Förordning (1986:1081) med vissa provisoriska bestämmelser om gymnasieskolans skolledning och skolledningsbidrag m.m.

4 §  En huvudmans gymnasieskola skall organiseras på en eller flera skolenheter enligt föreskrifterna i 6--10 §§.

5 §  För beräkning av omfattningen av en huvudmans gymnasieskola under ett redovisningsår finns ett poängsystem. Enligt detta beräknas

• a) 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal av det sammanlagda antalet elever inom varje årskurs i en skolenhet på följande linjer, nämligen tvåårig distributions- och kontorslinje, tvåårig drift- och underhållsteknisk linje, tvåårig ekonomisk linje, tvåårig estetisk- praktisk linje, tvåårig handels- och kontorslinje, tvåårig konsumtionslinje, tvåårig musiklinje, tvåårig social linje, tvåårig social servicelinje, tvåårig teknisk linje, treårig ekonomisk linje, treårig humanistisk linje, treårig naturvetenskaplig linje, treårig samhällsvetenskaplig linje samt fyraårig teknisk linje,
• b) 1,5 poäng för varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever på annan linje i en skolenhet,
• c) 1,5 poäng för varje klass av specialkurs som omfattar läsår,
• d) 1 poäng för varje klass av specialkurs som under redovisningsåret omfattar mindre än läsår men minst en termin,
• e) 1 poäng för varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana specialkurser vid skolenhet som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin,
• f) 1,5 poäng för varje påbörjat 800-tal lektioner i fråga om skolenhet till vilken sådan praktik i skolverkstad på fyraårig teknisk linje är förlagd som avses i bestämmelser i timplanen,
• g) 0,5 poäng för varje påbörjat femtal elever i gymnasial lärlingsutbildning,
• h) 1 poäng för elevhem som är knutet till gymnasieskolan och står under samma ledning som denna.

Omfattar en årskurs delar av två på varandra följande redovisningsår, beräknas för varje redovisningsår i fråga om linje hälften av det poängtal som följer av första stycket a) eller b) och i fråga om specialkurs 0,75 poäng för varje klass och redovisningsår.

För klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanläggning för gymnasieskola beräknas 1 poäng för varje redovisningsår.

Vid beräkningen av poäng enligt denna paragraf skall linjer med samordnade timplaner räknas för sig. Därvid ges 1,5 poäng för varje påbörjat 30-tal elever, oavsett vilken linje och årskurs de tillhör.

Filialutbildning ingår i beräkningen av omfattningen av gymnasiekommunens gymnasieskola enligt denna paragraf. Därvid anses filialutbildningen höra till den gymnasieenhet till vilken filialutbildningen är organisatoriskt knuten.

Beräkningen av poäng för ett redovisningsår skall utgå från de förutsättningar som är kända den 15 maj före redovisningsåret.

6 §  Utbildning i en huvudmans gymnasieskola kan bedrivas vid

• 1. skolenhet som har endast gymnasieskola eller både gymnasieskola och en eller flera andra skolformer under ledning av en rektor i gymnasieskolan (gymnasieenhet),
• 2. skolenhet som har vuxenutbildning och gymnasieskola under ledning av en rektor i vuxenutbildningen,
• 3. skolenhet som har grundskola och gymnasieskola under ledning av en rektor i grundskolan.

7 §  En gymnasieenhet skall omfatta minst 10,5 poäng för gymnasieskola, om inte annat följer av 8 eller 9 §.

8 §  En gymnasieenhet kan omfatta 6--10 poäng för gymnasieskola och 1,5--9 poäng för vuxenutbildning, om poängtalet för gymnasieskolan är minst lika stort som poängtalet för vuxenutbildningen och det sammanlagda poängtalet är 10,5--19 poäng.

I fråga om vuxenutbildning beräknas för ett redovisningsår dels 1,5 poäng för varje påbörjat 800-tal lektioner i grundvux, dels 1,5 poäng för varje påbörjat 900-tal lektioner i komvux, varvid en lektion i yrkesämne räknas som 1,5 lektion. Med lektioner likställs timmar för studiehandledning samt studie- och yrkesorientering. Beräkningen av poäng för ett redovisningsår skall utgå från de förutsättningar som är kända den 15 maj före redovisningsåret.

9 §  Skolöverstyrelsen beslutar om gymnasieenheter enligt 7 och 8 §§. Därvid får skolöverstyrelsen medge undantag från kravet på 10,5 poäng i 7 § för en kommuns skolenhet som har studievägar inom något av områdena jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt för en landstingskommuns skolenhet. Gymnasieenhet enligt 8 § får beslutas endast efter framställning från huvudmannen.

