Författningen är uppävd
Upphävd per: 1993-01-01
Utfärdad: 1968-12-13
Ikraftträdande: 1968-12-13
Ändring införd:
1 § Styrelsen sammanträder så ofta ärendena kräver. Till sammanträde skall kallas samtliga styrelseledamöter eller, vid förfall, behövligt antal suppleanter.
Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som justeras på sätt styrelsen bestämmer.
2 § Styrelsen är beslutför när minst åtta ledamöter är närvarande. Är endast sex ledamöter närvarande får beslut ändå fattas, om ordföranden eller vice ordföranden är närvarande och de närvarande ledamöterna är ense om beslutet.
Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Val inom styrelsen avgörs dock genom lottning.
Beslut om utseende och entledigande av verkställande direktör, om uppläggande av obligationslån eller om annan upplåning samt beslut om instruktion för värderingsmän och om formulär för värderingsinstrument får styrelsen inte fatta utan att den är fulltalig. För beslutets giltighet fordras även att ordföranden eller vice ordföranden biträtt beslutet.
För behandling av frågor där beslutet fordrar fulltalig styrelse eller när det annars behövs för att styrelsen skall vara beslutför, får vid förfall för personlig suppleant annan suppleant kallas in. Ordföranden bestämmer då i vilken ordning suppleanterna skall inträda i styrelsen.
3 § Ledamot av styrelsen får ej delta i behandling av en fråga som rör avtal mellan honom och kassan. Inte heller får han delta i behandlingen av en fråga som rör avtal mellan kassan och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot kassans. Detsamma gäller i fråga om gåvor från kassan samt vid rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.
4 § Kassans firma skall tecknas av minst två personer i förening.
Styrelsen får bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen och tjänstemän hos kassan att teckna firman.
Styrelsen kan föreskriva att firmatecknare bör teckna kassans firma endast som kontrasignant. Sådan firmatecknare får teckna firman endast tillsammans med firmatecknare som ej är kontrasignant.
Bemyndigande att teckna kassans firma får när som helst återkallas av styrelsen.
5 § Styrelsen bestämmer arvoden till verkställande direktören, till sådan revisor hos förening som kassan utser och till suppleanterna i styrelsen.
Styrelsen tillsätter och entledigar tjänstemän och övriga biträden samt bestämmer lönevillkor för dem.
Styrelsen får vidare lämna föreningarna erforderliga anvisningar rörande verksamheten.
Senast den 15 mars varje år skall styrelsen avge berättelse över kassans förvaltning och verksamhet under närmast föregående år. Berättelsen skall tryckas.
6 § Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera kassans tillgångar samt granska kassans böcker, räkenskaper och andra handlingar.
Styrelsen skall årligen i den omfattning som bestämts i samråd med revisorerna låta inventera de obligationer som är inskrivna hos kassan.
Den inventeringsskyldighet som åvilar revisorerna får i fråga om inskrivna obligationer anses fullgjord genom kontroll av inventering som skett enligt andra stycket.
Styrelsens förvaltningsberättelse skall överlämnas till revisorerna ofördröjligen efter det att den avgivits.
Revisorerna skall senast den 15 april avge revisionsberättelse, i vilken de skall till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter. Berättelsen skall tryckas.
Bankinspektionen bestämmer arvode till den av inspektionen utsedde revisorn. Fullmäktige i riksgäldskontoret bestämmer arvode till den av fullmäktige utsedde revisorn.
7 § Styrelsen skall ofördröjligen efter det att revisionsberättelsen avgivits överlämna förvaltnings- och revisionsberättelserna till chefen för finansdepartementet, till riksgäldsfullmäktige och till föreningarna.
8 § Styrelsen förbereder de ärenden som skall behandlas på ombudsstämma.
Styrelsen skall upprätta föredragningslista för stämman samt tillse att föreningarna minst fjorton dagar före stämman underrättas om dagen för denna och får del av föredragningslistan.
9 § Ombudsstämman öppnas av den ledamot i styrelsen som styrelsen utser. Stämman skall välja ett av ombuden att vara ordförande för stämman.
