Lag (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning

1 §  År 1985 företas en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 85) i syfte att dels framställa statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information, dels kontrollera folkbokföringen.

2 §  Folk- och bostadsräkningen genomförs av statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling.

Till folk- och bostadsräkningen skall lämnas person-, bostads- och fastighetsuppgifter enligt 4--16 §§.

Registeruppgifter får inhämtas enligt 21 §.

3 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer när uppgifterna enligt 2 § skall lämnas eller inhämtas och vilken tidpunkt eller tid som de skall avse.

4 §  Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1969 eller tidigare och som är bosatta i Sverige eller annars skall vara kyrkobokförda här vid den tidpunkt som uppgifterna avser.

5 §  I personuppgiften skall anges - namn och personnummer - yrke för den som förvärvsarbetar - fastighetens beteckning - församling där fastigheten är belägen - utdelnings- och ortsadress - innehavare av bostaden

Bostadsuppgifter 6 § Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvarande bebor en bostadslägenhet i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna avser.

7 §  I bostadsuppgiften skall anges - namn, personnummer och hushållsställning (gifta eller samboende, barn, övriga boende) för de boende som är födda år 1969 eller tidigare - antal rum - upplåtelseform - förekomsten av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett -- förekomsten av en eller flera bostadslägenheter i huset

8 §  Fastighetsuppgifter lämnas av dem som vid den tidpunkt som uppgifterna avser äger ett eller flera bostadshus i Sverige.

Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera bostadslägenheter.

Äger någon flera bostadshus på samma fastighet, lämnas en enda fastighetsuppgift för husen gemensamt.

För sådana bostadshus som ingår i arrendeupplåtelser lämnas fastighetsuppgiften av arrendatorn i stället för av husägaren.

9 §  Fastighetsuppgiften skall innehålla följande uppgifter om den fastighet där bostadshuset är beläget, om bostadshuset och om bostadslägenheten, nämligen

• 1. om fastigheten: - län, kommun och församling där fastigheten är belägen - fastighetens beteckning - fastighetstyp (jordbruksfastighet, annan fastighet) - ägarens namn och adress - ägarkategori (staten, kommun, allmännyttigt bostadsföretag, bostadsrättsförening, enskild person, annan ägare)
• 2. om huset: - byggnadsnummer - hustyp (enbostadshus, tvåbostadshus, flerbostadshus, annat bostadshus) - antal bostadslägenheter i huset - byggnads- och ombyggnadsår - huvudsaklig värmekälla och använda bränsleslag - förekomsten av hiss i flerbostadshus och andra bostadshus än en- och tvåbostadshus
• 3. om lägenheten: - antal rum - förekomsten av kök eller kokvrå - lägenhetsinnehavarens namn - lägenhetsnummer - i fråga om icke upplåten lägenhet orsaken till att lägenheten inte är upplåten

10 §  Person- och bostadsuppgifter skall lämnas på en personblankett, som skall ges in till granskningsorganet i den kommun där den uppgiftsskyldige är bosatt eller annars skall vara kyrkobokförd.

Fastighetsuppgifter skall lämnas på en fastighetsblankett, som skall ges in till granskningsorganet i den kommun där fastigheten är belägen. Den som äger och stadigvarande bebor ett enbostadshus får dock lämna fastighetsuppgifterna på personblanketten.

Föreskrifter om granskningsorganet finns i 14 §.

11 §  Person- och fastighetsblanketterna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Staten tillhandahåller såväl blanketter som portofria svarskuvert utan kostnad för de uppgiftsskyldiga.

12 §  Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på samma personblankett.

Innehas och bebos en bostadslägenhet av två eller flera personer tillsammans, får de lämna bostadsuppgiften gemensamt på samma personblankett.

Person-, bostads- och fastighetsuppgifter skrivs under av den som lämnar dem. Denne svarar för uppgifternas riktighet.

13 §  Kommunerna skall - lämna information om folk- och bostadsräkningen - biträda vid distributionen av blanketter och vid upprättandet och insamlingen av uppgifter - svara för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick lämnas över till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning.

14 §  Varje kommun skall uppdra åt ett särskilt granskningsorgan att svara för de uppgifter som anges i 13 §.

Granskningsorganet består av en granskningsledare och en ställföreträdare för denne samt i övrigt av den personal som behövs för uppgifterna.

Granskningsledaren beslutar på organets vägnar.

15 §  Granskningsledaren och dennes ställföreträdare utses av kommunen.

Kommunen skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina arbetsuppgifter.

16 §  Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 4--9 §§.

Granskningsledaren får delegera denna befogenhet till någon annan inom granskningsorganet.

17 §  Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får statistiska centralbyrån eller granskningsledaren anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller, om den uppgiftsskyldige underlåter att lämna upplysningar som har begärts enligt 16 §.

Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar.

18 §  Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 17 §, får på begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren den uppgiftsskyldige föreläggas att göra detta vid vite. Ett sådant föreläggande utfärdas av länsstyrelsen i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.

19 §  Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.

20 §  Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren prövas av länsrätten i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.

21 §  Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för folk- och bostadsräkningen inhämta följande uppgifter:

• 1. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen - personnummer - kyrkobokföringsort - kyrkobokföringsfastighet - utdelnings- och ortsadress - samhörighetsbeteckning - civilstånd - medborgarskap - födelseland och senaste invandringsår
• 2. statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister - inkomsttagare och arbetsgivare - inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser - erlagd preliminärskatt - arbetsställenummer
• 3. statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister - inkomst
• 4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister - företags namn och form - antal arbetsställen - arbetsställenas namn, nummer, storlek, sektortillhörighet, belägenhet och näringsgrenskod
• 5. statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden - fastigheters områdestillhörighet
• 6. länsstyrelsernas register över fastighetstaxeringen - fastigheters tätortstillhörighet
• 7. registret vid den statliga lantmäterimyndigheten - koordinater för fastigheter
• 8. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i Göteborg - uppgift på sådana ombordanställda på svenska fartyg som betalar sjömansskatt

22 §  Om statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling tillsammans med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall använda andra uppgifter för sådana syften som anges i 1 §, får det ske bara enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen (1973:289).

23 §  För kontroll av folkbokföringen får folkbokföringsmyndigheterna ta del av de uppgifter från folk- och bostadsräkningen som behövs för kontrollen. Sådan kontroll får dock göras med hjälp av automatisk databehandling bara enligt beslut eller med tillstånd enligt datalagen (1973:289).

24 §  Både Statistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan ska vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas onödigt.

Föreskrifter om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).