Förordning (1990:130) med instruktion för Arbetslivsfonden

1 §  Arbetslivsfonden består av dels en central arbetslivsfond, dels en regional arbetslivsfond i varje län.

2 §  Arbetslivsfonden har till uppgift att från den fond som avses i 2 § lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift lämna bidrag till arbetsgivare för

• 1. utgifter för rehabiliteringsåtgärder för anställda med långvarigt nedsatt hälsa,
• 2. utgifter för åtgärder för att nedbringa anställdas sjukfrånvaro samt
• 3. utgifter för investeringar för bättre arbetsmiljö i den mån det inte enligt lag eller annan författning åligger arbetsgivaren att göra sådan investering.

3 §  Arbetslivsfonden skall samråda med arbetsmarknadens parter samt andra organisationer och myndigheter i den utsträckning som behövs för verksamheten.

4 §  Bidrag från arbetslivsfonden skall, i enlighet med fastställda riktlinjer, bygga på samverkan mellan arbetsmarknadens parter.

5 §  Den centrala arbetslivsfonden skall som chefsmyndighet svara för att fastställda mål och riktlinjer för verksamheten vid arbetslivsfonden uppfylls samt fatta beslut i riks- eller branschövergripande frågor.

6 §  Den centrala arbetslivsfonden skall särskilt

• 1. besluta om riktlinjer för verksamheten, svara för att verksamheten får en ändamålsenlig organisation, svara för fördelning av arbetslivsfondens medel till de regionala arbetslivsfonderna samt beakta behovet av samordning av bidragsgivningen,
• 2. övervaka att bidrag som arbetslivsfonden beviljat kommer till avsedd användning och se till att resultaten av de olika verksamheter som kommer till stånd genom fondens medel offentliggörs på lämpligt sätt.

7 §  Den centrala arbetslivsfonden skall varje år före den 1 april till regeringen redovisa en plan för den allmänna inriktningen av fondens verksamhet under det följande budgetåret.

Före den första december varje år skall fonden lämna en berättelse och årsredovisning till regeringen om fondens verksamhet under det senaste budgetåret.

8 §  Den centrala arbetslivsfonden leds av en styrelse som består av en ordförande, fondens direktör och högst tio andra ledamöter. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande.

9 §  Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.

10 §  Vid den centrala arbetslivsfonden finns ett kansli som leds av direktören.

11 §  För beredning av ärenden som skall avgöras av styrelsen skall det finnas de beredande och rådgivande organ som styrelsen bestämmer. Bland dessa organ bör arbetarskyddsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och riksförsäkringsverket finnas representerade.

12 §  Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på den centrala arbetslivsfonden:

• 14 och 15 §§ om myndighetens regelgivning,

16 §  om interna föreskrifter,

17 §  om inhämtande av uppgifter,

27 §  om rätt att besluta i vissa frågor,

28 §  om vem som får begära in förklaringar m. m.,

29 §  om myndighetens beslut.

13 §  Styrelsen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 4--7, 9 och 10 §§ verksförordningen (1987:1100).

• Personalföreträdarförordningen

14 §  Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på den centrala arbetslivsfonden.

15 §  Ärendena avgörs av styrelsen.

Styrelsen får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna över till ordföranden, direktören eller någon annan som tjänstgör vid fonden att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av styrelsen.

16 §  Om ett ärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet.

Om detta förfarande inte är möjligt får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

17 §  Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 15 § andra stycket inte behöver föredras.

18 §  Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen för en bestämd tid.

19 §  Tjänsten som direktör tillsätts av regeringen.

Andra tjänster tillsätts av fonden.

20 §  Bestämmelserna i 3 § 1 anställningsförordningen (1994:373) om chefen för en förvaltningsmyndighet gäller direktören.

21 §  De regionala arbetslivsfonderna är länsmyndigheter för prövning av ärenden om bidrag som inte skall avgöras av den centrala arbetslivsfonden.

22 §  Varje regional arbetslivsfond leds av en styrelse som består av chefen för kansliet och högst elva andra ledamöter. En av ledamöterna är ordförande. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande.

För varje ledamot utom ordföranden och chefen för kansliet skall det finnas en ersättare.

23 §  Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.

24 §  Vid den regionala arbetslivsfonden finns ett kansli som leds av en chef.

25 §  För beredning av ärenden som skall avgöras av styrelsen skall det finnas de beredande och rådgivande organ som styrelsen bestämmer. Bland dessa organ bör yrkesinspektionen, länsarbetsnämnden och den allmänna försäkringskassan finnas representerade.

26 §  Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på den regionala arbetslivsfonden:

17 §  om inhämtande av uppgifter,

27 §  om rätt att besluta i vissa frågor,

28 §  om vem som får begära in förklaringar m. m.,

29 §  om myndighetens beslut.

27 §  Styrelsen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som anges i 4--7 och 9 §§ verksförordningen (1987:1100).

• Interna föreskrifter

28 §  Den centrala arbetslivsfonden skall i en arbetsordning eller i särskilda beslut meddela de föreskrifter som behövs om de regionala fondernas organisation och formerna för deras verksamhet.

De regionala fonderna får själva meddela sådana föreskrifter inom ramen för den arbetsordning eller de särskilda beslut som den centrala arbetslivsfonden fastställer.

29 §  Ärendena avgörs av styrelsen.

Styrelsen får lämna över till ordföranden, chefen för kansliet eller till någon annan som tjänstgör vid den regionala arbetslivsfonden att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte behöver prövas av styrelsen.

30 §  Om ett ärende är så brådskande att styrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet.

Om detta förfarande inte är möjligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen.

31 §  Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 29 § andra stycket inte behöver föredras.

32 §  Andra styrelseledamöter än chefen för kansliet utses av regeringen för en bestämd tid. Ersättare utses på samma sätt.

33 §  Tjänsten som chef för kansliet tillsätts av regeringen.

Andra tjänster tillsätts av den regionala arbetslivsfonden.

35 §  Den regionala arbetslivsfondens beslut i ärenden om bidrag från fonden får inte överklagas.

Den regionala arbetslivsfondens beslut i andra ärenden får överklagas hos den centrala arbetslivsfonden.

36 §  Den centrala arbetslivsfondens beslut i ärenden om bidrag från fonden får inte överklagas. Detsamma gäller fondens beslut i överklagade ärenden.

Den centrala arbetslivsfondens beslut i andra ärenden får överklagas hos regeringen om något annat inte följer av

• -- lagen (1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål,
• -- lagen (1987:439) om inskränkning i rätten att överklaga,
• -- andra föreskrifter.

37 §  Arbetslivsfondens medel skall förvaltas av kammarkollegiet. För förvaltningen gäller förordningen (1987:778) om placering av fondmedel under kammarkollegiets förvaltning.