Förordning (1988:628) med instruktion för Statens geotekniska institut

1 §  Statens geotekniska institut är central förvaltningsmyndighet för geotekniska frågor. Institutet har ett övergripande och från olika partsintressen skilt ansvar för de geotekniska frågorna i landet.

2 §  Institutet skall särskilt

• 1. bedriva och samordna geoteknisk forskning,
• 2. utveckla metoder för grundläggning och jordförstärkning,
• 3. informera om forskning och forskningsresultat samt bearbeta och sprida geoteknisk kunskap.

3 §  Institutet utför undersökningar, utredningar och andra uppdrag åt statliga myndigheter och kommuner. Institutet utför också uppdrag åt andra i den mån arbetet i övrigt tillåter det.

Uppdragen får utföras mot ersättning. Grunderna för ersättningen bestäms av institutet.

4 §  Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på statens geotekniska institut med undantag av 18, 19 och 30 §§.

5 §  Institutets generaldirektör är chef för myndigheten.

6 §  Institutets styrelse består av högst sju personer, generaldirektören medräknad. En av ledamöterna är ordförande.

Styrelsen är beslutför när ordföranden, generaldirektören och minst två av de andra ledamöterna är närvarande.

9 §  Utöver vad som anges i 11--13 §§ verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen särskilt ägna sig åt den långsiktiga utvecklingen av institutets verksamhet.

10 §  Generaldirektören förordnas av regeringen för en bestämd tid.

Andra tjänster tillsätts av institutet.

11 §  Förordnande att vara generaldirektörens ställföreträdare meddelas av regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av generaldirektören.

12 §  Andra styrelseledamöter än generaldirektören utses av regeringen för en bestämd tid. Regeringen utser ordförande i styrelsen.

13 §  Institutets beslut i personalärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av

• -- lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
• -- lagen (1987; 439) om inskränkningar i rätten att överklaga,
• -- andra föreskrifter.

Institutets beslut i andra ärenden får överklagas bara om det är särskilt föreskrivet.