Lag (1979:610) om allmän investeringsreserv

1 §  Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet och nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har fysisk person rätt till avdrag enligt denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till allmän investeringsreserv. Avdrag medges endast under förutsättning att den skattskyldige vid utgången av det beskattningsår som avsättningen avser är bosatt här i riket.

I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget. Avdrag medges endast under förutsättning att andelarna i bolaget vid utgången av beskattningsåret ägs av här i riket bosatta fysiska personer.

Avlider skattskyldig, som vid tiden för dödsfallet var bosatt här i riket, skall dödsboet för det beskattningsår då dödsfallet inträffade likställas med här i riket bosatt fysisk person.

Delägare i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, har inte rätt till avdrag för avsättning som görs på grundval av dödsboets inkomst.

2 §  Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskattningsår inte överstiga hälften av den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Avdrag medges med helt tusental kronor, dock inte för avsättning som understiger 10 000 kronor.

3 §  Avdrag medges inte med högre belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank (allmänt investeringskonto). För att medföra rätt till avdrag skall inbetalning ha gjorts senast den dag, då den skattskyldige enligt 2 kap. 28, 32 eller 33 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha avlämnat allmän självdeklaration för det beskattningsår som avsättningen avser eller, om avsättningen görs av handelsbolag, senast den 31 mars det år då taxering i första instans sker för beskattningsåret i fråga.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.

4 §  Avdrag medges inte, om den skattskyldige

• a) vid utgången av det beskattningsår som avsättningen avser har medel insatta på upphovsmannakonto enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto eller på uppfinnarkonto enligt lagen (1982:2) om uppfinnarkonto och uppskov för insättningen har erhållits, eller
• b) för det beskattningsår och den förvärvskälla som avsättningen avser yrkar uppskov med taxering enligt skogskontolagen (1954:142).

5 §  På medel som har inbetalats på allmänt investeringskonto utgår ränta efter räntesats som bestäms av den bank hos vilken insättningen har gjorts. Förfallen ränta, som inte betalas ut på förfallodagen, förs över till annat konto.

6 §  Uttag av medel från allmänt investeringskonto får göras efter utgången av november månad det år då den mot insättningen svarande avsättningen har prövats vid taxeringen i första instans. Uttag får avse beloppet i dess helhet eller del av detta, dock att deluttag inte får understiga 10 000 kronor. Har insättning till kontot gjorts vid två eller flera tillfällen, skall tidigare gjord insättning anses utbetald före senare gjord insättning.

Sedan sju år har förflutit från utgången av det år då visst belopp enligt 3 § senast skall ha betalats in, skall banken betala ut kvarstående del av beloppet.

Har skattskyldig fått ut medel från allmänt investeringskonto enligt första eller andra stycket, skall den mot utbetalningen svarande delen av den allmänna investeringsreserven återföras till beskattning enligt 11 § om den inte har tagits i anspråk under tid och på sätt som där anges.

7 §  Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan besluta att allmän investeringsreserv får tas i anspråk för ändamål som avses i 8 § första stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan vidare besluta att belopp som framdeles avsätts till allmän investeringsreserv får tas i anspråk. Beslut som nu sagts får avse endast den tid och skall förses med de villkor i övrigt som läget på arbetsmarknaden eller andra förhållanden påkallar. Beslut kan gälla samtliga skattskyldiga eller skattskyldiga som bedriver viss typ av näringsverksamhet eller också viss eller vissa skattskyldiga.

Utan beslut enligt första stycket får allmän investeringsreserv inte tas i anspråk i annat fall än då

• a) den skattskyldige har redovisat intäkt av yrkesmässigt fiske i förvärvskällan under det eller de beskattningsår då den avsättning gjordes som svarar mot ianspråktaget belopp, eller
• b) ianspråktagandet görs sedan minst två år har förflutit efter utgången av det år då inbetalning som svarar mot ianspråktaget belopp senast skall ha gjorts enligt 3 §.

Med yrkesmässigt fiske avses i denna lag fiske bedrivet av den, som har licens enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske eller som är medlem i fiskelag som har sådan licens.

8 §  Allmän investeringsreserv får tas i anspråk för följande ändamål, nämligen för

• a) kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på en här i riket belägen byggnad, som inte utgör omsättningstillgång i rörelse eller är avsedd att användas som bostad, och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av en sådan byggnad,
• b) avskrivning av inventarier som, om de inte utgör transportmedel i internationell trafik, är avsedda att användas här i riket, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg,
• c) kostnader för främjande av skogsbruk eller för reparations- och andra underhållsarbeten på en här i riket belägen markanläggning, som inte utgör omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av den del av en sådan markanläggnings anskaffningsvärde som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,
• d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillredningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,
• e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skattskyldige,
• f) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som här i riket tillverkas.

Belopp, som har avsatts till allmän investeringsreserv, får tas i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av skattskyldig som bedriver industriell tillverkning. Ianspråktagande enligt första stycket d)--f) får göras endast efter särskilt medgivande av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk.

