Lag (1988:786) om bostadsbidrag

1 §  Varje kommun skall enligt bestämmelserna i denna lag lämna bostadsbidrag till barnfamiljer och till hushåll utan barn. Kommunerna har rätt till statsbidrag till sina kostnader.

2 §  Med makar jämställs i denna lag, om bidragssökanden inte visar skäl för annat, man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamt barn eller är folkbokförda på samma adress.

3 §  Bostadsbidrag lämnas till dem som bor och är folkbokförda inom kommunen och som

• 1. har vårdnaden om barn som stadigvarande bor hos familjen,
• 2. efter myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem eller
• 3. på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende hos sig.

Bostadsbidrag lämnas även för barn som för att få vård eller undervisning bor utanför hemmet, om barnet vistas hos sin familj under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier. Om barnet bor i familjehem eller i hem för vård eller boende, får föräldrarna bidrag även i annat fall, om det finns särskilda skäl och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas.

4 §  Bostadsbidrag till dem som har tagit emot barn för vård i familjehem lämnas om barnet har bott i hemmet sedan minst tre månader.

5 §  Bostadsbidrag till föräldrar som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende hos sig lämnas om barnet vistas hos föräldern så lång tid årligen att bostadsutrymme behövs för barnet.

6 §  Bostadsbidrag lämnas för barn som är under sjutton år och för sådana äldre barn som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Bidrag lämnas till och med den månad då barnet fyller sjutton år eller rätten till förlängt barnbidrag eller studiehjälp upphör.

7 §  Bostadsbidrag lämnas till den som

• 1. har fyllt 18 år,
• 2. är folkbokförd inom kommunen och
• 3. där bor i en bostad som denne äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera hushåll, meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

8 §  Bostadsbidrag enligt 7 § lämnas inte om bidragssökanden eller dennes make

• 1. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer eller
• 2. får kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension eller är utesluten från sådant tillägg endast på grund av bestämmelserna om inkomstprövning.

9 §  Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som följer av 19 och 20 §§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 91 000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

10 §  Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret med de tillägg som följer av 11--13 §§. I fråga om makar skall bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande inkomsten. Har inkomsten av förvärvsarbete ändrats väsentligt i förhållande till motsvarande inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret och står det klart att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret, skall den bidragsgrundande inkomsten dock ändras i motsvarande mån.

Om det inte finns några uppgifter från taxeringen, skall bidragets storlek bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret.

11 §  Om bidragssökanden och sådana barn under sjutton år som avses i 3 § första stycket 1 eller andra stycket har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180 000 kronor eller, i fråga om makar, om makarna och barnen har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 360 000 kronor, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med en femtedel av det överskjutande beloppet.

12 §  Om bidragssökanden eller dennes make uppbär bidragsförskott eller underhållsbidrag för ett eller flera barn som berättigar till bostadsbidrag, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp som svarar mot 40 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober året före bidragsåret, eller, om sökanden visar att det belopp som kommer att uppbäras under bidragsåret är lägre, det beloppet. Detsamma gäller i fråga om bidrag enligt lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

13 §  Om ett eller flera barn som berättigar till bostadsbidrag uppbär barnpension, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp som svarar mot 26 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller den 1 oktober året före bidragsåret.

14 §  Är bidragssökanden och dennes make under bidragsåret under 29 år lämnas bostadsbidrag med lägst det belopp som följer av 21 § första stycket, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 33 000 kronor för en ensamboende och 47 000 kronor för makar. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

Har bidragssökanden eller dennes make fyllt 29 år eller uppnår någon av dem denna ålder under bidragsåret lämnas bostadsbidrag med lägst det bidragsbelopp som följer av 21 § andra stycket, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 70 000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 10 procent av den överskjutande inkomsten.

Om en bidragssökande som avses i första stycket begär det, skall bostadsbidrag lämnas enligt andra stycket under förutsättning att det är förmånligare för denne.

Om en bidragssökande som avses i andra stycket begär det, skall bostadsbidrag lämnas enligt första stycket under förutsättning att det är förmånligare för den sökande och att denne eller dennes make uppbär studiemedel.

15 §  Med bidragsgrundande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret med det tillägg som följer av 16 §. I fråga om makar skall bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Har inkomsten av förvärvsarbete ändrats väsentligt i förhållande till motsvarande inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret, skall den bidragsgrundande inkomsten dock ändras i motsvarande mån.

Om det inte finns några uppgifter från taxeringen, skall bidragets storlek bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret.

16 §  Om bidragssökanden har en förmögenhet som överstiger 90 000 kronor eller, i fråga om makar, om makarna har en sammanlagd förmögenhet som överstiger 180 000 kronor, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med en femtedel av det överskjutande beloppet.

17 §  Om det är uppenbart att bidragssökanden inte behöver det bostadsbidrag som kan beräknas enligt denna lag, får bidraget efter särskild utredning bestämmas till lägre belopp eller ansökan avslås.

18 §  Närmare föreskrifter om beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

19 §  Bostadsbidrag lämnas månadsvis

• 1. med 1 000 kronor samt
• 2. med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för

familjer med ett barn överstiger 2 050 kronor men inte 2 400 kronor,

familjer med två barn överstiger 1 750 kronor men inte 2 800 kronor,

familjer med tre eller flera barn överstiger 1 450 kronor men inte 3 200 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i första stycket 2, lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till

4 400 kronor för familjer med ett barn,

5 000 kronor för familjer med två barn,

5 700 kronor för familjer med tre eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20 §  Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast till familjer med barn som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, skall bidraget tillfalla den av föräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos.

