Lag (1965:94) om polisregister m.m.

1 §  Med polisregister förstås i denna lag register som förs hos rikspolisstyrelsen eller någon annan polismyndighet för att tjäna till upplysning om brott, för vilka någon har misstänkts, åtalats eller dömts, eller om någons personliga förhållanden i övrigt.

Som polisregister anses dock inte det allmänna kriminalregistret.

I 10 b § finns bestämmelser om vissa register hos statens kriminaltekniska laboratorium.

2 §  Innehållet i polisregister skall begränsas till uppgifter som är nödvändiga för att polisen skall kunna förebygga och uppdaga brott samt fullgöra sin verksamhet i övrigt.

Närmare föreskrifter om innehållet i polisregister och om uppgifter till sådant register meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av rikspolisstyrelsen.

3 §  Utdrag av eller upplysning om innehållet i polisregister skall meddelas, när framställning därom görs av

• 1. justitiekanslern, riksdagens ombudsmän, rikspolisstyrelsen, den centrala utlänningsmyndigheten, länsstyrelse, länsrätt, polismyndighet, allmän åklagare eller Alkoholinspektionen;
• 2. annan myndighet, om och i den mån regeringen för visst slag av ärenden eller för särskilt fall ger tillstånd därtill;
• 3. enskild, om han behöver utdraget för att ta till vara sin rätt i främmande stat, för att få tillstånd att inresa, vistas, bosätta sig eller arbeta i främmande stat eller för att pröva fråga om anställning eller uppdrag i verksamhet, som avser vård eller som är av betydelse för rikets säkerhet eller för förebyggandet eller beivrandet av brott, och regeringen i förordning medgivit att utdrag eller upplysning lämnas för sådant ändamål eller, i annat fall, om den enskilde styrker att hans rätt är beroende av upplysning ur registret och regeringen medger att upplysningen meddelas.

Regeringen kan förordna att en myndighet som avses i första stycket får ha terminalåtkomst till polisregister.

4 §  På framställning av polis- eller åklagarmyndighet i Danmark, Finland, Island, Norge eller stat ansluten till internationella kriminalpolisorganisationen eller av denna organisation må Rikspolisstyrelsen eller, efter regeringens bemyndigande, annan polismyndighet förordna, att uppgift från polisregister skall meddelas när det fordras för utredning i brottmål eller utlänningsärende. Efter regeringens bemyndigande äger Rikspolisstyrelsen för sådant ändamål meddela uppgift från polisregister till polis- eller åklagarmyndighet i annan stat.

Uppgift från polisregister får vidare meddelas till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation om detta följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.

I övrigt må, enligt föreskrifter som regeringen utfärdar, från polisregister meddelas uppgift till myndighet i främmande stat om medborgare i den staten eller den som har hemvist där eller den som uppenbarligen är att anse som internationell förbrytare.

På framställning av utländsk myndighet må i annat fall än förut sagts meddelas uppgift från polisregister, om regeringen ger tillstånd därtill.

5 §  Rikspolisstyrelsen må, enligt föreskrifter som regeringen utfärdar, i tryck eller på annat lämpligt sätt mångfaldiga och till länsstyrelserna, polismyndigheterna, den centrala utlänningsmyndigheten samt poliscentralerna i Danmark, Finland och Norge sända sammanställningar av uppgifter från polisregister om domar, beslut, anstaltsvistelser, avlägsnanden ur riket och andra förhållanden av betydelse för brottsbekämpandet i fråga om personer som gjort sig skyldiga till svår eller vanemässig brottslighet eller asocialitet.

Utöver vad som följer av första stycket får rikspolisstyrelsen enligt föreskrifter av regeringen till svensk myndighet samt myndighet i Danmark, Finland, Island och Norge sända sammanställningar av uppgifter från polisregister om avlägsnanden ur riket och beslut som ha samband därmed. Vad som har sagts nu gäller också uppgifter om motsvarande beslut av myndighet i Danmark, Finland, Island och Norge.

6 §  I uppgift från polisregister till enskild eller i sammanställning enligt 5 § må anteckning om misstanke för brott medtagas endast om åtal väckts för brottet.

Har någon frikänts för åtalad gärning genom dom eller beslut, som vunnit laga kraft, må uppgift om gärningen ej meddelas annan än justitiekanslern, riksdagens ombudsmän, rikspolisstyrelsen, länsstyrelse, polismyndighet eller allmän åklagare.

7 §  I uppgift från polisregister må, om ej annat följer av 7 a §, ej medtagas anteckning om

• 1. böter, sedan fem år förflutit från dom, beslut eller godkännande av strafföreläggande;
• 2. villkorlig dom, skyddstillsyn, fängelse som ådömts enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, överlämnande till särskild vård, dom varigenom någon enligt 30 kap. 6 § brottsbalken förklarats fri från påföljd, beslut av åklagare att icke tala å brott eller beslut om utvisning enligt 4 kap. 3 § utlänningslagen (1989:529) eller 1 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll, sedan tio år förflutit från dom eller beslut;
• 3. fängelse i annat fall än som avses i 2 samt förvandlingsstraff för böter, sedan tio år förflutit från frigivningen;
• 4. vandel i övrigt, sedan tio år förflutit från den händelse som föranlett anteckningen.

