Förordning (1991:1123) om statsbidrag till det offentliga skolväsendet m.m.

1 §  I denna förordning finns bestämmelser om statsbidrag i form av ett generellt finansiellt stöd till delar av det offentliga skolväsendet samt för kommunernas skyldighet att tilldela vissa fristående skol or medel för verksamheten.

Vidare finns bestämmelser om skyldighet för skolhuvudmännen att lämna uppgifter för uppföljning, utvärdering och tillsyn av skolväsendet.

2 §  Statsbidrag enligt denna förordning lämnas åt varje kommun i landet till kostnaderna för att anordna den grundskoleutbildning, gymnasieutbildning och kommunala vuxenutbildning som kommunen enligt lag har att erbjuda samt till kostnaderna för de fristående skolor för skolpliktiga elever som en kommun är skyldig att ge medel för verksamheten.

2 a §  Vad som sägs i denna förordning om elever i grundskolan skall också gälla elever i de fristående skolor, godkända för vanlig skolplikt, som finns i kommunen och som kommunen är skyldig att tilldela medel f ör verksamheten.

3 §  Statsbidrag lämnas för tiden den 1 juli ett kalenderår -- den 30 juni följande kalenderår (bidragsår).

Bidraget beräknas särskilt för varje bidragsår.

4 §  Beräkningen av statsbidrag skall grunda sig på offentlig statistik.

Såvitt gäller antalet elever i grundskolan skall uppgifterna avse förhållandena den 15 september föregående bidragsår. Beträffande antalet innevånare i åldern 16--19 år respektive 20--64 år skall uppgifterna avse förhållandena den 31 december föregående bidragsår.

I övrigt skall vid beräkningen av statsbidraget beaktas sådan offentlig statistik som finns tillgänglig senast tre månader före bidragsårets början.

/r2/ 2 kap. Beräkning av statsbidrag med hänsyn till grundskoleutbildningen

1 §  Statsbidrag med hänsyn till skyldigheten att erbjuda grundskoleutbildning oc h att tilldela vissa fristående skolor medel för verksamheten beräknas dels i form av en grundresurs, dels i form av två specialresurser.

/r4/ Grundresursen

2 §  Grundresursen för ett bidragsår beräknas utifrån det genomsnittliga bidrag som grundresursen gav per elev i respektive kommun föregående bidragsår.

Om antalet elever i grundskolan har förändrats i förhållande till det antal som skulle beaktas för närmast föregående bidragsår, skall grundresursen ökas respektive minskas på det sätt som framgår av 3 §.

3 §  Av den faktiska ökningen eller minskningen av elevantalet beaktas olika procentandelar beroende på elevtätheten i kommunen enligt följande:

• -- vid en elevtäthet under 1 elev/km/n2/ beaktas vid en ökning av elevantalet 95 procent och vid en minskning 75 procent,
• -- vid en elevtäthet från och med 1 upp till 2 elever/km/n2/ beaktas vid en ökning av elevantalet 90 procent och vid en minskning 80 procent,
• -- vid en elevtäthet från och med 2 upp till 5 elever/km/n2/ beaktas vid en ökning eller minskning av elevantalet 85 procent, och
• -- vid en elevtäthet på 5 elever/km/n2/ och däröver beaktas vid en ökning av elevantalet 80 procent och vid en minskning 90 procent.

Talen för elevtäthet beräknas efter förhållandena under närmast föregående bidragsår.

4 §  Grundresursens storlek skall slutligen justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen på det sätt som anges i 5 kap. 1 §.

/r4/ Specialresurser

5 §  Specialresurser beräknas för att kompensera dels kommuner med hög andel elever som behöver extra stödinsatser (specialresurs 1), dels kommuner med hög andel elever som har rätt till hemspråksundervisning, studiehandledning på hemspråk eller undervisning i svenska som andraspråk (specialresurs 2).

6 §  Specialresurs 1 beräknas med hjälp av en faktor som beror av följande kriterier:

• -- andelen innevånare i kommunen med enbart grundskoleutbildning eller kortare utbildning,
• -- andelen barn och ungdomar under 18 års ålder i kommunen som bor i hushåll som uppbär socialbidrag, och
• -- andelen barn i skolpliktig ålder i kommunen som bor med bara en förälder.

7 §  Den i 6 § nämnda faktorn räknas fram genom en sammanvägning av delfaktorer för envar av de olika andelar som anges där.