Är föräldern under bidragsåret under 29 år och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 19 § första stycket 2 beräknas på den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 900 kronor eller för den som får studiemedel 1 600 kronor.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf får lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

21 §  Är bidragssökanden och dennes make under bidragsåret under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 900 kronor men inte 2 500 kronor för ensamboende och 3 100 kronor för makar. För hushåll där någon får studiemedel lämnas bostadsbidrag dock endast för den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor.

Har den bidragssökande eller dennes make under bidragsåret fyllt 29 år eller uppnår någon av dem denna ålder under bidragsåret, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor men inte 3 500 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

22 §  Kommunen prövar ärenden om bostadsbidrag och sköter utbetalningen av bidragen.

Den som vill ha bostadsbidrag lämnar sin ansökan till kommunen.

Till ansökan skall fogas de handlingar och den övriga utredning som behövs för prövningen. Sådana uppgifter i ansökan som rör faktiska förhållanden skall sökanden eller, i fråga om makar, båda lämna på heder och samvete.

Närmare föreskrifter i fråga om ansökningsförfarandet meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

23 §  Bostadsbidrag lämnas för högst ett kalenderår i sänder.

Bostadsbidrag lämnas från och med månaden efter den då rätt till bidrag har uppkommit. Om rätten till bidrag uppkommer den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas från och med den månaden. Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då ansökan om bidrag gjordes.

24 §  Bostadsbidrag betalas ut månadsvis. Bidrag under 100 kronor i månaden betalas inte ut. Om bostadsbidraget inte har tagits ut före utgången av kalenderåret efter det då bidraget kunde tas ut, har rätten till det förfallit.

25 §  Bostadsbidraget skall betalas ut till den som har sökt bidraget, om inte sökanden begärt att det skall betalas ut till någon annan.

Om det finns särskilda skäl, får kommunen betala ut bidraget till en kommunal myndighet eller till någon lämplig person för att användas för hushållets bästa.

26 §  Fordran på bostadsbidrag får inte överlåtas eller utmätas.

27 §  Den som uppbär bostadsbidrag skall upplysa kommunen

• 1. om hushållet byter bostad,
• 2. om hushållets sammansättning ändras,
• 3. i fråga om barnfamiljer, om hushållets inkomster av förvärvsarbete ökar i förhållande till de förvärvsinkomster som låg till grund för ett bidragsbeslut till följd av inkomstminskning,
• 4. i fråga om hushåll utan barn, om hushållets inkomster ökar väsentligt, och
• 5. i det fall bostadsbidrag uppbärs enligt 14 § fjärde stycket om denne eller dennes make inte längre uppbär studiemedel.

28 §  Beslut om bostadsbidrag till barnfamiljer skall omprövas

• 1. om den som uppbär bidraget begär det och familjens inkomster av förvärvsarbete har minskat väsentligt i förhållande till motsvarande inkomster enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret och det står klart att inkomstminskningen kommer att bestå under bidragsåret,
• 2. om familjen byter bostad eller familjens sammansättning ändras på ett sådant sätt som har betydelse för bidraget,
• 3. om den som uppbär bidraget begär det, och bostadskostnaden har ändrats,
• 4. om sådan inkomstökning som anges i 27 § 3 har inträffat.

Bidragsbeslutet får efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart att familjen inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats.

29 §  Beslut om bostadsbidrag till hushåll utan barn skall omprövas

• 1. om den som uppbär bidraget begär det och hushållets inkomster har minskat väsentligt i förhållande till de inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet,
• 2. om hushållets inkomster har ökat väsentligt i förhållande till de inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet,
• 3. om hushållet byter bostad eller hushållets sammansättning ändras på ett sådant sätt som har betydelse för bidraget,
• 4. om den som uppbär bidraget begär det och bostadskostnaden har ändrats,
• 5. om bidraget uppbärs enligt 14 § fjärde stycket och den som uppbär bidraget eller dennes make inte längre uppbär studiemedel.

Bidragsbeslutet får efter särskild utredning omprövas, om det är uppenbart att hushållet inte behöver det bostadsbidrag som har beviljats.

30 §  Vid omprövning av bidragsbeslut skall 23 § andra stycket tillämpas.

31 §  Kommunen skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag helt eller delvis, om bidragstagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp. Detsamma gäller om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp och bidragstagaren skäligen borde ha insett detta.

Krav på återbetalning får inte framställas mot bidragstagaren senare än tre år efter utgången av det kalenderår då bidraget lyftes. I de fall den taxering som avses i 10 och 15 §§ har överklagats får dock tiden utsträckas till ett år efter utgången av det kalenderår då taxeringen vunnit laga kraft.

Om kommunen har ålagt en bidragstagare återbetalningsskyldighet enligt första stycket, får kommunen vid senare utbetalning till denne hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket. Om återbetalningsskyldigheten inte fullgörs på detta sätt, skall kommunen vidta de åtgärder som behövs för att driva in fordringen.

Om det finns särskilda skäl, får kommunen efterge belopp som skall återbetalas.

32 §  För bostadsbidrag som kommunen har lämnat enligt denna lag får kommunen statsbidrag med 50 procent av sina kostnader. Bidraget lämnas i efterskott för ett kalenderår i sänder.

Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.

Ansökan om statsbidrag skall lämnas in till länsbostadsnämnden. Boverket sköter utbetalningen av statsbidrag.

Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

33 §  Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsbostadsnämnden.

Länsbostadsnämndens beslut får överklagas hos boverket.

Boverkets beslut får inte överklagas.