Anteckning om utvisning som beslutats av allmän domstol tas med under den tid, som är föreskriven för den brottspåföljd som har ådömts jämte utvisningen.

Har före utgången av tid som nu sagts beträffande samma person ånyo meddelats dom eller beslut eller förekommit händelse, som antecknats i registret och icke avser endast förändring av påföljd eller verkställighet av tidigare dom eller beslut, må båda anteckningarna medtagas så länge någondera må medtagas enligt första eller andra stycket. Förekommer flera anteckningar, äger vad nu sagts motsvarande tillämpning.

7 a §  Begränsning som anges i 7 § skall ej iakttagas, om för särskilt fall fullständiga uppgifter begäras av myndighet som sägs i 3 § 1 eller av myndighet som av regeringen fått tillstånd att erhålla utdrag eller upplysning utan begränsning enligt 7 §.

Även om fullständiga uppgifter ej begärts enligt första stycket, skall till myndighet som sägs i 3 § 1 lämnas uppgift om dom eller beslut varigenom någon ådömts utvisning med sådant förbud att återvända till riket som icke är begränsat till att gälla viss tid. Vidare får i sammanställning som avses i 5 § andra stycket lämnas uppgift i fråga om ännu gällande förbud för utlänning att återvända till riket eller till Danmark, Finland, Island eller Norge.

I utdrag eller upplysning till åklagare lämnas alltid uppgift om anteckning rörande verkställd sinnesundersökning eller rättspsykiatrisk undersökning eller om läkarintyg som avses i 4 § första stycket lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning.

8 §  Intyg eller utlåtande om någons vandel, redbarhet eller lämplighet för viss verksamhet eller om annan liknande omständighet må polismyndighet utfärda till 1. myndighet som sägs i 3 § 1; 2. annan myndighet, när skyldighet därtill föreligger enligt lag eller författning; 3. enskild i de fall och den ordning lag eller författning särskilt anger; 4. myndighet eller enskild i annat fall, om regeringen ger tillstånd därtill.

När intyg eller utlåtande lämnas till annan myndighet än som sägs i 3 § 1 eller till enskild, må hänsyn icke tagas till misstanke varom anteckning i fall som avses i 6 § första stycket ej må medtagas i uppgift från polisregister. Vid utfärdande av intyg eller utlåtande till annan än justitiekanslern, riksdagens ombudsmän, rikspolisstyrelsen, länsstyrelse, polismyndighet eller allmän åklagare må hänsyn icke tagas till gärning som avses i 6 § andra stycket.

Begränsning som anges i 7 § skall iakttagas även vid utfärdande av intyg eller utlåtande. Har myndighet som sägs i 3 § 1 för särskilt fall begärt att intyg eller utlåtande skall grundas på fullständiga uppgifter, skall dock sådan begränsning ej iakttagas. I intyg eller utlåtande till sådan myndighet må alltid beaktas anteckning rörande förvisning som avses i 7 a § andra stycket.

9 §  Till den officiella statistiken skola meddelas erforderliga uppgifter från polisregister. Upplysning må dock icke lämnas om namnen på dem uppgifterna avse.

För vetenskaplig eller därmed jämförlig undersökning må uppgifter och anteckningar, som tillförts polisregister, utlämnas, såvida trygghet kan anses vara för handen att det ej kommer att missbrukas till men för enskild. Fråga om utlämnande prövas av rikspolisstyrelsen. Vid utlämnande till enskild böra erforderliga förbehåll göras.

9 a §  Regeringen får, när det är påkallat av synnerliga skäl, för ett särskilt fall förordna om undantag från sekretess för uppgifter i ett polisregister som förs av Säkerhetspolisen. Ett sådant förordnande får förenas med villkor att förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den skall ställas upp vid utlämnande av uppgiften.

10 §  Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgift ur polisregister om annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja vad han sålunda har erfarit.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

10 b §  Hos statens kriminaltekniska laboratorium får med hjälp av automatisk databehandling föras ett register som omfattar dess sakkunnigutlåtanden.

Uppgifter ur registret får lämnas till en annan myndighet om och i den utsträckning regeringen föreskriver eller beslutar i särskilda fall. Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen i särskilda fall också besluta att uppgifter får lämnas till en enskild. I så fall får förbehåll uppställas som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgifterna vidare eller utnyttja dem.

Uppgifter skall utgå ur registret sedan tio år förflutit från det sakkunnigutlåtandet upprättades.

11 §  Ytterligare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen.