Tjänstledighetsförordning (1984:111)

1 §  I denna förordning finns föreskrifter om prövningen av vissa frågor om tjänstledighet från anställningar vid myndigheterna under regeringen, dock inte affärsverken.

Föreskrifterna tillämpas bara, om något annat inte följer av lag, av föreskrifter som har meddelats av regeringen eller av kollektivavtal.

2 §  En arbetstagares rätt till tjänstledighet regleras i bland annat följande föreskrifter:

Författning                     Föreskrift om tjänstledighet

Regeringsformen                 4 kap. 10 § - för att fullgöra

                                uppdrag som ledamot av riksdagen

Anställningsförordningen

(1994:373)                      19 § - i vissa fall får en

                                anställd med fullmakt ha flera

                                anställningar

Lagen (1974:358) om facklig

förtroendemans ställning på

arbetsplatsen                   6 §

Lagen (1974:981) om

arbetstagares rätt till

ledighet för utbildning         1 §

Lagen (1976:580) om

medbestämmande i arbetslivet    17 § - för att delta i

                                förhandling

Arbetsmiljölagen (1977:1160)    6 kap. 5 och 15 §§ - för att

                                fullgöra uppgifter som

                                skyddsombud eller ledamot av

                                skyddskommitté

Lagen (1979:1184) om rätt

till ledighet för vissa

föreningsuppdrag inom skolan,

m.m.                            3 §

5 §  En arbetstagare hos en statlig myndighet skall beviljas tjänstledighet för en anställning under högst åtta år i Nordiska ministerrådets sekretariat, i Nordiska rådets presidiesekretariat eller i en samnordisk institution.

Vid tillämpningen av första stycket beaktas

• -- avtalet (SÖ 1989:60) mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte tilläggsprotokoll,
• -- avtalet (SÖ 1989:67) mellan samma länder den 9 december 1988 om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda.

5 a §  En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för en tidsbegränsad anställning i Europeiska unionens institutioner eller organ.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör medges tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten.

Medgivande till ledighet bör lämnas, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

6 §  En arbetstagare, vars make är anställd hos en statlig myndighet och i denna anställning stationerad utomlands, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

Tjänstledighet enligt första stycket får omfatta sammanlagt högst fyra år eller, om maken är anställd inom utrikesförvaltningen, sammanlagt högst 12 år.

7 §  En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för anställning utomlands inom offentlig eller privat biståndsverksamhet, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten utomlands, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

Tjänstledighet enligt andra stycket bör omfatta sammanlagt högst fyra år.

7 a §  En arbetstagare bör beviljas tjänstledighet för en verksamhet som i huvudsak bedrivs utomlands i direkt syfte att främja svensk export.

En arbetstagare, vars make är tjänstledig enligt första stycket, bör beviljas tjänstledighet för att vistas tillsammans med maken på stationeringsorten utomlands.

Tjänstledighet enligt andra stycket får omfatta sammanlagt högst fyra år.

7 b §  Vid tillämpningen av 5-a, 6, 7 och 7-a-§§ likställs med make den som arbetstagaren varaktigt sammanbor med under äktenskapsliknande förhållanden.

8 §  En arbetstagare bör, utöver vad som sägs i föräldraledighetslagen (1995:584), i regel beviljas förkortning av arbetstiden (partiell ledighet) för vård av barn intill utgången av det skolår då barnet fyller 12 år. Med skolår avses här tiden från en hösttermins början till nästa hösttermins början.

9 §  Vid tillämpningen av 8 § likställs med förälder både fosterförälder och den som stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

10 §  En arbetstagare som av en beslutande församling eller nämnd i en kommun eller en region har fått ett uppdrag som grundar sig på en författningsbestämmelse, bör beviljas tjänstledighet för att fullgöra uppdraget, om det inte finns synnerliga skäl för något annat.

10 a §  Tjänstledighet bör i regel beviljas för en anställning som facklig funktionär hos en arbetstagarorganisation som har till uppgift att ta till vara arbetstagarnas intressen på en myndighet.

10 b §  Även i andra fall än som avses i 5--10 a §§ eller i någon annan författning får en arbetstagare beviljas tjänstledighet, om det finns särskilda skäl för det och det kan ske utan olägenheter för myndighetens verksamhet.

Vid prövningen av frågor om partiell tjänstledighet skall myndigheten särskilt ta hänsyn till arbetstagarens familjesociala förhållanden.

11 §  Tjänstledighet bör tidsbegränsas.

12 §  Tjänstledighet för längre tider bör i regel inte beviljas en arbetstagare som har varit anställd bara en kortare tid hos myndigheten.

15 §  Om tjänstledigheter som grundas på samma omständighet är åtskilda bara av tjänstgöringsfria dagar, skall den senaste tjänstledigheten anses omfatta också dessa mellanliggande dagar, även när detta inte framgår av tjänstledighetsbesluten.

Som tjänstgöringsfrihet enligt första stycket räknas inte ferier för personal vid statliga skolor.

16 §  En myndighets beslut i ärenden om tjänstledighet enligt denna förordning får inte överklagas.