Skolöverstyrelsens beslut får överklagas hos regeringen.

10 §  Om en huvudmans gymnasieskola inte har tillräckligt underlag för en gymnasieenhet, får gymnasieskolan ingå i en skolenhet som har både vuxenutbildning och gymnasieskola under ledning av en rektor i vuxenutbildningen under de förutsättningar som gäller enligt bestämmelserna om vuxenutbildning eller i en skolenhet som har både grundskola och gymnasieskola under ledning av en rektor i grundskolan.

11 §  Av 24 kap. högskoleförordningen (1977:263) framgår att en huvudmans kommunala högskoleutbildning utanför vårdområdet skall anordnas vid en eller flera skolenheter med gymnasieskola, om inte regeringen för visst fall bestämmer annat, samt att den högskoleutbildning som är förlagd till en sådan skolenhet skall ledas av rektor för skolenheten.

Som skolenhet med gymnasieskola skall vid tillämpningen av dessa bestämmelser räknas endast skolenhet som leds av en rektor i gymnasieskolan.

12 §  Omfattningen av högskoleutbildning som avses i 11 § skall för ett redovisningsår beräknas enligt ett poängsystem som ger

• a) 1,5 poäng för varje studerandegrupp som avses i 24 kap. 4 § högskoleförordningen (1977:263) och vars utbildning omfattar ett läsår enligt 2 kap. 1--5 §§ samma förordning,
• b) 1 poäng för varje studerandegrupp vars utbildning under redovisningsåret omfattar mindre än ett läsår men minst en termin,
• c) 1 poäng för varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana kurser som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin.

13 §  En gymnasieenhet är av typ A eller typ B.

Om en kommun har endast en gymnasieenhet räknas denna alltid som typ A. För landstingskommuner räknas alla gymnasieenheter som typ A. För kommuner som inte hör till någon landstingskommun räknas som typ A alla gymnasieenheter som har tvåårig jordbrukslinje, tvåårig skogsbrukslinje eller tvåårig trädgårdslinje eller specialkurs på samma nivå och inom samma område.

Som typ A räknas också en kommuns gymnasieenhet som omfattar sammanlagt minst 15 poäng för en eller flera av följande utbildningar, nämligen

• 1. följande tvååriga linjer, nämligen bygg- och anläggningsteknisk linje, beklädnadsteknisk linje, distributions- och kontorslinje, drift- och underhållsteknisk linje, el-teleteknisk linje, fordonsteknisk linje, handels- och kontorslinje, konsumtionslinje, livsmedelsteknisk linje, processteknisk linje, social servicelinje, träteknisk linje, verkstadsteknisk linje och vårdlinje samt specialkurser på samma nivå och inom samma områden som de nämnda linjerna,
• 2. gymnasial lärlingsutbildning,
• 3. årskurs 4 av fyraårig teknisk linje samt
• 4. påbyggnadsutbildningar som bygger på sådana utbildningar som avses i 1--3.

I andra fall är gymnasieenheten av typ B.

14 §  När filialutbildning är organisatoriskt knuten till en gymnasieenhet (huvudenhet), bestäms huvudenhetens karaktär av typ A eller typ B med beaktande även av filialutbildningen.

Huvudenheten och filialenheten skall ha gemensam skolledning.

15 §  Om det för en huvudmans gymnasieskola finns två eller flera skolenheter med samma studieväg, skall eleverna på studievägen fördelas på skolenheterna med hänsyn till vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt, till vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och andra utbildningsresurser samt till elevers önskemål.

Styrelsen för skolan fördelar eleverna på skolenheter, om inte annat är särskilt föreskrivet. Styrelsens beslut får inte överklagas.

16 §  För ledningen av varje gymnasieenhet av typ A eller typ B skall det finnas en tjänst som rektor.

Om det finns särskilda skäl, får det efter medgivande av länsskolnämnden finnas en gemensam tjänst som rektor vid en landstingskommuns gymnasieskola för ledningen av två eller flera gymnasieenheter.

17 §  Tjänst som rektor vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola inrättas av styrelsen för skolan som en ordinarie tjänst.

Arbetsområdet för rektor bestäms av styrelsen för skolan.

Styrelsen för skolan får besluta att arbetsområdet för rektor skall omfatta även kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet.

18 §  Om skolväsendet i en kommun har mindre omfattning än 130 poäng, får skolstyrelsen ålägga rektor att även vara skolchef.

19 §  För att biträda en eller flera rektorer får styrelsen för skolan inrätta ordinarie tjänster som studierektor.

