationella valutafondens särskilda dragningskonto, och har att fullgöra de skyldigheter som följer av sådant delägarskap.

16 §  Riksbanken får köpa och sälja:

• a) svenska statsobligationer och övriga svenska statspapper;
• b) andra svenska obligationer;
• c) lätt säljbara utländska statsobligationer och övriga statspapper;
• d) andra lätt säljbara utländska obligationer än statsobligationer.

Riksbanken får även förmedla köp och försäljning av sådana obligationer och statspapper som nämns ovan.

Dessutom får riksbanken, inom ramen för riksbankens uppgifter som centralbank, förvärva aktier, andelar i ekonomiska föreningar eller liknande rättigheter samt ikläda sig härmed förenade förpliktelser, om fullmäktige så beslutar.

17 §  Riksbanken må driva utlåningsrörelse medelst:

• a) diskontering av växlar, som förfalla till betalning inom sex månader;
• b) utlåning mot förbindelse till återbetalning antingen å bestämd tid av högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning samt mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper; dock att kommun och annan därmed jämförlig samfällighet samt svenskt bankaktiebolag må, på ovan stadgade återbetalningsvillkor, kunna erhålla lån utan annan säkerhet än dess egen förbindelse;
• c) utlåning mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid av högst sex månader i förening med panträtt, som upplåtits i varor satta i förvar hos tredje man, vilken förbundit sig att hålla dem eller deras värde riksbanken tillhanda, för så vitt den, som åtagit sig förbindelsen, prövas därför vederhäftig;
• d) beviljande på högst tolv månader av kredit i checkräkning mot pant av svenska statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer eller, intill ett belopp av femton miljoner kronor, mot annan säkerhet; dock att svenskt bankaktiebolag må kunna erhålla kredit i checkräkning utan annan säkerhet än dess egen förbindelse.

Riksbanken får dessutom bevilja Sveriges Investeringsbank Aktiebolag kredit i checkräkning, intill ett belopp av tvåhundra miljoner kronor, utan annan säkerhet än bolagets egen förbindelse.

18 §  har upphört att gälla genom lag (1983:179).

19 §  Riksbanken må såväl vid huvudkontoret som vid regionkontoren

• a) på checkräkning utan räntegottgörelse mottaga penningar att återbetalas vid anfordran samt
• b) på depositionsräkning utan räntegottgörelse mottaga penningar att återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes, skolande bevis över sålunda insatta penningar ställas till viss man.

Dock må fullmäktige medgiva, att firmor, som hava växeldiskontering i riksbanken och ej själva driva bankrörelse, erhålla räntegottgörelse å medel innestående å checkräkning.

Där omständigheterna sådant påkalla, må fullmäktige även i annat fall än i nästföregående stycke sägs medgiva räntegottgörelse å insatta medel.

Fullmäktige må även vidtaga de anordningar, som kunna finnas erforderliga för underlättande av betalningsutjämning (clearing).

20 §  Riksbanken är pliktig att utan räntegottgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar och att av statsverkets tillgodohavande verkställa utbetalningar enligt därom meddelade föreskrifter.

21 §  Riksbanken är pliktig att vid såväl huvudkontoret som regionkontoren, utan avgift, mot inbetalning av penningar tillhandahålla växel på Sveriges riksbank i Stockholm, betalbar vid uppvisandet, samt må vid varje kontor mottaga penningar för utbetaltning å annan ort.

22 §  Riksbanken må driva inkassorörelse.

24 §  Riksbanken må till förvar emottaga guld och silver, myntat eller i plants, ävensom obligationer, aktier och andra värdepapper samt gods under försegling.

25 §  Riksbanken får förvärva sådana fastigheter som är avsedda för riksbankens kontor, sedeltryckeri, pappersbruk och myntverk.

För att skydda en fordran får riksbanken

• 1. på offentlig auktion eller fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom, som är utmätt eller utgör säkerhet för fordringen,
• 2. som betalning för fordran överta egendom som utgör säkerhet för fordringen eller annan egendom.

Den egendom som riksbanken har förvärvat enligt andra stycket skall avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan ske utan förlust.

26 §  Vid varje kalenderårs slut skall fullständigt bokslut upprättas.

Riksbankens fasta egendom, dess inventarier samt mynt- och medaljsamling skola bokföras inom linjen.

27 §  Omedelbart efter varje månads slut skall upprättas en översikt, utvisande under särskilda rubriker riksbankens tillgångar och skulder. Denna översikt skall därefter ofördröjligen tryckas och med allmänna tidningarna utdelas.

Därjämte skall för den sjunde, femtonde, tjugutredje och sista dagen i varje månad eller, om sådan dag infaller på arbetsfri dag, för nästföregående arbetsdag upprättas och i Post- och Inrikes Tidningar införas uppgift om riksbankens i 10 § omförmälda tillgångar och utelöpande sedlar.

28 §  Riksbanken förvaltas enligt 9 kap. 12 § regeringsformen av sju fullmäktige.

Fullmäktige få icke utöva sina befogenheter på område som är ockuperat av främmande makt. Vid sammanträde, som hålles när riket till någon del är ockuperat, skola minst tre fullmäktige vara närvarande.

30 §  Statsråd eller fullmäktig i riksgäldskontoret må ej vara fullmäktig i riksbanken eller vice chef för riksbanken.

31 §  Den som är omyndig eller i konkurstillstånd må ej vara fullmäktig i riksbanken.

Fullmäktig må ej vara ledamot av styrelse i annan bank än sådan utländsk bank, i vilken staten genom riksbanken eller annat organ är delägare.

Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller även vice chefen för riksbanken.

32 §  Fullmäktige kunna ej i och för sin befattning med riksbanken emottaga föreskrifter av någon annan än riksdagen; och äro fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess finansutskott och revisorer allena redo skyldiga.

I fråga om ansvarsfrihet för fullmäktige beslutar riksdagen.

33 §  Har regeringen på framställning av fullmäktige i riksbanken eller, där regeringen eljest så prövat nödigt, förordnat ombud att med fullmäktige i något särskilt ärende förhandla, må fullmäktige med regeringens ombud överlägga, men är det fullmäktige förbjudet att i ombudets närvaro fatta beslut.

34 §  Styrelse vid regionkontoren utses av fullmäktige enligt föreskrifter, som riksdagen äger att meddela.

35 §  Om det i riksbankens bankrörelse framkommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har begåtts, skall riksbanken underrätta polismyndighet eller åklagarmyndighet.

Riksbanken får, när särskilda skäl föreligger, underlåta att göra anmälan enligt första stycket.

36 §  har upphört att gälla genom lag (1980:161).

37 §  Varje år före utgången av januari skola fullmäktige till riksdagen avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning.

38 §  De föreskrifter, som utöver denna lag erfordras angående riksbankens förvaltning, meddelas i lag med reglemente för riksbanken.