Lag (1989:933) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

1 §  Det avtal för att undvika dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige undertecknade den 12 september 1989 skall tillsammans med det protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta gälla för Sveriges del.

Avtalets bestämmelser i artikel 3 punkt 1 a om att uttrycket "Finland" inte inbegriper landskapet Åland i fråga om den finska kommunalskatten skall inte gälla.

Avtalet och protokollet är avfattade på danska, färöiska, finska, isländska, norska och svenska språken. På svenska språket har utfärdats två texter, en för Finland och en för Sverige. Samtliga texter har samma giltighet. Den för Sverige utfärdade texten framgår av bilaga till denna lag. De övriga texterna skall kungöras genom publicering i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ).

2 §  Bestämmelserna i artikel 26 punkt 2 i avtalet om att, i fall då beskattningsrätten tillagts annan avtalsslutande stat än den där personen som förvärvar inkomsten har hemvist och denna avtalsslutande stat på grund av sin lagstiftning inte medtar inkomsten vid taxeringen, inkomsten beskattas endast i den stat där personen har hemvist skall inte gälla beträffande utbetalning enligt sociallagstiftningen i en avtalsslutande stat om utbetalningen på grund av sin art inte utgör skattepliktig inkomst i denna stat för där bosatta personer.

3 §  Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medför inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.

4 §  Om en person anser att det vidtagits någon åtgärd som för honom medfört eller kommer att medföra en beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet, kan han ansöka om rättelse enligt artikel 28 punkt 1 i avtalet. Sådan ansökan skall göras hos Skatteverket.

5 §  Även om en skattskyldigs inkomst eller förmögenhet enligt avtalet skall vara helt eller delvis undantagen från beskattning i Sverige, skall den skattskyldige lämna alla de uppgifter till ledning för taxeringen som han annars skulle ha varit skyldig att lämna.

6 §  Punkt III i protokollet till avtalet skall äga motsvarande tillämpning på personer och företag som deltar i konsortier, handelsbolag, kommanditbolag eller liknande som i de avtalsslutande staterna inte utgör självständiga skattesubjekt.

7 §  Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VII respektive punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VIII i protokollet till avtalet skall, om inte annat framgår av 8 §, inte tillämpas på inkomst som förvärvas den 1 januari 1997 eller senare.

8 §  Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VII respektive punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VIII i protokollet till avtalet skall fortfarande tillämpas om en person den 1 januari 1997 uppfyller, och för tid därefter alltjämt uppfyller, villkoren i de nämnda protokollspunkterna. Vid beräkning av sexmånadersregeln i punkt 4 i protokollspunkt VII respektive punkt 4 i protokollspunkt VIII får tid till och med den 30 juni 1997 beaktas. Från kortare avbrott skall därvid bortses.

Med uttrycket "kortare avbrott" avses uppehåll i tjänstgöringen i arbetsstaten som varar

• 1) högst 18 månader per barn på grund av föräldraledighet,
• 2) sammanlagt högst 12 månader under en period om 36 månader för allt annat uppehåll än uppehåll på grund av sådan sjukdom som avses i tredje stycket (tjänstledighet, arbetslöshet etc.).

Om en person är frånvarande från sitt arbete på grund av sjukdom anses detta inte innebära att han inte alltjämt uppfyller villkoren i bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i nämnda protokollspunkter under förutsättning att han under hela sjukperioden behåller sin anställning.

En period då en person bedriver sitt varaktiga personliga arbete i hemviststaten anses inte utgöra ett "kortare avbrott".

Bestämmelserna i punkterna 4-6 i protokollspunkt VII respektive punkterna 4-6 i protokollspunkt VIII i avtalet skall fortfarande gälla vid tillämpningen av punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VII respektive punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VIII i avtalet.

Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VII respektive punkterna 2 och 3 i protokollspunkt VIII i avtalet tillämpas inte i de fall en anställning hos en och samma arbetsgivare pågår under en sammanhängande tid som är kortare än sex månader.