Författningen är uppävd
Upphävd per: 1998-10-01
Utfärdad: 1970-04-10
Ikraftträdande: 1970-04-10
Ändring införd: t.o.m. SFS 1995:929
1 § Denna lag äger, med de inskränkningar som anges i 2 §, tillämpning på skeppstjänst.
Med skeppstjänst förstås i denna lag arbete som person, vilken är anställd på svenskt fartyg, för fartygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag utför ombord på fartyget eller på annat ställe.
2 § Från lagens tillämpning undantages skeppstjänst som utföres av
befälhavare, om utom denne minst tre personer är anställda på fartyget,
maskinchef, om hans skeppstjänst ej är indelad i vakter,
främste styrman, om hans skeppstjänst ej är indelad i vakter,
föreståndare för ekonomiavdelning, om utom denne minst sex personer är anställda inom avdelningen,
läkare,
musiker,
den som är anställd uteslutande för att meddela undervisning,
medlem av redarens familj, om fartygets bruttodräktighet understiger 500.
fiskefartyg när det användes som sådant och fartyg som användes till verksamhet omedelbart förbunden med fiske,
räddningsfartyg när det användes som sådant,
lustfartyg.
Ytterligare undantag från lagens tillämpning får göras genom kollektivavtal, som på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation, vilken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Har redaren eller ägaren av ett svenskt fartyg helt eller delvis upplåtit driften av fartyget till en utlänning, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer efter ansökan av redaren eller, om denne är utlänning, ägaren medge att denna lag helt eller delvis inte skall gälla i fråga om fartyget. Ett medgivande skall begränsas till viss tid och förenas med de villkor som behövs.
I fråga om förutsättningarna för ett medgivande, underrättelseskyldighet, ändrade villkor och återkallelse av ett medgivande gäller 59 § andra och tredje styckena sjömanslagen (1973:282).
Regeringen får förordna, att denna lag ej skall gälla på staten tillhörigt fartyg. Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer även i övrigt medge undantag från tillämpningen av lagen.
3 § I denna lag förstås med
Fartyg anses under resa hela tiden användas i den vidsträcktaste fart som resan omfattar. Hänsyn tages dock ej till sådan oförutsedd utsträckning av resan som föranledes av storm, sjöskada eller annan nödsituation.
Förordnande enligt 1 kap. 9 § andra meningen fartygssäkerhetslagen (1988:49) gäller även vid tillämpningen av sjöarbetstidslagen i den mån förordnandet har betydelse för tillämpningen.
Vid beräkningen av arbetstid undantages, utom i fall som avses i 8 §, dels måltidsrast, dels annat uppehåll i skeppstjänsten, om sjömannen enligt förmans besked får avlägsna sig från arbetsplatsen under uppehållet och detta varar minst 1 timme.
4 § I ocean- och närfart får den ordinarie arbetstiden för dagman uppgå till högst 8 timmar om dygnet och 40 timmar i veckan.
5 § För vaktindelad sjöman som ej tillhör ekonomipersonalen och för sjöman som tillhör radiopersonalen får den ordinarie arbetstiden i ocean- och närfart uppgå till högst 8 timmar om dygnet, om ej annat följer av 6 §. Under fartygets uppehåll i hamn får den ordinarie arbetstiden ej heller överstiga 40 timmar i veckan. Vid tillämpning av andra punkten medräknas ej dygn under vilket fartyget går från eller kommer till hamn.
6 § På fartyg, vars bruttodräktighet understiger 500, får i närfart den ordinarie arbetstiden för sjöman som avses i 5 § uppgå till högst 24 timmar under två dygn i följd när fartyget är till sjöss.
Under dygn då fartyget går från eller kommer till hamn får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 8 timmar, om fartyget ligger i hamn minst halva dygnet. Är fartyget till sjöss eller annars under gång större delen av sådant dygn, får den arbetstid tillämpas som motsvarar arbetstiden enligt första stycket med den begränsningen att den ordinarie arbetstiden medan fartyget ligger i hamn ej får överstiga den tid som återstår när från 9 timmar dras den ordinarie arbetstid som sjömannen redan fullgjort under dygnet.
För sjöman som omfattas av första och andra styckena får den ordinarie arbetstiden under en fast period av två veckor ej överstiga 112 timmar.
Första-tredje styckena gäller ej sjöman som tillhör maskinpersonalen, om fartygets maskinstyrka överstiger 550 effektiva hästkrafter.
7 § För sjöman som tillhör ekonomipersonalen får den ordinarie arbetstiden i ocean- och närfart uppgå till
8 § I lokalfart inom svensk hamn får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 9 timmar om dygnet och 40 timmar i veckan, raster ej inräknade.
När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt, får annan ordinarie arbetstid tillämpas, om tiden under en fast period av högst fyra veckor ej överstiger 40 timmar i veckan i genomsnitt.
9 § I lokalfart utom svensk hamn får den ordinarie arbetstiden uppgå till högst 10 timmar om dygnet och 56 timmar i veckan.
10 § Överstiger den ordinarie arbetstiden
skall för överskjutande tid utgå vederlag i form av fritid i hamn eller på annat sätt enligt vad som fastställts i kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 2 § tredje stycket.
11 § Utöver skeppstjänst under den ordinarie arbetstid som är medgiven enligt 4--9 §§ eller den längre ordinarie arbetstid som är överenskommen i kollektivavtal, vilket tillkommit i den ordning som anges i 2 § tredje stycket, får skeppstjänst på övertid åläggas sjöman under högst 13 timmar i veckan och, om så medges i sådant kollektivavtal, ytterligare högst 5 timmar i veckan.
Övertidsarbete bör ej förekomma regelbundet.
Från den i första stycket föreskrivna begränsningen undantages skeppstjänst på övertid som är nödvändig för
12 § Sjöman får åläggas högst 16 timmars skeppstjänst under 24 timmar i följd.
Sjöman under sexton år skall varje dygn under tiden mellan klockan 20 och klockan 8 beredas tillfälle att vila under sammanhängande tid av minst nio timmar. Annan sjöman skall under 24 timmar i följd beredas tillfälle att vila under sammanhängande tid av tillräcklig längd.
Den som ålägger anställd arbetstid i skeppstjänst skall taga skälig hänsyn till arbetstid i annat arbete som den anställde utför för samma arbetsgivare.
Skeppstjänst, som avses i 11 § tredje stycket a-c, får åläggas sjöman utan hinder av första, andra och tredje styckena.
13 § Från de begränsningar som föreskrives i 4 - 9 §§ får avsteg göras genom kollektivavtal, som tillkommit i den ordning som anges i 2 § tredje stycket.
14 § Redare, vilken är bunden av kollektivatal som avses i 2, 10, 11 eller 13 §, får tillämpa avtalet på sjöman, vilken sysselsättes i arbete som avses med avtalet, även om sjömannen ej är medlem av den avtalsslutande organisationen på arbetstagarsidan. Detta gäller dock ej sjöman, som omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.
15 § För fartyg skall föras anteckningar om arbetstid enligt föreskrifter av tillsynsmyndighet som avses i 17 §.
Sjöman har rätt att själv eller genom annan taga del av anteckningarna. Samma rätt tillkommer facklig organisation som företräder sjöman på fartyget.
16 § Befälhavare skall se till att ett exemplar av denna lag finns tillgängligt på fartyget, om detta har en bruttodräktighet av minst 25.
17 § Tillsyn över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter för tillämpningen av lagen utövas av myndighet som regeringen bestämmer. Därvid äger 10 kap. och 13 kap. 1--3 §§ fartygssäkerhetslagen (1988:49) motsvarande tillämpning.
Anteckningar om arbetstid skall hållas tillgängliga vid tillsynsförrättning.
18 § Befälhavare som uppsåtligen eller av oaktsamhet använder sjöman till skeppstjänst i strid mot denna lag eller föreskrift för tillämpningen av lagen dömes till böter. Detsamma gäller den som på grund av arbetsförhållandena har den arbetsledande ställning som annars tillkommer befälhavare.