Beslut fattas genom omröstning. Varje ombud har en röst. Omröstningen sker öppet. Val skall dock ske med slutna sedlar om ett ombud begär det. Som stämmans beslut gäller den mening som de flesta enat sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Val avgörs dock genom lottning.
Ledamöterna och suppleanterna i styrelsen samt revisorerna får närvara vid stämman och delta i överläggningarna men ej i besluten.
Vid stämman skall protokoll föras.
10 § På ordinarie ombudsstämma skall följande ärenden behandlas, nämligen
11 § Förening eller ombud som vill framställa förslag till behandling på ordinarie ombudsstämma skall anmäla förslaget skriftligen hos styrelsen senast den 15 april.
Stämman får behandla ärende utom föredragningslistan endast om styrelsen föreslår det eller minst en tiondel av de närvarande ombuden väcker förslag om det och styrelsen tillstyrker att ärendet behandlas på stämman.
12 § Extra ombudsstämma får endast behandla ärende som upptagits på föredragningslistan för stämman.
13 § Offentlig vård av skuldförbindelser med säkerheter enligt 8 § första stycket lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar utövas av ett eller, om det behövs, två ombud som förordnas av länsstyrelsen i det län där vederbörande förenings styrelse har sitt säte. Förordnas två ombud anger länsstyrelsen hur arbetet skall fördelas mellan dem. Länsstyrelsen får förordna suppleant för ombud.
Handlingarna skall förvaras under två särskilda lås med olika nycklar i förvaringsrum som är brandsäkert och även i övrigt betryggande. Ombud och person som föreningen utser skall inneha var sin av dessa nycklar. I fall som avses i 33 § tredje stycket får dock handlingarna förvaras på annat betryggande sätt, om ombud godkänner det.
Länsstyrelsen bestämmer arvoden till ombud och suppleant. Innan arvode bestäms skall kassan höras.
14 § Kassan får ej bevilja lån till förening utan att denna företer beslut att upptaga lånet och att bevilja motsvarande lån. I den utsträckning som kassan bestämmer skall föreningen förete handlingar i övrigt som visar att föreningen iakttagit gällande föreskrifter.
15 § Kassan skall för varje utlämnat lån beräkna kapitalrabatt och övriga kostnader vid kassans egen upplåning, som belöper på lånet. Ersättning för dessa kostnader skall den låntagande föreningen efter kassans bestämmande erlägga antingen när den uppbär lånebeloppet eller senare genom årliga avbetalningar.
16 § Styrelsen skall ofördröjligen till kassan anmäla val till styrelsen liksom andra ändringar i styrelsens sammansättning.
17 § Styrelsen sammanträder så ofta ärendena kräver. Sammanträde äger rum på tid och ort som ordföranden bestämmer. I regel bör sammanträde äga rum där styrelsen har sitt säte.
Till sammanträde skall kallas samtliga styrelseledamöter eller, vid förfall, behövligt antal suppleanter. Även verkställande direktören skall kallas. Om denne ej är ledamot av styrelsen, har han likväl rätt att deltaga i överläggningarna och framställa förslag samt få sin mening antecknad till protokollet men däremot ej att deltaga i beslut.
Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som justeras på sätt styrelsen bestämmer.
18 § Styrelsen är beslutför, när utöver den vid sammanträdet tjänstgörande ordföranden minst hälften av styrelsens övriga ledamöter är närvarande.
Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Val inom styrelsen avgörs dock genom lottning.
19 § Ledamot av styrelsen eller verkställande direktören får ej delta i behandling av en fråga som rör avtal mellan honom och föreningen. Ej heller får han delta i behandling av en fråga som rör avtal mellan föreningen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens. Detsamma gäller i fråga om gåvor från föreningen samt vid rättegång eller annan talan mot styrelseledamoten, verkställande direktören eller tredje man.
20 § Förenings firma skall tecknas av minst två personer i förening.
Styrelsen får bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen och tjänstemän hos föreningen att teckna firman.
Styrelsen kan föreskriva att firmatecknare bör teckna föreningens firma endast som kontrasignant. Sådan firmatecknare får teckna firman endast tillsammans med firmatecknare som ej är kontrasignant.