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv får inte avse begagnade inventarier och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. I fråga om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidkare med vilken han är förbunden i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.

I fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om bilen är avsedd för yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse.

I fråga om anskaffning av båt som avses i 2 § sjölagen (1891:35 s. 1) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om båten är avsedd för yrkesmässigt bedrivet fiske.

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid tillämpning av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar.

Som inventarier anses inte tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

9 §  Allmän investeringsreserv får tas ianspråk endast för avskrivning eller kostnad i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig. Regeringen kan dock, om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investeringsreserv, som har avsatts i viss förvärvskälla, får tas i anspråk för investering eller kostnad i annan förvärvskälla.

10 §  Har allmän investeringsreserv eller del av sådan reserv tagits i anspråk enligt 7-9 §§ och har ianspråktagandet skett under sådan tid att återföring inte skall ske enligt 11 §, utgör det ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å andra sidan får sådana utgifter, för vilka investeringsreserven har tagits i anspråk, vid taxeringen inte dras av som driftkostnad. Har investeringsreserven tagits i anspråk för anskaffning av anläggningstillgång, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde för tillgången räknas endast den del av kostnaden som inte har täckts av ianspråktaget belopp.

11 §  Allmän investeringsreserv eller vederbörlig del av investeringsreserven skall återföras till beskattning om

• a) medel under beskattningsåret har tagits ut från allmänt investeringskonto enligt 6 § första stycket och den mot medlen svarande delen av investeringsreserven inte har tagits i anspråk enligt 7-9 §§ under det beskattningsår då uttaget gjordes eller under tidigare beskattningsår,
• b) banken under beskattningsåret har betalat ut eller skolat betala ut medel från allmänt investeringskonto enligt 6 § andra stycket och den mot medlen svarande delen av investeringsreserven inte har tagits i anspråk enligt 7-9 §§ under tidigare beskattningsår,
• c) investeringsreserven under beskattningsåret har tagits i anspråk i strid med 7-9 §§,
• d) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, vari avsättningen till investeringsreserv har gjorts, under beskattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört,
• e) avtal under beskattningsåret har träffats om överlåtelse eller pantsättning av medel på allmänt investeringskonto,
• f) skattskyldig, som har gjort avsättning till investeringsreserv, eller delägare i handelsbolag, som har gjort sådan avsättning, vid utgången av beskattningsåret är bosatt utom riket, eller
• g) andel i handelsbolag, som har gjort avsättning till investeringsreserv, har överlåtits till juridisk person.

Med överlåtelse som avses i första stycket d) och e) likställs bodelning mellan makar.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.

12 §  Avlider skattskyldig, som har gjort avsättning till allmän investeringsreserv, eller har dödsbo gjort sådan avsättning med stöd av 1 § tredje stycket, gäller 6-11 och 14 §§ för dödsboet. Därvid skall med överlåtelse som avses i 11 § första stycket d) och e) likställas bodelning eller arvskifte som omfattar hela eller del av den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts. Med överlåtelse enligt g) skall likställas arvskifte som omfattar andel i handelsbolag som har gjort avsättning.

Investerinsreserv skall, om reserven inte har tagits i anspråk enligt 7-9 §§, återföras till beskattning i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts senast vid den taxering som sker närmast efter det fjärde kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.

13 §  Har allmän investeringsreserv eller del av sådan reserv återförts till beskattning enligt 11 § eller 12 § andra stycket, skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla, vari avsättningen har gjorts, tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot trettio procent av det återförda beloppet.

Tillägg enligt första stycket görs dock inte på belopp som återförs enligt 11 § första stycket a), om det återförda beloppet är hänförligt till förvärvskälla, vari den skattskyldige det beskattningsår då avsättningen gjordes har redovisat intäkt av yrkesmässigt fiske, och om hans intäkt av yrkesmässigt fiske under det beskattningsår då återföring sker understiger hans intäkt av yrkesmässigt fiske under något av de två föregående beskattningsåren.

Dödsbo påförs tillägg enligt första stycket endast under förutsättning att återföringen antingen avser avsättning som dödsboet har gjort med stöd av 1 § tredje stycket eller föranleds av omständighet som har inträffat före dödsfallet.

Riksskatteverket kan, om synnerliga skäl föreligger, medge befrielse helt eller delvis från särskilt tillägg. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan inte föras.

14 §  Skattskyldig som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsreserv eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investeringsreserv skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om reservens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas besked från banken rörande insättning på allmänt investeringskonto.

Har den skattskyldige under beskattningsåret haft intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse från mer än en förvärvskälla, skall uppgifter som avses i första stycket lämnas särskilt för varje förvärvskälla vari avsättning har gjorts.

15 §  Hos skattemyndigheten skall föras register över allmänna investeringsreserver.

16 §  Regeringen kan förordna att affärsbank, sparbank eller föreningsbank, som inte följer bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av lagen, inte vidare skall få ta emot medel på allmänt investeringskonto.

17 §  Besvär över statens industriverk beslut enligt denna lag förs hos regeringen.