Lag (1981:50) med bestämmelser om vissa medel avsedda för injektion

1 §  Denna lag gäller medel som anges i 1 § 3 mom. första stycket 2 läkemedelsförordningen (1962:701) och som är avsedda för injektion.

Utan hinder av första stycket skall läkemedelsförordningen tillämpas om läkemedelsverket i ett särskilt fall förordnar därom.

2 §  En vara som avses i denna lag får inte tillhandahållas förbrukare förrän tillverkare eller importör gjort anmälan till läkemedelsverket och verket gett tillstånd till att försäljning eller annat tillhandahållande får ske.

Tillstånd får återkallas om de förhållanden, som legat till grund för tillståndet, inte längre är för handen.

3 §  Detaljhandel med varor som avses i denna lag får drivas endast av staten eller av en juridisk person i vilken staten äger ett bestämmande inflytande.

Regeringen skall bestämma vem som får driva detaljhandel med sådana varor.

4 §  Priset på en vara som avses i denna lag skall vara skäligt.

Regeringen skall utfärda föreskrifter om på vad sätt priset skall fastställas.

5 §  Regeringen skall, utöver vad som stadgas i 3 och 4 §§, meddela föreskrifter om anmälan som avses i 2 § samt om tillverkning, införsel, märkning, handel, förordnande, utlämnande, hantering och kontroll beträffande varor som avses i denna lag.

Regeringen får överlåta åt läkemedelsverket att meddela föreskrifter som avses i första stycket.

6 §  Beslut om injektion av en vara som avses i denna lag får fattas endast av den som är behörig att utöva läkaryrket.

Injektion på barn under 15 år får ske först sedan läkemedelsverket meddelat tillstånd därtill i varje särskilt fall.

7 §  Bestämmelserna i 16-18 §§ och 21 § läkemedelsförordningen om avgifter, tillsyn, beslag och förverkande gäller i tillämpliga delar beträffande varor som avses i denna lag.

8 §  Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

• 1. bryter mot 2 eller 3 § eller 6 § första stycket,
• 2. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 5 §,
• 3. i anmälan som avses i 2 § lämnar oriktig uppgift av betydenhet.

Begår någon gärning som avses i första stycket av oaktsamhet, vilken med hänsyn till omständigheterna är att anse som ringa, skall han vara fri från ansvar.

Är brott som avses i första stycket att anse som grovt, får dömas till fängelse i högst ett år.

9 §  Beslut av läkemedelsverket som rör tillstånd enligt 2 § och om föreläggande av vite överklagas hos kammarrätten.

10 §  Regeringen får för särskilt fall besluta om dispens från denna lag för att möjliggöra försöksverksamhet med användning av medel som avses i lagen. Beslutet får förses med villkor. Om villkor för dispens åsidosätts eller om försöksverksamheten av annat skäl bedrivs på ett olämpligt sätt får regeringen återkalla beslutet om dispens.