Författningen är uppävd
Upphävd per: 1994-03-01
Utfärdad: 1991-06-13
Ikraftträdande: 1991-07-01
Ändring införd:
1 § Denna förordning gäller följande skolor med enskild huvudman (fristående skolor),
Bestämmelserna i denna förordning utgör villkor för statsbidrag. Förordningen gäller dock inte sådana utbildningar vid fristående skolor för vilka regeringen har meddelat särskilda bestämmelser om statsbidrag.
2 § I denna förordning avses med
redovisningsår tiden den 1 juli--den 30 juni nästa kalenderår,
årselevplats en elevplats i en heltidsutbildning som pågår minst 30 arbetsveckor under ett redovisningsår. Elevplats i kortare heltidsutbildning samt i deltidskurser omräknas till årselevplats.
3 § En fristående skola leds av en styrelse.
4 § Statens skolverk har tillsyn över utbildningarna.
2 § När det i detta kapitel hänvisas till grundskoleförordningen (1988:655), gymnasieförordningen (1992:394) och förordningen (1992:396) med vissa bestämmelser för linjer och specialkurser i gymnasieskolan , gäller vad som föreskrivs om styrelsen för utbildningen skolans styrelse.
3 § För ledningen av utbildningen i en skola skall det finnas en rektor. Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan och skall särskilt verka för att utbildningen utvecklas.
Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.
4 § Om inte annat följer av denna förordning eller andra föreskrifter som regeringen meddelar skall följande föreskrifter tillämpas när det gäller utbildningen på grundskolenivå.
5 § Sådan specialundervisning och anpassad studiegång som avses i 5 kap. grundskoleförordningen (1988:655) skall erbjudas elever vid skolans grundskola i den utsträckning som behövs. Skolans styrelse skall besluta i dessa frågor.
6 § Om inte annat följer av denna förordning eller andra föreskrifter som re geringen meddelar skall följande föreskrifter tillämpas när det gäller utbildning på gymnasial nivå.
7 § Behörig att tas in till en fristående skolas gymnasieskola är den som
8 § Statens skolverk bestämmer vilka studievägar inom de nationella programmen och linjerna som varje skola får anordna. För Vackstanässkolan och Apelrydsskolan bestämmer Skolverket vilka konsumentekonomiska specialkurser som får anordnas.
9 § Eleverna skall fördelas på klasser och grupper.
10 § Undervisningen i en skola får ställas in under tid motsvarande fem dagar varje läsår för planering av skolarbetet eller fortbildning av lärare på studiedagar som anordnats genom skolmyndigheters eller skolans egen försorg. Undervisningen får i stället inställas i visst eller vissa ämnen under motsvarande tid.
11 § För undervisningen får elevavgift tas ut enligt beslut av skolans styrelse. Beloppen skall vara skäliga med hänsyn till rimliga kostnader för verksamheten och omständigheterna i övrigt.
12 § Intagning av elever prövas av skolans styrelse. Har överenskommelse träffats med en kommun om att intagning till skolans gymnasieskola skall prövas av styrelsen för utbildningen i kommunen gäller dock den överenskommelsen.
13 § Vid intagning i skolans gymnasieskola skall företräde i skälig omfattning ges åt elever från skolans grundskola.
14 § Slutbetyg och avgångsbetyg från skolan medför samma allmänna behörighet som slutbetyg respektive avgångsbetyg från motsvarande utbildning vid kommunal skola.
Den som är eller har varit elev vid skolan kan vid skolan undergå särskild prövn ing eller fyllnadsprövning. Bestämmelserna i 6 kap. 26 § grundskoleförordningen (1988:655) och 7 kap. 12--14 §§ gymnasieförordningen (1992:394) skall tillämpas.
15 § Läromedel antas av styrelsen.
Eleverna skall ha tillgång till läromedel bestående av tryckt material som täcker väsentliga delar av ett ämne, en ämnesgrupp eller ett kursmoment enligt läroplanen och som är ägnat att ge fasthet och sammanhang i studierna. Statens skolverk får meddela föreskrifter om undantag från detta krav för ämnen där det inte är naturligt att använda tryckta läromedel i nämnvärd utsträckning.
Innan rektor lämnar förslag till antagande av läromedel som avses i andra stycket, skall han samråda med berörda lärare och, åtminstone såvitt gäller gymnasial nivå och årskurserna 7--9 på grundskolenivå, med företrädare för berörda elever.
16 § En skolas elever på grundskolenivå och gymnasial nivå skall genom skolan erbjudas skolhälsovård motsvarande den som ges åt elever i kommunernas grundskolor och gymnasieskolor.
17 § Formerna för samverkan mellan olika intressegrupper inom rektors arbetsområde skall utvecklas med beaktande av de lokala förhållandena. Detta gäller i den utsträckning det inte enligt författning eller kollektivavtal gäller särskilda bestämmelser för behandling av viss fråga.
18 § För varje klass inom båda skolformerna skall det finnas ett klassråd.
I fråga om klassråd gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i 3 kap. 6 och 7 § § grundskoleförordningen (1988:655) och 4 kap. 3 och 4 §§ gymnasieförordningen (1992:394).
19 § Bestämmelsen i 2 kap. 3 § skollagen (1985:1100) skall tillämpas.
20 § Huvudmannen för en skola har rätt till statsbidrag till skolverksamheten enligt föreskrifterna i detta kapitel.
