Förordning (1971:324) om lån till den mindre skeppsfarten

1 §  Lån enligt denna förordning kan beviljas svenskt rederiföretag för förvärv, ombyggnad eller reparation av mindre fartyg.

2 §  Ärende om lån prövas av lånenämnden för den mindre skeppsfarten.

Lånemedlen förvaltas av kammarkollegiet.

3 §  Lån får beviljas för nybyggnad eller köp av fartyg och för ombyggnad eller reparation av fartyg. För köp av fartyg får lån dock inte beviljas, om fartyget är äldre än tio år.

Företräde till lån skall ges mindre rederier.

4 §  För nybyggnad eller köp av fartyg får lån beviljas med belopp inom nittio procent av fartygets uppskattade värde.

För ombyggnad eller reparation av fartyg får lån beviljas med belopp inom nittio procent av fartygets uppskattade värde efter ombyggnaden eller reparationen.

Lån får ej beviljas för den del av medelsbehovet som måste antagas kunna tillgodoses på annat sätt än genom lånet.

5 §  Ansökan om lån göres skriftligen hos nämnden. Sökanden skall förete kontrakt eller förslag till kontrakt samt ritningar på fartyget och tillhandahålla den utredning i övrigt som nämnden behöver för att pröva låneansökningen.

6 §  Fartyg skall besiktigas och värderas innan lån beviljas för ombyggnad eller reparation av fartyget och även i andra fall när nämnden finner det nödvändigt för prövning av låneansökan.

7 §  Beviljat lånebelopp betalas ut när fartyget har levererats eller ombyggnaden eller reparationen har utförts och låntagaren genom intyg från klassificeringsanstalt som omfattas av förordnande enligt 1 kap. 15 § lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg eller på annat sätt har visat, att fartyget är i det skick som förutsattes när lånet beviljades.

Om det är skäligt med hänsyn till omständigheterna, får nämnden medge att del av lånebeloppet lyftes tidigare än som sägs i första stycket.

8 §  Lånet skall betalas åter enligt plan som nämnden fastställer.

Om det finns särskilda skäl får nämnden besluta att lån enligt planen är amorteringsfritt under högst två år från den dag då lånet eller del av lånet först lyftes. Återbetalning skall enligt planen vara avslutad senast femton år från den dag då lånet eller del av lånet först lyftes och senast femton år eller -- om det finns särskilda skäl -- senast tjugo år från den dag då fartyget som nybyggt levererades från byggnadsvarvet.

9 §  Ränta utgår på lyft belopp enligt den räntefot som nämnden föreskriver. Nämnden skall därvid beakta rådande ränteläge, riskläget för lånet samt kostnaden för nämndens verksamhet.

Betalas icke kapitalbelopp inom åtta dagar från förfallodagen, utgår dröjsmålsränta enligt grunder som nämnden föreskriver.

10 §  För lån skall säkerhet lämnas i form av panträtt i fartyg som ägs av sökanden. Nämnden får kräva den ytterligare säkerhet som behövs för lånet.

För belopp som lyftes enligt 7 § andra stycket får, till dess inteckning kan beviljas i fartyget, annan betryggande säkerhet lämnas.

11 §  Fartyg i vilket panträtt upplåtits skall i sin helhet vara kaskoförsäkrat mot både totalförlust och partiell skada till minst det värde som nämnden bestämmer för fartyget. Nämnden får dock godtaga kaskoförsäkring som gäller lägre värde, om skillnaden täcks genom intresseförsäkring. Nämnden får medge att fartygsägaren står självrisk med högst tio procent av försäkringsvärdet vid totalförlust och högst tjugo procent i annat fall, i den mån det kan ske utan att säkerheten för statsverket som panträttshavare äventyras.

För fartyg i vilket panträtt upplåtits skall också finnas särskild försäkring som ger skydd (protection and indemnity) vid ersättningsskyldighet för fartygets ägare i huvudsakligen den utsträckning som är vanlig inom sjöfarten. Nämnden får föreskriva att ytterligare försäkring skall finnas, om det behövs för lånet.

Kasko- och intresseförsäkring skall gälla till förmån för statsverket som innehavare av panträtt i fartyget och ge rätt för statsverket till betalning ur utfallande försäkringsbelopp före fartygets ägare, även om lånefordran inte är förfallen till betalning. Företrädesrätten får vara inskränkt för det fall att partiell skada inträffar och ägaren genom att reparera fartyget eller på annat sätt ger statsverket lika god säkerhet som fanns innan skadan inträffade.

12 §  Försäkring som avses i 11 § skall vara meddelad av svensk försäkringsgivare. Om skälig anledning finns, får dock nämnden godtaga försäkring som har meddelats av annan försäkringsgivare.

13 §  Utöver 7-12 §§ gäller följande lånevillkor, nämligen

• 1. fartyget får ej utan nämndens samtycke ändras på ett genomgripande sätt,
• 2. fartyg i vilket panträtt upplåtits till säkerhet för lån skall under lånetiden besiktigas och värderas när nämnden finner det påkallat,
• 3. besiktning, värdering, inteckningsåtgärd och liknande bekostas av låntagaren,
• 4. låntagaren är skyldig att omedelbart underrätta nämnden om ändring i äganderätten till fartyget och får endast med nämndens samtycke vidtaga eller medverka till åtgärd som innebär att fartyget upphör att vara svenskt,
• 5. försäkringsgivare, hos vilken fartyget är försäkrat enligt 11 §, skall ha förbundit sig att underrätta kammarkollegiet i så god tid innan försäkringen ändras eller upphör, att kollegiet kan säkerställa statsverkets anspråk.

Nämnden får föreskriva ytterligare villkor, om det behövs för lånet.

14 §  Nämnden övervakar att ställd säkerhet inte minskar i värde genom att fartyg i vilket panträtt upplåtits vanvårdas eller på annat sätt.

Nämnden meddelar föreskrifter om besiktning och värdering av fartyg som påkallas av nämndens verksamhet och om arvode för sådan förrättning.

15 §  Har ställd säkerhet försämrats betydligt eller finns inte för statsverket betryggande försäkring eller åsidosätter låntagaren på annat sätt lånevillkor, får nämnden säga upp lånet till betalning eller, om synnerliga skäl föreligger, förklara lånet förfallet till omedelbar betalning.

Lyfts lånebelopp enligt 7 § andra stycket, får nämnden säga upp lånet till betalning, om låntagaren inte inom tid som nämnden bestämmer visar, att fartyget har levererats, byggts om eller reparerats och att fartyget är i det skick som förutsattes när lånet beviljades. Föreligger synnerliga skäl, får nämnden förklara lånet förfallet till omedelbar betalning.

16 §  Nämnden underrättar kammarkollegiet om beslut om beviljande eller uppsägning av lån eller andra åtgärder i fråga om lån.

17 §  Beviljat lån betalas ut av kammarkollegiet mot skuldförbindelse som kollegiet godkänner och mot den säkerhet och de handlingar om försäkring av fartyget som nämnden kräver.

18 §  Återbetalning av lån och räntebetalning görs till kammarkollegiet.

Nämnden får medge anstånd med återbetalning enligt planen med högst ett år i sänder, om särskilda skäl finns.

19 §  Finner kammarkollegiet att låntagaren inte fullgör lånevillkor eller att lånet av annat skäl bör sägas upp, underrättar kollegiet nämnden om detta.

20 §  Kammarkollegiet ombesörjer de uppsägningar av lån som nämnden har beslutat. Efter samråd med nämnden vidtar kollegiet de åtgärder i övrigt som behövs för att lån skall återbetalas.

21 §  har upphört att gälla genom förordning (1980:810).