Lag (1983:368) om erkännande och verkställighet av österrikiska domar på privaträttens område

1 §  Denna lag är tillämplig på domar på privaträttens område som har meddelats i Österrike. Lagen tillämpas på sådana domar även om de har meddelats i ett straffrättsligt förfarande. Lagen tillämpas inte om något annat följer av de unionsrättsakter och internationella instrument som omfattas av lagen (2014:912) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.

2 §  Med dom förstås i denna lag en domstols dom eller beslut, som innebär ett slutligt avgörande av saken.

3 §  Med dom jämställs beslut som en domstol meddelat i mål angående en privaträttslig fråga och som rör ersättning för motparts rättegångskostnad eller ersättning till vittne eller sakkunnig.

4 §  Lagen tillämpas inte

• 1. på domar angående personrättsliga, familjerättsliga eller arvsrättsliga frågor,
• 2. på domar angående bildande eller upplösning av en juridisk person, dess stadgar eller behörigheten för dess organ,
• 3. på domar som meddelats i konkurs- eller ackordsförfaranden eller i förfaranden om betalningsinställelse eller domar som meddelats i anslutning till sådana förfaranden och som rör giltigheten av en gäldenärs rättshandlingar,
• 4. på domar angående ansvar för atomskador.

5 §  En dom som har meddelats i Österrike skall, om annat inte följer av 6 §, erkännas i Sverige, om domstolen varit behörig enligt 7 eller 8 § och om domen har vunnit laga kraft enligt österrikisk lag.

6 §  En österrikisk dom erkänns inte,

• 1. om ett erkännande är oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen,
• 2. om en dom i samma sak och mellan samma parter har meddelats i Sverige,
• 3. om en dom i samma sak och mellan samma parter har meddelats i en annan främmande stat och domen på grund av en internationell överenskommelse skall erkännas i Sverige,
• 4. om en rättegång om samma sak och mellan samma parter är anhängig i Sverige och talan i den rättegången har väckts först, eller
• 5. om domen har meddelats mot en svarande som inte har ingått i svaromål och denne inte har delgivits stämningen enligt österrikisk lag eller, även om så skett, inte har fått kännedom om rättegången i tillräckligt god tid för att kunna svara i saken.

7 §  Den österrikiska domstolen skall vid tillämpningen av denna lag anses behörig,

• 1. om svaranden hade sitt hemvist i Österrike vid tiden för talans väckande,
• 2. om svaranden är en juridisk person eller ett sådant österrikiskt handelsbolag som inte är en juridisk person (Handelsgesellschaft ohne Rechtspersönlichkeit) och hade sitt säte i Österrike vid tiden för talans väckande,
• 3. om svaranden hade ett handels- eller industriföretag eller en filial i Österrike vid tiden för talans väckande och företaget eller filialen inte endast utgjorde en agentur samt tvisten hänförde sig till företagets eller filialens verksamhet,
• 4. om talan avsåg fast egendom i Österrike eller en sakrätt till sådan fast egendom,
• 5. om talan avsåg skyldighet utanför avtalsförhållanden att ersätta skada på person eller egendom och den skadegörande handlingen hade begåtts i Österrike medan den som orsakade skadan befann sig där, eller
• 6. om svaranden uttryckligen underkastat sig österrikisk domstols behörighet.

8 §  En dom som har meddelats i Österrike med anledning av genkäromål anses vid tillämpningen av denna lag meddelad av behörig domstol, om den österrikiska domstolen var behörig enligt 7 § i fråga om huvudkäromålet.

9 §  Oavsett 7 och 8 §§ skall den österrikiska domstolen anses obehörig,

• 1. om enligt svensk rätt svenska eller ett tredje lands domstolar med hänsyn till sakens beskaffenhet är uteslutande behöriga att pröva saken, eller
• 2. om svaranden visserligen uttryckligen har underkastat sig den österrikiska domstolens behörighet men domstols behörighet enligt svensk rätt med hänsyn till sakens beskaffenhet inte får grundas på en parts medgivande.

10 §  En svensk domstol är vid prövningen av frågan om en österrikisk domstol har varit behörig enligt denna lag bunden av sistnämnda domstols konstateranden av de faktiska förhållanden på vilka den har grundat sin behörighet.

11 §  Väcks vid en svensk domstol talan angående en sak, som redan är föremål för rättegång mellan samma parter vid en österrikisk domstol, och kan rättegången vid den österrikiska domstolen leda till en dom som enligt denna lag skall erkännas här, skall domstolen avvisa talan.

12 §  En österrikisk dom som ska erkännas i Sverige och som får verkställas i Österrike ska efter en ansökan förklaras verkställbar.

13 §  En ansökan om verkställbarhetsförklaring görs till den tingsrätt som regeringen föreskriver.

14 §  Sökanden ska tillsammans med ansökan ge in domen i original eller en kopia av domen som bestyrkts av en behörig myndighet samt bevis om att domen har fått laga kraft och får verkställas i Österrike.

Tingsrätten får förelägga sökanden att ge in de ytterligare handlingar som behövs för tingsrättens prövning av ansökan.

De handlingar som ska ges in tillsammans med ansökan ska vara skrivna på svenska eller åtföljas av en översättning till svenska. Riktigheten av översättningen ska vara bestyrkt av en person som är behörig att i Sverige eller Österrike bestyrka en sådan översättning. Tingsrätten får medge undantag från kravet på översättning.

16 §  Om en dom förklaras verkställbar, verkställs domen på samma sätt som en svensk dom som har fått laga kraft. En föreskrift om tvångsmedel i domen ska dock inte tillämpas.

16 a §  Vid handläggning i domstol av ett ärende om verkställbarhetsförklaring tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden.

17 §  En förlikning som har träffats inför en österrikisk domstol i en privaträttslig fråga som omfattas av denna lag ska efter en ansökan förklaras verkställbar, om

• 1. förlikningen får verkställas i Österrike och
• 2. det inte finns sådana omständigheter som avses i 6 § 1, 2 eller 3.

För handläggningen av frågor om verkställbarhet av förlikningar tillämpas 12-16 a §§.

18 §  Om en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. rättegångsbalken har beviljats, ska vid tillämpning av 15 kap. 7 § samma balk en talan som väcks vid en österrikisk domstol jämställas med en talan som väcks vid en svensk domstol, om den österrikiska rättegången kan leda till en dom som enligt denna lag kan verkställas här. Det förhållandet att en sådan rättegång redan pågår eller att saken har avgjorts genom en dom som ännu inte har fått laga kraft hindrar inte att en säkerhetsåtgärd beviljas.

Ett beslut om en säkerhetsåtgärd förfaller en månad efter det att domen i den österrikiska rättegången har fått laga kraft, om inte en ansökan om att domen ska förklaras verkställbar i Sverige har gjorts dessförinnan. Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring har gjorts inom denna tid, ska beslutet gälla till dess ansökan prövas, om inte tingsrätten bestämmer något annat. Om det inte finns något beslut om en säkerhetsåtgärd när ansökan görs, får tingsrätten på yrkande besluta om en sådan åtgärd i avvaktan på att ansökan prövas.