21 § Bidraget utgör ett allmänt finansiellt stöd till skolverksamheten.
22 § Statsbidraget till en skola för utbildning på grundskolenivå beräknas per ianspråktagen årselevplats och redovisningsår.
Beräkningen grundas på förhållandena den 15 september pågående redovisningsår.
23 § Statsbidraget till en skola för utbildning på gymnasial nivå beräknas per årselevplats och redovisningsår.
24 § Regeringen fastställer för varje skola det antal årselevplatser för respektive skolform som får ligga till grund för beräkning av bidraget.
25 § I underlaget för bidraget för utbildning på grundskolenivå ingår alla elever vid skolan som är skolpliktiga enligt skollagen (1985:1100) eller som på grund av sin ålder ännu inte blivit skolpliktiga enligt den lagen men som går i vad som motsvarar första årskursen i grundskolan.
26 § Regeringen kan för en viss skola bestämma ett annat underlag för beräkningen av bidraget än som följer av 23 §, om det finns särskilda skäl.
27 § Bidrag till en skola lämnas med ett belopp per elev i grundskola och ett belopp per årselevplats i gymnasieskola som regeringen fastställer för varje redovisningsår.
28 § Statens skolverk skall, utan rekvisition, till huvudmannen under redovisningsåret betala ut statsbidraget för undervisning på grundskolenivå enligt 27 §.
29 § I början av varje månad under tiden juli--september utbetalas en tolftedel av bidraget för redovisningsåret beräknat på grundval av antalet elever den 15 september föregående läsår.
I början av oktober utbetalas dels ett belopp som motsvarar skillnaden mellan sammanlagt utbetalt bidrag enligt första stycket och summan av tre tolftedelar av bidraget för redovisningsåret beräknat på grundval av faktiskt elevantal den 15 september pågående läsår, dels en tolftedel av bidraget.
I början av varje månad under tiden november--juni utbetalas en tolftedel av bidraget för redovisningsåret beräknat på grundval av faktiskt elevantal den 15 september pågående läsår.
30 § Statens skolverk skall inför varje redovisningsår besluta om bidraget till skolan för undervisning på gymnasial nivå.
31 § Statens skolverk skall, utan rekvisition, vid början av varje månad till respektive skola betala ut en tolftedel av beloppet enligt 30 §.
32 § Skolans huvudman är skyldig att för uppföljning och utvärdering lämna de uppgifter om sin skolverksamhet som Statens skolverk föreskriver. Detsamma gäller sådana uppgifter som behövs för Skolverkets nationella utvärderingsprojekt. Föreskrifterna skall begr änsas till vad som är behövligt för en effektiv uppföljning och utvärdering av de mål för skolverksamheten som har bestämts av riksdagen eller regeringen.
Utöver vad som föreskrivs i första stycket gäller att huvudmannen på begäran av Statens skolverk eller av Riksrevisionsverket är skyldig att lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som myndigheterna kan behöva för att följa upp att bidraget använts för avsett ändamål och att de särskilda villkoren för bidraget följs.
33 § Statens skolverk får i beslutet om statsbidrag för ett redovisningsår förordna att bidraget skall minskas med så mycket som enligt slutligt fastställd anmärkning felaktigt betalats ut till huvudmannen i bidrag för tidigare redovisningsår.
34 § Om en skolhuvudman inte fullgör sina skyldigheter enligt lag eller andra författningar i fråga om skolan, får regeringen efter anmälan av statens skolverk besluta att en del av statsbidraget enligt denna förordning skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Om rättelse ändå inte sker, får regeringen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget.
35 § Statens skolverks beslut enligt detta kapitel får inte överklagas.
1991:1079
1992:54
1992:713
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992. Äldre föreskrifter gäller fortf arande i fråga om statsbidrag som avser tiden före ikraftträdandet.
1993:885
Förordning (1991:1079) om statsbidrag m.m. till fristående skolor
Myndighet: Utbildningsdepartementet
Ikraftträdande: 1991-07-01
Förarbeten: Jfr prop. 1990/91:100 (bil.10 p.B 16), prop. 1990/91:115, 1990/91:UbU9, 1990/91:UbU17, rskr 1990/91:224, rskr 1990/91:357
Uppslagsord: fristående skola
Förordning (1992:54) om ändring i förordningen (1991:1079) om statsbidrag m.m. till fristående skolor
ändr. 2 kap 6, 8, 12, 21 §§, ny 2 kap 7 §
Ikraftträdande: 1992-03-01
Förordning (1992:713) om ändring i förordningen (1991:1079) om statsbidrag m.m. till fristående skolor
ändr. 1 kap 1 §, 2 kap 1, 2, 6, 14, 18, 21 §§, 3 kap 17 §, rubr. till 2 kap
Ikraftträdande: 1992-07-01
Förarbeten: Jfr prop. 1991/92:95, 1991/92:UbU22, rskr 1991/92:346
Förordning (1992:1129) om ändring i förordningen (1991:1079) om statsbidrag m.m. till fristående skolor
ändr. 2 kap 32 §, 3 kap 10 §
Ikraftträdande: 1993-01-01
Förordning (1993:885) om ändring i förordningen (1991:1079) om statsbidrag m.m. till fristående skolor
upph. 3 kap; ändr. 1 kap 1 §
Ikraftträdande: 1993-07-01
upph.