Förordning (1963:588) om arvsskatt vid avveckling av fideikommiss

1 §  Upphör fideikommiss med anledning av dödsfall efter vad i 3-6 §§ lagen om avveckling av fideikommiss (avvecklingslagen) sägs, skall i enlighet med bestämmelserna i denna förordning till staten utgå arvsskatt för vad som på grund härav enligt 7-10 §§ och 12 § första stycket avvecklingslagen skall tillfalla efterträdare eller annan.

2 §  Vid arvsbeskattning enligt denna förordning skola, med iakttagande av vad nedan i 3-10 §§ sägs, bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1941 om arvsskatt och gåvoskatt (arvsskatteförordningen) i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

3 §  Förvärv, som i 1 § denna förordning sägs, skall anses ske genom arv, om egendomen tillfaller någon i hans egenskap av efterträdare eller såsom arvinge, och eljest genom testamente.

Såsom arvlåtare (testator) skall anses den, vars död föranlett fideikommissets upphörande.

4 §  Vid tillämpning av bestämmelserna i 11 § 1 mom. arvsskatteförordningen skall den, som äger taga del i fideikommissegendomen enligt 7-10 §§ avvecklingslagen, anses icke begagna sig av förmån, varom i 12 § första stycket samma lag sägs.

5 §  Vid beräknande av behållning i fideikommissbo skall vad i 13 § 1 mom. arvsskatteförordningen sägs äga tillämpning endast såvitt avser bouppteckningskostnad och belopp som skall betalas i arvsskatt.

6 §  Skatteverket skall medge anstånd med skattens fastställande tills avvecklingen av fideikommisset slutförts, om delägare i fideikommissboet eller boutredningsman gör framställning om det i samband med att fideikommiss- bouppteckningen ges in för registrering. Anstånd som nu sagts skall inte föranleda uppskov med bouppteckningens registrering. Bestämmelserna om ränta i 19 kap. skattebetalningslagen (1997:483) skall äga motsvarande tillämpning.

Vid tillämpning av 17 § andra stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall där angiven tid räknas från den tidpunkt då avvecklingen av fideikommisset är slutförd.

7 §  Vad i 19 § arvsskatteförordningen sägs om sammanläggning med tidigare förvärv skall avse jämväl från samme arvlåtare (testator) härrörande lott, för vilken skattskyldighet inträtt samtidigt med skattskyldigheten för den lott om vars beskattning är fråga.

Sammanläggning skall i intet fall ske av vad som tillfaller efterträdare i denna hans egenskap (efterträdarandel) med annan lott eller av annan lott med efterträdarandel, ej heller av efterträdarandelar i fideikommiss härrörande från skilda stiftare.

8 §  Vad i 28 § fjärde stycket arvsskatteförordningen sägs om skattefrihet skall äga motsvarande tillämpning då fråga är om beskattning av lott, för vilken skattskyldighet inträtt vid dödsfallet, och arvingen (testamentstagaren) från arvlåtaren (testator) erhållit annan lott, för vilken skattskyldighet inträtt samtidigt.

Skattefrihet varom nu är fråga må åtnjutas å efterträdarandel endast i den mån den icke kan tillgodoräknas å annan egendom, för vilken skattskyldighet inträtt samtidigt eller tidigare.

9 §  Skatt å efterträdarandel skall utgå enligt den närmast före den 1 januari 1959 gällande tariffen i 28 § arvsskatteförordningen.

10 §  Konungen äger i särskilda fall medgiva befrielse från eller nedsättning av skatt enligt denna förordning för sådan byggnad, trädgård, parkanläggning eller samling, vars bevarande med hänsyn till egendomens historiska, vetenskapliga eller konstnärliga värde är av allmänt intresse.

Jämväl i annat fall än nu sagts må Konungen, där synnerliga skäl därtill äro, medgiva befrielse från eller nedsättning av skatt enligt denna förordning.

11 §  Konungen äger utfärda de föreskrifter som erfordras för tillämpning av denna förordning.