Bemyndigande att teckna föreningens firma får när som helst återkallas av styrelsen.
21 § Styrelsen åligger att
Styrelsen får uppdraga åt verkställande direktören eller annan tjänsteman hos föreningen att ensam eller i förening med annan avgöra kreditärenden som det annars ankommer på styrelsen att pröva. Kassan meddelar efter samråd med bankinspektionen anvisningar om tillämpningen av denna bestämmelse. Anvisningarna skall insändas till bankinspektionen.
22 § Bland förenings tjänstemän skall finnas en kamrerare och en ombudsman. Dessa befattningar får förenas hos en person. En av befattningarna får förenas med befattningen som verkställande direktör.
23 § Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att när som helst inventera föreningens tillgångar samt granska föreningens böcker, räkenskaper och andra handlingar.
Styrelsens förvaltningsberättelse skall överlämnas till revisorerna ofördröjligen efter det att den avgivits.
Revisorerna skall senast den 1 april avge revisionsberättelse, i vilken de skall till- eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter.
Förvaltnings- och revisionsberättelserna skall minst åtta dagar före ordinarie föreningsstämma föreligga i tryck och hållas tillgängliga för föreningens medlemmar. Vid revisionsberättelsen skall fogas styrelsens förklaring över anmärkningar som revisorerna avgivit.
24 § Om kassan finner särskild granskning av föreningens förvaltning behövlig, skall alla handlingar, räkenskaper och kontanta tillgångar hållas tillgängliga för sådan granskning.
25 § Styrelsen förbereder de ärenden som skall behandlas på föreningsstämma.
Senast fjorton dagar före stämman skall kungörelse om denna införas i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som föreningsstämman bestämmer. Kungörelse om extra stämma skall innehålla uppgift om samtliga ärenden som skall förekomma på stämman.
Under en vecka närmast före ordinarie stämma skall förteckning över de ärenden som skall förekomma på stämman genom styrelsens försorg hållas tillgänglig för föreningens medlemmar på föreningens kontor.
Den som vill utöva rösträtt på stämman skall anmäla detta på föreningens kontor senast klockan 15 näst sista vardagen kontoret hålles öppet före stämman och visa sin behörighet om det påfordras.
26 § Föreningsstämma öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, av annan ledamot i styrelsen som denna utser. Därefter skall röstlängd justeras och ordförande för stämman väljas.
Beslut fattas genom omröstning efter huvudtal med enkel pluralitet. Omröstning sker öppet. Val skall dock ske med slutna sedlar, när röstberättigad begär det. Vid lika röstetal gäller den mening som stämmans ordförande biträder. Val avgöres dock genom lottning.
Styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktören eller revisor, som ej är medlem i föreningen, får likväl närvara vid stämman och deltaga i överläggningarna men ej i beslut.
Vid föreningsstämma skall föras protokoll.
27 § På ordinarie föreningsstämma skall följande ärenden behandlas, nämligen
28 § Medlem som vill framställa förslag till behandling på ordinarie föreningsstämma skall anmäla förslaget skriftligen hos styrelsen senast den 15 februari.
29 § Extra föreningsstämma får endast behandla ärende som angivits i kungörelsen om stämman.
30 § Vid annan långivning mot säkerhet av panträtt i fast egendom eller tomträtt än långivning i form av byggnadskreditiv skall iakttagas, att den fasta egendomen eller den med tomträtt upplåtna fastigheten är belägen inom föreningens verksamhetsområde, att på fastigheten finns uppförd byggnad som är nöjaktigt brandförsäkrad och som huvudsakligen är avsedd för bostadsändamål eller till affärslokaler samt att, när fråga är om lån mot säkerhet av inteckning i tomträtt, kassan godkänt tomträttsavtalet. Som byggnad, huvudsakligen avsedd för bostadsändamål, anses även för flera sådana byggnader gemensam anläggning för värme, varmvatten, tvätt eller annat liknande ändamål.
För lån i form av byggnadskreditiv gäller första stycket i tillämpliga delar.
31 § Brandförsäkring som avses i 30 § skall vara meddelad av försäkringsföretag med svensk koncession.