Sådana tjänster får inrättas inom ramen för de skolledningsresurser som får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt 42 §.

20 §  För att biträda rektor vid en gymnasieenhet skall det finnas minst så många tjänster som studierektor som anges vid olika poängtal i följande sammanställning:

Poängtal för en gymnasie-                  Minsta antal

enhet enligt 5 och 12 §§                   tjänster

   - 25,5                                  -

 26- 49,5                                  1

 50- 69,5                                  2

 70- 89,5                                  3

 90-109,5                                  4

110-129,5                                  5

130-149,5                                  6

150-169,5                                  7

170-189,5                                  8

190-                                       9

21 §  Föreskrifterna om åligganden i 13 kap. 7--9 §§ skolförordningen (1971:235) gäller för rektorer vid gymnasieskolan.

Rektor för en gymnasieenhet som har utbildning för jordbruk, skogsbruk eller trädgårdsnäring skall även

• 1. handha förvaltningen av skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård, om styrelsen för skolan bestämmer det,
• 2. handha planering och ledning av försöksverksamhet vid skoljordbruk, övningsskog eller skolträdgård, om inte skolstyrelsen befriar rektor från dessa åligganden.

Rektor för en gymnasieenhet som har både gymnasieskola och vuxenutbildning skall även lämna de studerande i vuxenutbildningen upplysningar och råd om studieformen vid kurserna.

22 §  Studierektor skall biträda en eller flera rektorer med ledningen av verksamheten inom deras arbetsområden främst i vad avser uppgifter av pedagogisk art. Närmare föreskrifter om studierektors uppgifter meddelas av styrelsen för skolan efter förslag av berörda rektorer och av studierektor själv.

23 §  Behörig till tjänst som rektor eller studierektor är den som är behörig till ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid någon skolform som ingår i gymnasieenheten eller till extra ordinarie tjänst som syofunktionär.

Om det finns synnerliga skäl, får den som inte har sådan behörighet förordnas.

24 §  Styrelsen för skolan skall besluta i fråga om rektors och studierektors undervisningsskyldighet.

Rektors undervisningsskyldighet får överstiga tio veckotimmar endast om det följer av tredje stycket eller det finns synnerliga skäl. Studierektors undervisningsskyldighet får inte överstiga 15 veckotimmar.

Rektor vid en landstingskommunal gymnasieskola där studievägarna omfattar mindre än 10,5 poäng enligt 5 § får fullgöra en högre undervisningsskyldighet än tio veckotimmar, om styrelsen för skolan beslutar det.

25 §  Rektor eller studierektor får endast tillfälligtvis och i den mån det är oundgängligen nödvändigt åta sig mer undervisning vid sådan skolform som ingår i arbetsområdet än som följer av beslut om undervisningsskyldigheten enligt 24 §.

Undervisningsskyldigheten får fullgöras genom att rektor eller studierektor ersätter lärare vid förfall för denne.

26 §  Bestämmelser om lärares skyldigheter skall tillämpas på rektor och studierektor, när de fullgör undervisning.

27 §  En ordinarie tjänst som rektor tillsätts med förordnande tills vidare av länsskolnämnden efter förslag av styrelsen för skolan.

Om skolväsendet i en kommun eller landstingskommun enligt beslut skall omorganiseras inom två år från den tidpunkt då en ordinarie tjänst som rektor skall tillträdas och omorganisationen medför en sådan minskning av skolledningsresurserna att tjänsten inte ryms inom ramen för den del av dessa som får användas till tjänster som rektor och studierektor enligt 42 §, får vikarie förordnas på tjänsten för bestämd tid eller tills vidare längst till viss tidpunkt.

28 §  En ordinarie tjänst som studierektor tillsätts med förordnande tills vidare av länsskolnämnden efter förslag av styrelsen för skolan. Därvid skall 27 § andra stycket denna förordning samt 17 kap. 15, 17 och 19 §§ skolförordningen (1971:235) tillämpas.

29 §  En lärare i gymnasieskolan är skyldig att fullgöra specialfunktioner, om det uppdras åt honom eller henne.

Med specialfunktioner avses sådana uppgifter av främst pedagogisk art för planering, samordning och utveckling som skall fullgöras vid gymnasieskolan för att verksamheten där skall fungera enligt läroplanen och andra författningar. Specialfunktioner skall också omfatta ansvar för gemensam utrustning, varvid särskild vikt skall läggas vid skötseln av dels ämnesinstitutioner i sådana naturvetenskapliga och tekniska ämnen som finns på tre- och fyraåriga linjer, dels datasalar.

