Lag (1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller testamente

Utfärdad: 1958-02-28

Ikraftträdande: 1958-02-28

Ändring införd: t.o.m. SFS 1977:661

Tid, inom vilken arvinge eller testamentstagare efter kungörelse enligt 16 kap. 1, 2 eller 3 § ärvdabalken har att göra sin rätt gällande, må, om skäl äro därtill, av rätten förlängas. Sådan förlängning må ske med högst fem år i sänder men må sammanlagt ej avse mera än femton år.

Ansökan om förlängning skall ingivas till rätten, innan preskription inträtt, och må göras av den som har att bevaka arvingens eller testamentstagarens rätt i boet. Övriga dödsbodelägare skola genom särskilda meddelanden av rätten erhålla tillfälle att yttra sig över ansökningen.

Sedan beslut om förlängning vunnit laga kraft, skall kungörelse om beslutet genom rättens försorg intagas i Post- och Inrikes Tidningar.


Historik och övergångsbestämmelser

1958:52

Lag (1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller testamente

Myndighet: Justitiedepartementet L2

Förarbeten: Prop. 1958:25; 1LU 1958:8; Rskr 1958:71

Uppslagsord: arv,testamente,preskription

1962:137

ändr.

1967:651

ändr.

1977:661

Lag (1977:661) om ändring i lagen (1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller testamente

ändr.

Förarbeten: Prop. 1976/77:63, KU 1976/77:45, rskr 1976/77:336