Föreningen skall ofördröjligen inhämta medgivande från försäkringsgivaren att dennes ansvarighet mot föreningen som innehavare av pantbrev i fast egendom eller tomträtt skall, även om försäkringen ändras, uppsäges eller upphör av annan anledning eller om premie ej betalas i rätt tid, gälla till dess sex veckor förflutit från den tidpunkt, då föreningen bevisligen mottagit skriftlig underrättelse från försäkringsgivaren om det inträffade förhållandet.
Medgivandet enligt andra stycket behövs ej, om föreningen tecknat särskild försäkring för den förlustrisk som inträder på grund av att brandförsäkring upphör att gälla.
32 § Innan förening mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller tomträtt beviljar annat lån än byggnadskreditiv, skall den fasta egendomen eller byggnad som utgör tillbehör till tomträtten värderas av värderingsman som föreningen utser.
Kassan fastställer instruktion för värderingsman och formulär för värderingsinstrument.
Värderingen skall tjäna till ledning för föreningen vid dess bestämmande av uppskattningsvärdet av den fasta egendomen eller av byggnad som hör till tomträtten. Uppskattningsvärdet skall avse det varaktiga värdet. Värdering skall ske med hänsyn till alla omständigheter som kan påverka detta värde. Särskilt skall beaktas, huruvida byggnad i fråga om inredning, beskaffenhet i övrigt eller ändamål avviker från vad som kan anses svara mot ortens förhållanden. Föreligger sådan avvikelse, får uppskattningsvärdet ej sättas högre än till det värde som kan beräknas under förutsättning att byggnaden användes endast till sedvanliga bostäder, kontor eller butiker. Därvid skall tagas hänsyn även till kostnad för ändring eller ombyggnad som fordras för sådan användning.
Första--tredje styckena äger motsvarande tillämpning i fråga om byggnadskreditiv.
Ersättning för värderingsförrättningen skall betalas av lånesökanden enligt taxa som föreningen fastställer men får återbetalas till denne efter föreningens prövning. Förordning (1987:109). 33 § Om lånesökanden inte tillhandahåller pantbrev med bästa förmånsrätt, får föreningen bevilja lån endast under förutsättning att lån som lämnats mot inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt finnes vara ordnat på betryggande sätt. Kassan eller föreningen kan bestämma att även ifrågavarande pantbrev skall pantsättas för lån som föreningen beviljar.
Vad sålunda föreskrivits utgör ej hinder för förening att bevilja lån gemensamt med annan långivare (konsortielån).
Föreningen prövar efter omständigheterna i varje särskilt fall, särskilt fastighetens gravationsförhållanden, om erbjuden inteckningssäkerhet kan anses betryggande.
34 § Om kassan inte bestämmer annat, skall lånesökanden senast vid utbetalning till honom av beviljat lånebelopp lämna följande handlingar, nämligen
Lämnad inteckningssäkerhet skall gälla för låntagarens samtliga förpliktelser till föreningen. Sådan ytterligare säkerhet som låntagaren ställer för byggnadskreditiv skall däremot gälla endast för kreditivets belopp.
Förmyndare, som ansöker om lån för underårigs räkning, skall förete bevis om överförmyndarens samtycke till lånet, om sådant samtycke är föreskrivet i lag. Detsamma gäller god man och förvaltare enligt föräldrabalken, som ansöker om lån för den som avses med godmans- eller förvaltarförordnandet.
34 a § För lån mot säkerhet i bostadsrätt skall de villkor för belåning som anges i 30 § första stycket vara uppfyllda i fråga om den fastighet vari bostadsrätten är upplåten. Den upplåtande bostadsrättsföreningen skall ha en god ekonomisk ställning och en betryggande administration.
34 b § Innan lån lämnas skall bostadsrätten värderas. Därvid gäller 32 §.
Lån får lämnas endast, om bostadsrätten kan anses utgöra betryggande säkerhet. Om bostadsrätten är pantsatt för tidigare lån, gäller 33 § första stycket.