Till böter dömes även redare eller annan som i redarens ställe har haft befattning med fartyget, om han därvid känt till eller bort känna till överträdelsen.
19 § Ansvar enligt 18 § skall ej ådömas, om det visas att brist uppkommit i bemanningen under pågående resa och att tillgång till nödvändig bemanning för att i alla hänseenden anordna skeppstjänsten enligt denna lag ej funnits i senast besökta hamn.
Har flera medverkat till gärning som avses i 18 §, äger 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken motsvarande tillämpning.
20 § Till böter dömes den som
Om den som fått ett medgivande enligt 2 § fjärde stycket eller fartygets befälhavare uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter föreskriven underrättelseskyldighet eller något villkor i medgivandet, döms han till böter.
21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter för totalförsvaret med avvikelse från denna lag. Föreskrifter som avser förhållandet mellan enskilda eller som annars måste meddelas i lag får dock inte meddelas med stöd av denna paragraf.
Sjöarbetstidslag (1970:105)
Myndighet: Kommunikationsdepartementet
Förarbeten: Prop. 1970:29, 2LU 17, rskr 127
Uppslagsord: sjöarbetstidslag
Övergångsbestämmelse:
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971, då sjöarbetstidslagen (1959:404) skall upphöra att gälla.
1. Den i 4, 5 och 8 §§ och 10 § första stycket a angivna arbetstiden för vecka skall, i stället för 40 timmar, utgöra 41 timmar 30 minuter under år 1971 och 41 timmar under år 1972.
2. Den i 10 § första stycket b angivna arbetstiden under en fast period av två veckor skall, i stället för 80 timmar, utgöra 83 timmar under år 1971 och 82 timmar under år 1972.
3. För tiden till utgången av år 1972 får avsteg göras från punkterna 1 och 2 genom kollektivavtal som tillkommit i den ordning som anges i 2 § tredje stycket.
4 § På fartyg, som sjösatts innan denna lag träder i kraft och vars maskinstyrka understiger 700 indikerade hästkrafter, får de i 6 § angivna arbetstiderna åläggas sjöman som tillhör maskinpersonalen, även om maskinstyrkan överstiger 550 effektiva hästkrafter.
5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
ändr. 10, 12 §§
Förarbeten: Prop. 1973:40, InU 1973:16, rskr 1973:164
ändr. 2, 17, 21 §§
Förarbeten: Prop. 1975:78, JuU 1975:22, rskr 1975:212
Lag (1976:586) om ändring sjöarbetstidslagen (1970:105)
ändr. 2 §
Förarbeten: Prop. 1975/76:105 (bil. 1), InU 1975/76:45, rskr 1975/76:404
Lag (1980:207) om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)
upph. 21 §
Förarbeten: Prop. 1979/80:80, KU 1979/80:45, rskr 1979/80:269
Lag (1982:257) om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)
ändr. 2, 3, 6, 16 §§
Förarbeten: Prop. 1981/82:87, TU 1981/82:18, rskr 1981/82:176
Övergångsbestämmelse:
Denna lag träder i kraft den 18 juli 1982. Vid tillämpningen av lagen avses med bruttodräktighet det bruttodräktighetsatal som anges i det mätbrev som gäller för fartyget.
Lag (1988:50) om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)
ändr. 3, 17 §§; ny 21 §
Ikraftträdande: 1988-07-01
Förarbeten: Prop. 1987/88:3, TU 1987/88:4, rskr 1987/88:42
Lag (1989:991) om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)
ändr. 2, 20 §§
Ikraftträdande: 1990-01-01
Förarbeten: Prop. 1989/90:22, 1989/90:TU8, rskr 1989/90:63
Lag (1994:1017) om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)
ändr. 11 §
Ikraftträdande: 1994-10-01
Förarbeten: Prop. 1993/94:195, bet. 1993/94:LU31, rskr. 1993/94:393
ikrafttr. av 1994:1017
Lag (1995:929) om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)
ändr. 3 §
Ikraftträdande: 1995-07-01
Förarbeten: Prop. 1994/95:186, bet. 1994/95:TU27, rskr. 1994/95:413