Förordning (1978:592) om vissa medbestämmandeformer för arbetstagare hos de allmänna försäkringskassorna

1 §  Denna förordning är föranledd av medbestämmandeavtalet den 17 december 1981 för försäkringskasseområdet- försäkringskassefrågor m.m. (MBA-FK).

Förordningen gäller, med de undantag som framgår av 2 och 3 §§, vissa frågor som rör förhållandet mellan allmänna försäkringskassor och arbetstagarna hos försäkringskassorna.

2 §  Förordningen gäller inte under höjd beredskap eller om regeringen inkallar totalförsvarspliktiga till tjänstgöring med stöd av 4 kap. 8 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Förordningen gäller inte heller frågor, som rör planläggningen för totalförsvarets verksamhet i krig.

3 §  Förordningen tillämpas inte på handläggning av ärenden hos Riksförsäkringsverket eller andra statliga myndigheter.

Förordningen tillämpas inte heller på arbetstagare som har anvisats beredskapsarbete eller skyddat arbete.

4 §  Utövande av medbestämmande enligt denna förordning får inte kränka den politiska demokratin.

5 §  Vid tillämpning av denna förordning avses med

central arbetstagarorganisation SACO eller Försäkringsanställdas för-bund,

lokal arbetstagarorganisation sådan del av en central arbetstagarorganisation som denna bestämmer och som den berörda allmänna försäkringskassan skriftligen har underrättats om,

central förhandling förhandling mellan Arbetsgivarverket och Försäkringskasseförbundet på arbetsgivarsidan samt central arbetstagarorganisation på arbetstagarsidan,

lokal förhandling förhandling mellan allmän försäkringskassa och lokal arbetstagarorganisation,

centralt kollektivavtal avtal som sluts vid central förhandling och som inte avser endast en viss eller vissa allmänna försäkringskassor,

lokalt kollektivavtal avtal som sluts vid lokal förhandling eller som avser endast en viss eller vissa allmänna försäkringskassor,

facklig vetorätt rätt för de centrala arbetstagarorganisationerna att, om de är ense om att inte godta den allmänna försäkringskassans förslag till beslut om åtgärd i en viss fråga, hindra försäkringskassan att fatta eller verkställa beslutet.

6 §  Om det vid en allmän försäkringskassa finns fler än en lokal arbetstagarorganisation inom samma centrala arbetstagarorganisation, fullgörs de uppgifter som enligt denna förordning ankommer på lokal arbetstagarorganisation av ett gemensamt samverkansorgan som den centrala arbetstagarorganisationen bestämmer och som den allmänna försäkringskassan skriftligen har underrättats om.

7 §  Föreskrifter om medbestämmandeform A finns i MBA-FK.

8 §  Allmän försäkringskassa skall förhandla med samtliga berörda lokala arbetstagarorganisationer och inhämta deras godkännande innan beslut meddelas i fråga om användningen av

• 1. psykologiska lämplighetsprov, som inte är betingade av säkerhetsskäl eller reglerade i författning,
• 2. systematiserade planeringssamtal,
• 3. systematiserade avskedsintervjuer.

9 §  Uppnås inte enighet vid en lokal förhandling enligt 8 §, får den allmänna försäkringskassan inte meddela sitt beslut om den lokala arbetstagarorganisation som inte vill godta försäkringskassans föreslagna åtgärd, inom tio arbetsdagar efter förhandlingens avslutande skriftligen motiverar sitt ställningstagande och lämnar ett skriftligt motförslag till åtgärd.

Enas inte parterna vid ny lokal förhandling och återtar inte försäkringskassan sitt förslag, får försäkringskassan inte meddela sitt beslut om arbetstagarorganisationen inom fem arbetsdagar efter förhandlingens avslutande skriftligen begär central förhandling i frågan. Vid en sådan förhandling kan de centrala arbetstagarorganisationerna utöva facklig vetorätt.

11 §  Lokal arbetstagarorganisation vid allmän försäkringskassa får efter förhandling med försäkringskassan och på de villkor och med de begränsningar som framgår av 12-17 §§ besluta i fråga om

• 1. sättet att genomföra information till de anställda i samband med rationalisering och administrativ utveckling,
• 2. sättet att utforma och genomföra introduktion av anställda,
• 3. former och tidsförläggningen för regelbundna arbetsplatsträffar,
• 4. personalinformation i personaltidning, där sådan utges, eller i annan periodisk form.

12 §  Beslutanderätt enligt 11 § föreligger under förutsättning

dels att lokalt kollektivavtal enligt avsnitt II i MBA-FK har slutits i ämne som omfattar den aktuella frågan, nämligen

enligt 15 § tredje strecksatsen MBA-FK beträffande 11 § 1,

enligt 31 § femte strecksatsen MBA-FK beträffande 11 § 2,

enligt 33 § andra strecksatsen MBA-FK beträffande 11 § 3,

enligt 36 § första strecksatsen MBA-FK beträffande 11 § 4.

dels att en eller flera lokala arbetstagarorganisationer, som företräder minst 80 procent av de arbetstagare vid den allmänna försäkringskassan vilka tillhör någon av de centrala arbetstagarorganisationerna, skriftligen hos försäkringskassan har begärt att föreskrifterna om sådan beslutanderätt skall tillämpas.

13 §  Beslutanderätt enligt 11 § utövas inom de ekonomiska och andra ramar som har lagts fast i lokalt kollektivavtal enligt avsnitt II i MBA-FK och med beaktande i övrigt av föreskrifter i centralt eller lokalt kollektivavtal.

14 §  Beslutanderätt enligt 11 § får utövas endast om samtliga lokala arbetstagarorganisationer vid den allmänna försäkringskassan är ense om beslutet. En lokal arbetstagarorganisation får dock avstå från att delta i visst beslut eller viss grupp av beslut, om organisationen skriftligen anmäler detta till försäkringskassan och till övriga lokala arbetstagarorganisationer där.

Enas inte de lokala arbetstagarorganisationerna om beslut enligt 11 §, får central arbetstagarorganisation begära central förhandling i ärendet. Enas därvid de centrala arbetstagarorganisationerna, gäller deras mening som beslut enligt 11 §.

15 §  Arbetstagarorganisation skall skriftligen underrätta den allmänna försäkringskassan om sitt beslut enligt 11 §, om inte försäkringskassan medger annat.

16 §  Om en arbetstagarorganisation har fattat beslut enligt 11 §, är den allmänna försäkringskassan med de undantag som framgår av 17 § skyldig att rätta sig efter beslutet. Denna skyldighet inträder den dag som anges i beslutet, dock inte tidigare än tio arbetsdagar från den dag då försäkringskassan fick ta del av beslutet, om inte försäkringskassan medger annan tid.

17 §  Den allmänna försäkringskassan får inte rätta sig efter beslut enligt 11 §, om försäkringskassan finner att beslutet innebär

• 1. att försäkringskassan skulle bryta mot lag eller annan författning,
• 2. att åtgärd skall vidtas av annan än försäkringskassan,
• 3. föreskrift att åtgärd skall vidtas av viss enhet eller arbetstagare hos försäkringskassan, eller
• 4. att en arbetstagare missgynnas på grund av att han tillhör eller inte tillhör en viss arbetstagarorganisation.