34 c § Om kassan inte bestämmer annat, skall lånesökanden senast vid utbetalningen av beviljat lånebelopp lämna följande handlingar, nämligen
34 d § Bestämmelserna angående bostadsrätt i detta reglemente skall i tillämpliga delar gälla även andel i bostadsförening och aktie i bostadsaktiebolag där en utan begränsning i tiden upplåten nyttjanderätt till lägenhet enligt stadgarna eller bolagsordningen är oskiljaktigt förenad med andelen eller aktien.
35 § För lån till samfällighetsförening gäller att minst hälften av delägarfastigheterna skall vara belägna inom stadshypoteksföreningens verksamhetsområde och i övrigt uppfylla villkoren om bebyggelse och brandförsäkring enligt 30 §. Består gemensamhetsanläggning helt eller delvis av byggnad, skall även denna vara nöjaktigt brandförsäkrad.
I fråga om lån till samfällighetsförening, i vilken kommun är medlem, får stadshypoteksföreningen i den omfattning och på de villkor regeringen bestämmer efterge kravet på brandförsäkring.
36 § Innan förening beviljar lån åt samfällighetsförening, skall delägarfastigheterna värderas. Därvid gäller 32 § i tillämpliga delar.
Om kassan ej bestämmer annat, skall lånesökande samfällighetsförening senast vid utbetalning till föreningen av beviljat lånebelopp avlämna följande handlingar, nämligen
Bestämmelserna i 35 § samt i första och andra styckena om fastighet äger motsvarande tillämpning på tomträtt som är inskriven, om kassan godkänt tomträttsavtalet.
Lån till kommun m. fl.
36 a § För lån till någon som anges som låntagare i 31 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteks-föreningar gäller att fastigheten skall uppfylla villkoren enligt 30 §. Föreningen får dock efterge kravet på brandförsäkring.
36 b § Innan en förening beviljar lån enligt 36 a §, skall fastigheten värderas. Därvid gäller 32 § i tillämpliga delar. Kassan får föreskriva undantag från kravet på värdering.
Om kassan inte bestämmer annat, skall lånesökanden senast vid utbetalningen av beviljat lånebelopp lämna följande handlingar, nämligen
Bestämmelserna i 36 a § samt i första och andra styckena om fastighet gäller även tomträtt som är inskriven, om kassan har godkänt tomträttsavtalet.
36 c § har upphört att gälla genom förordning (1983:959).
36 e § Om kassan inte bestämmer annat, skall lånesökanden senast vid utbetalningen av beviljat belopp lämna följande handlingar, nämligen
37 § Kapitalavbetalningar, räntelikvider och övriga inbetalningar för lån skall ske på tider som föreningen bestämmer.
Förening skall till kassan redovisa alla inflytande medel som ej utgör avkastning av de i 33 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar angivna säkerhets- och kapitaltäckningsfonderna, förvaltnings- och fondbidrag enligt 37 § samma lag eller ersättning för förlorade sådana bidrag, vinst vid avyttring av tillgångar som föreningen förvärvat eller ersättning som föreningen uppburit för särskilda kostnader.
38 § För att övervaka att vanvård ej äger rum, skall föreningen i den utsträckning kassan eller föreningen anser behövligt låta besiktiga den egendom upplåten panträtt hänför sig till.
39 § Försummar låntagare att göra föreskriven inbetalning skall han betala ränta på det förfallna beloppet efter högst en och en halv procent i månaden, om föreningen beslutat det. Har likvid ej skett inom trettio dagar från förfallodagen, är låntagaren skyldig att inom tre månader betala hela det återstående kapitalet med ränta, om föreningen beslutat det.
Om konsumentkreditlagen (1992:830) är tillämplig på lånet, gäller bestämmelserna i den lagen framför bestämmelserna i första stycket.
40 § Har byggnad som hör till belånad fast egendom eller tomträtt brandskadats, skall föreningen bestämma, om det lånebelopp, för vilket panträtt i den fasta egendomen eller tomträtten utgör säkerhet, skall inbetalas eller kvarstå helt eller delvis. Detsamma gäller i fråga om lån mot pantsäkerhet i bostadsrätt, om den byggnad vari bostadsrätten är upplåten har brandskadats.
