Lag (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

1 §  Kommer riket i krig, skall 4--11 §§ tillämpas.

2 §  Regeringen får föreskriva att 4-11 §§ helt eller delvis skall tillämpas från den tidpunkt som regeringen bestämmer

• 1. om Sverige är i krigsfara,
• 2. om det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

Föreskrifter enligt första stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från det de beslutades. Sker ej underställning eller godkänner riksdagen ej föreskrifterna inom två månader från det underställning skedde, upphör föreskrifterna att gälla.

3 §  Under tid då bestämmelserna i 4-11 §§ tillämpas gäller inte i lag eller annan författning meddelade föreskrifter i den mån de strider mot 4-11 §§ eller föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser.

Föreligger inte längre sådana förhållanden som avses i 1 § eller 2 § första stycket, skall regeringen föreskriva att bestämmelserna i 4-11 §§ inte längre skall tillämpas.

4 §  Försäkringskassan får underlåta att ta ställning till om en person skall omfattas av socialförsäkringslagen (1999:799) till dess fråga uppkommer om rätten till en förmån.

Om Försäkringskassan beslutar om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen, gäller beslutet i den delen från den tidigare tidpunkt då sådana förhållanden inträtt att den försäkrade skulle ha varit sjukpenningförsäkrad.

5 §  Den som uppbär en förmån, som administreras av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten, är skyldig att utan dröjsmål anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller storleken av förmånen till den myndighet som administrerar förmånen.

Om förmånstagaren är underårig, åligger anmälningsskyldigheten förmyndaren och vårdnadshavaren. Om den som uppbär förmånen har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, om det kan anses ingå i uppdraget. Sker utbetalning eljest till någon annan än förmånstagaren, åligger motsvarande skyldighet även den till vilken förmånen betalas ut.

8 §  Bestämmelserna i 9 och 10 §§ ska tillämpas på förmåner som enligt lag eller annan författning eller regeringens förordnande månatligen eller för längre tidsperiod ska betalas ut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.

Efter överenskommelse mellan Pensionsmyndigheten och Statens tjänstepensionsverk ska Pensionsmyndigheten svara för utbetalningen av statliga tjänstepensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kommunerna och landstingen gemensamt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 9 och 10 §§ på sådana pensioner.

9 §  Den som är berättigad till en förmån som avses i 8 § ska erhålla ett bevis (förmånsbevis), som anger den ersättning som han eller hon är berättigad till.

Den som har anspråk på en förmån men inte är registrerad som förmånsberättigad ska anmäla detta till den myndighet som administrerar förmånen. Om den myndigheten finner att han eller hon är berättigad till förmånen, ska förmånsbevis utfärdas.

Om förutsättningarna för rätten till eller storleken av en förmån ändras, ska den myndighet som administrerar förmånen, i förekommande fall mot återlämnande av tidigare utfärdat förmånsbevis, utfärda nytt förmånsbevis.

Den försäkrade är skyldig att utan dröjsmål till den myndighet som administrerar förmånen överlämna det förmånsbevis som tidigare utfärdats om nytt förmånsbevis utfärdas eller om rätten att uppbära förmåner upphör. Vad som har sagts nu gäller inte om förmånsbeviset har förkommit eller om hinder möter mot att återlämna förmånsbeviset.

10 §  Om datasystemet hos den myndighet som administrerar förmånen har försatts ur funktion, får förmåner som avses i 8 § betalas ut mot uppvisande av förmånsbeviset.

Inträffar förhållande som avses i första stycket innan förmånsbevis har utfärdats, får förmånen betalas ut mot uppvisande av en utbetalningshandling som avser närmast föregående utbetalningsperiod.

Om utbetalningshandlingen har förkommit, får den myndighet som administrerar förmånen på begäran av förmånstagaren utfärda särskilt bevis om rätten till förmån. Motsvarande gäller om förutsättningarna för rätten till förmånen eller storleken av förmånen har ändrats.

11 §  Regeringen får i den mån det påkallas av förhållandena föreskriva att förmåner som administreras av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten inte ska betalas ut. Regeringen får också föreskriva att sådana förmåner ska bestämmas enligt andra grunder eller i annan ordning än som gäller enligt lag eller annan författning.