30 §  Styrelsen för skolan beslutar om en lärare skall fullgöra specialfunktioner.

Specialfunktioner skall fullgöras i samarbete med övriga berörda arbetstagare i gymnasieskolan.

31 §  Om en lärare fullgör specialfunktioner, får styrelsen för skolan sätta ned lärarens undervisningsskyldighet.

32 §  Kommuner och landstingskommuner har rätt att få statsbidrag till sina kostnader för rektorer och studierektorer samt för specialfunktioner i gymnasieskolan. Statsbidrag lämnas i form av skolledningsresurser enligt de grunder som anges i 33--42 §§.

Regeringen meddelar särskilda bestämmelser om

• 1. särskilda lönekostnadsbidrag och
• 2. socialavgiftsbidrag.

33 §  Statsbidrag i form av skolledningsresurser lämnas till

• 1. kostnader för löner åt rektorer och studierektorer, dock inte till kostnader för undervisning som ingår i tjänsterna eller till kostnader för övertidstillägg,
• 2. kostnader som föranleds av att undervisningsskyldigheten är nedsatt för lärare som fullgör specialfunktioner.

34 §  Skolledningsresurserna beräknas på det sätt som anges i 35--38 §§.

35 §  För varje gymnasieenhet i en kommuns eller landstingskommuns gymnasieskola framräknas poängtalet för redovisningsåret enligt 5 och 12 §§.

36 §  Poängtalet enligt 35 § skall multipliceras med faktorer enligt följande sammanställning:

Poängtal                                 Faktor

37 §  Bidraget till skolledningsresurser beräknas på grundval av

• 1. den sammanlagda produkten enligt 36 § tredje stycket och
• 2. det belopp som regeringen för varje redovisningsår bestämmer för en skolledningsresurs.

38 §  När en kommuns gymnasieskola i fall som avses i 6 § 2 eller 3 ingår i arbetsområdet för rektor vid någon annan skolform beräknas skolledningsresurser på samma sätt som anges för gymnasieenheter i 35- -37 §§.

39 §  Regeringen bestämmer för varje redovisningsår ett preliminärt och ett slutligt belopp för en skolledningsresurs.

40 §  En tjänst som rektor eller studierektor utan undervisningsskyldighet motsvaras av en hel skolledningsresurs.

Skolledningsresurser skall inte tas i anspråk för kostnader för undervisningsskyldighet som ingår i sådana tjänster. Statsbidrag till kostnader för rektors och studierektors undervisningsskyldighet lämnas i stället i form av allmänt undervisningsbidrag. Regeringen meddelar särskilda föreskrifter om allmänt undervisningsbidrag.

För varje veckotimme undervisningsskyldighet som ingår i tjänster som rektor och studierektor skall 0,048 skolledningsresurser inte tas i anspråk.

41 §  Vid nedsättning för lärare av undervisningsskyldigheten en veckotimme för specialfunktioner tas följande del av en skolledningsresurs i anspråk:

Lärare vars undervisnings-               Del av en skolled-

skyldighet i medeltal om-                ningsresurs

fattar följande antal vecko-

timmar

21                                       0,048

24                                       0,042

27                                       0,037

29                                       0,034

42 §  Med de begränsningar som följer av denna paragraf bestämmer styrelsen för skolan om fördelning och användning av skolledningsresurserna. Samtliga skolledningsresurser som framräknas enligt 36 § skall utnyttjas för skolledning och specialfunktioner.

Om utbildningarna vid en kommuns eller landstingskommuns gymnasieenhet omfattar minst 26 poäng enligt 5 och 12 §§, skall för gymnasieenheten räknas fram de minimiresurser som skall användas till tjänster som rektor och studierektor samt till specialfunktioner. Minimiresurserna skall räknas fram på följande sätt.

Gymnasieenhetens andel av skolledningsresurserna beräknas på grundval av enhetens poängtal i förhållande till det sammanlagda poängtalet för kommunens eller landstingskommunens gymnasieenheter av samma typ. Av denna andel skall minst 65 procent användas till tjänster som rektor och studierektor samt minst 20 procent användas till specialfunktioner. Den återstående delen får fördelas fritt inom kommunens eller landstingskommunens gymnasieskola till skolledning och specialfunktioner.

43 §  När en innehavare av en sådan arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare som övergångsvis finns kvar fullgör specialfunktioner inom ramen för arvodestjänsten, skall kostnaden för uppdragstillägg ersättas ur den del av skolledningsresurserna som tas i anspråk för specialfunktioner.

44 §  Förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning skall tillämpas på skolledningsbidrag som avses i denna förordning.