Har pantsäkerheten av annan anledning förlorat i värde eller säkerhet i form av borgen försämrats under lånetiden i sådan utsträckning att den inte längre kan anses utgöra betryggande säkerhet, kan föreningen kräva att låntagaren omedelbart ställer nöjaktig fyllnadssäkerhet. Om låntagaren ej gör detta, kan föreningen säga upp lånet till betalning.
Gäller ej längre betryggande brandförsäkring av byggnad och har kravet på sådan försäkring ej eftergivits enligt 35 § andra stycket eller 36 a §, skall lånet ofördröjligen uppsägas till omedelbar betalning. Detta gäller också, om villkor för eftergift av kravet på brandförsäkring åsidosätts.
Ansluts belånad fast egendom eller tomträtt till gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (1973:1149), skall föreningen pröva om panten med hänsyn till omständigheterna fortfarande kan anses utgöra betryggande säkerhet för lånet. Är detta ej fallet, skall lånet i motsvarande mån ofördröjligen sägas upp till omedelbar betalning.
Föreningen kan säga upp lån åt samfällighetsförening till omedelbar betalning, om sådant fall inträffar som avses i 43 § andra stycket lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter eller om betalning av lånet äventyras av annan anledning, såsom händelse som anges i första--tredje styckena i denna paragraf.
Bestämmelserna i andra stycket gäller inte för lån som konsumentkreditlagen (1992:830) är tillämplig på.
41 § Har belånad fast egendom blivit delad, får lånet efter prövning av föreningen fördelas på de uppkomna delarna, i den mån de var för sig utgör full säkerhet enligt grunderna för föreningens rörelse, eller under samma förutsättning kvarstå i endast en av delarna.
42 § Om lån amorteras, skall låntagarens rätt att förfoga över motsvarande del av den inteckningssäkerhet som ställts för lånet vara beroende av föreningens medgivande.
43 § Övergår belånad egendom eller egendom som ett borgenslån avser till ny ägare eller tomträttshavare och vill denne övertaga lånet, skall han ansöka om det hos föreningen inom sex månader från den dag, då han blev ägare eller tomträttshavare. Därvid skall han lämna förbindelse om övertagande av lån och, i fråga om borgenslån, bevis om borgensmannens medgivande till övertagandet, allt enligt formulär som kassan fastställer. Görs ej sådan ansökan eller avslås den, kan föreningen säga upp lånet till betalning efter ett år.
44 § Betalas lån till förening i förtid, får föreningen betinga sig ränteskillnadsersättning av låntagaren på sätt och med belopp som kassan bestämmer. I annat fall än som avses i 10 § första stycket lagen (1968:5 76) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar får föreningen även betinga sig ersättning för förlorade förvaltnings- och fondbidrag med belopp som kassan bestämmer.
Om konsumentkreditlagen (1992:830) är tillämplig på lånet, gäller den lagens bestämmelser framför bestämmelserna i första stycket.
45 § Kostnad för bevakning, ansökan om stämning eller betalningsföreläggande, inteckningsåtgärd eller därmed jämförlig kostnad för lån skall förskotteras av föreningen men ersättas av låntagaren. Anteckning om innehav av pantbrev får dock föreningen bekosta.
46 § Har förening för att skydda fordran köpt egendom som är pantsatt eller utmätt för fordringen, skall föreningen avyttra egendomen så snart detta lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga rum utan förlust för föreningen. I annat fall än som sagts nu får förening ej förvärva fast egendom eller tomträtt, utan att därmed avses att bereda föreningen behövliga lokaler. För sådant förvärv fordras dock medgivande av kassan.
47 § Förenings värdehandlingar skall förvaras i förvaringsrum under minst två särskilda lås med olika nycklar, som skall omhänderhas av personer som föreningen utser. Skuldförbindelser med tillhörande säkerheter i låneärenden som är under handläggning får dock förvaras i annat förvaringsrum på sätt föreningen bestämmer. Förvaringsrum skall vara brandsäkert och även i övrigt betryggande.
48 § Storleken av förvaltnings- och fondbidrag fastställs av föreningens styrelse efter samråd med kassan. Uppgår säkerhetsfonden ej till en procent av föreningens skulder, skall styrelsens beslut underställas kassan för godkännande.
49 § Sedan regeringen meddelat tillstånd att bilda förening skall länsstyrelsen i det län, inom vilket föreningens styrelse skall ha sitt säte, för föreningen utse fyra styrelseledamöter, bland dem en ordförande, och behövligt antal suppleanter. Dessa skall tillsammans med den av kassan utsedde ledamoten i föreningens styrelse fungera som interimsstyrelse, till dess styrelseledamöter första gången valts på ordinarie föreningsstämma. Länsstyrelsen skall även utse två personer och suppleanter för dem att tillsammans med den av kassan utsedde revisorn fungera som interimsrevisorer, till dess revisorer första gången valts på ordinarie föreningsstämma. Arvoden till interimsstyrelsens ordförande och övriga ledamöter samt till de av länsstyrelsen utsedda interimsrevisorerna bestämmer länsstyrelsen.
Fråga som enligt gällande bestämmelser skall avgöras av föreningsstämma får till dess ordinarie föreningsstämma första gången hålles i stället avgöras av föreningens interimsstyrelse, om avgörandet ej kan uppskjutas utan olägenhet. Interimsstyrelsen får dock ej utse ombud till ombudsstämma.
När ledamöter i förenings styrelse första gången väljes på ordinarie föreningsstämma, utses en tredjedel av dem för tiden till och med den ordinarie föreningsstämma som hålles året näst efter valet och en tredjedel för tiden till och med den ordinarie föreningsstämman under andra året efter valet. Är hela antalet valda ledamöter ej jämnt delbart med tre, skall den först avgående gruppen ledamöter, och vid behov, den därnäst avgående gruppen utgöra en mer än den återstående gruppen. På samma sätt förfares vid första val av suppleanter.
Reglemente (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
Myndighet: Finansdepartementet BF
Uppslagsord: Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,stadshypoteksförening
ändr. 6, 13 §§, rubr. närmast före 13 §
ändr. 21, 34-36, 40, 47 §§, rubr. närmast före 35 §
Förordning (1976:226) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. 13, 27, 30, 34-37, 44, 49 §§; nya 36 a, 36 b §§, rubr. närmast före 36 a §; omtryck
Förordning (1977:880) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. 25 §
Förordning (1978:24) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. 39 §
Förordning (1978:757) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. 14, 21 §§
Förordning (1982:134) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. rubr. närmast före 36 a §; ny 36 c §
Förordning (1983:718) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypoteks- kassa och för stadshypo- teksföreningar
ändr. 1-3, 9, 17-19, 31, 33, 34, 45 §§; omtryck
Ikraftträdande: 1983-07-26
Förordning (1983:959) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföre- ningar
upph. 36 c §; ändr. 21, 30, 33, 34, 36 a, 36 b, 37, 38, 40, 43 §§; nya 34 a-34 c, 36 d, 36 e §§, rubr. närmast före 34 a, 36 d §§
Ikraftträdande: 1984-01-01
Förordning (1987:109) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. 10, 14, 21, 27, 32, 33, 38, 48 §§
Ikraftträdande: 1987-05-01
Förordning (1987:613) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ny 34 d §
Ikraftträdande: 1987-07-01
Förordning (1988:1338) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. 34 §
Ikraftträdande: 1989-01-01
Förordning (1991:1508) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. 45 §
Ikraftträdande: 1992-01-01
Övergångsbestämmelse:
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning där talan väckts före ikraftträdandet.
Lag (1992:834) om ändring i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
ändr. 39, 40, 44 §§
Ikraftträdande: 1993-01-01
Förarbeten: Prop. 1991/92:83, 1991/92:LU28, rskr 1991/92:319
Övergångsbestämmelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gäller dock i fråga om kreditavtal som har ingåtts före den nya lagens ikraftträdande.
Lag (1992:1623) om upphävande av reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar
upph.
Förarbeten: Prop. 1992/93:89, bet. 1992/93:NU9, rskr 1992/93:109
Förordning (1992:1638) om ikraftträdande av lagen (1992:1623) om upphävande av reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stads- hypotekskassa och för stads- hypoteksföreningar
ikrafttr. av 1992:1623