För vart och ett av de kriterier som anges i 6 § jämförs kommunens andel med riksgenomsnittet. Är kommunens andel lika med riksgenomsnittet blir delfaktorn 1. Är kommunens andel större eller mindre, förändras delfaktorn i procentuell proportion till avvikelsen. De tre delfaktorerna sammanvägs därefter. De ges då vikterna 0,5, 0,35 respektive 0,15.

8 §  För varje elev i kommunen lämnas som specialresurs 1 ett belopp i kronor som utgör produkten av den i 6 § nämnda faktorn multiplicerad med ett av regeringen fastställt genomsnittligt bidrag per elev.

Specialresurs 1 skall slutligen justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen på det sätt som anges i 5 kap. 1 §.

9 §  För beräkningen av specialresurs 2 beaktas förhållandet mellan antalet deltagare i hemspråksundervisningen och i undervisningen i svenska som andraspråk samt antalet skolpliktiga barn med minst en förälder född utomlands.

Om inte särskilda skäl föranleder något annat, beräknas denna kvot som ett genomsnitt för de tre senaste bidragsåren.

Vid beräkningen av specialresurs 2 skall med barn med minst en förälder född utomlands jämställas barn med minst en samisk, tornedalsfinsk eller zigensk förälder.

10 §  För varje elev i kommunen med minst en förälder född utomlands lämnas som specialresurs 2 ett belopp i kronor som utgör produkten av den kvot som bestäms enligt 9 § och ett av regeringen för varje kommun fastställt belopp per elev.

Specialresurs 2 skall slutligen justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen på det sätt som anges i 5 kap. 1 §.

/r2/ 3 kap. Beräkning av statsbidrag med hänsyn till gymnasieutbildningen

1 §  Statsbidrag med hänsyn till skyldigheten att erbjuda gymnasieutbildning beräknas utifrån det genomsnittliga bidraget per elev som kommunen fick för sådan utbildning under det närmast föregående bidragsåret.

Vid tillämpning av detta kapitel räknas som gymnasieelever i en kommun alla personer som är folkbokförda i kommunen och som fyllt 16 men inte 20 år.

2 §  Om antalet gymnasieelever i kommunen har förändrats i förhållande till det antal som skulle beaktas för närmast föregående bidragsår skall bidraget ökas respektive minskas på det sätt som framgår av 3 §.

3 §  Av den faktiska ökningen eller minskningen av elevantalet beaktas olika procentandelar, beroende på elevtätheten i kommunen enligt följande:

• -- vid en elevtäthet under 0,3 elever/km/n2/ beaktas vid en ökning av elevantalet 95 procent och vid en minskning 85 procent,
• -- vid en elevtäthet från och med 0,3 upp till 1 elev/km/n2/ beaktas vid en ökning eller minskning av elevantalet 90 procent,
• -- vid en elevtäthet på 1 elev/km/n2/ och däröver beaktas vid en ökning av elevantalet 85 procent och vid en minskning 95 procent.

Talen för elevtäthet beräknas efter förhållandena under närmast föregående bidragsår.

4 §  Bidraget skall vidare justeras med hänsyn till de kostnadsförändringar för kommunen som beror på förändringar i elevernas fördelning på studievägar.

Denna justering sker genom att bidraget multipliceras med en faktor som utgör kvoten mellan kommunens genomsnittskostnad per gymnasieelev och riksgenomsnittet. Föreskrifter om hur kostnaderna beräknas finns i 5 §.

Vid tillämpning av denna paragraf skall elevernas fördelning på studievägar avse förhållandena den 15 januari föregående bidragsår.

5 §  För den justering av bidraget som anges i 4 § beräknas kommunens genomsnittskostnad per gymnasieelev enligt följande:

• -- gymnasieskolans alla studievägar delas in i tolv kostnadsklasser som vardera åsätts ett pris,
• -- en trettonde kostnadsklass för dem som inte återfinns på någon studieväg i gymnasieskolan åsätts ett pris,
• -- för varje kommun multipliceras priset i kostnadsklasserna med antalet elever inom respektive klass,
• -- de framräknade produkterna läggs samman och summan divideras med det totala antalet gymnasieelever.

Regeringen bestämmer den klassindelning och det pris som skall användas vid beräkningarna enligt denna paragraf.

6 §  Bidraget skall slutligen justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen på det sätt som anges i 5 kap. 1 §.

/r2/ 4 kap. Beräkning av statsbidrag med hänsyn till kommunal vuxenutbildning

1 §  Statsbidrag med hänsyn till skyldigheten att erbjuda kommunal vuxenutbildning beräknas utifrån ett totalbelopp för hela landet vilket fastställs av regeringen.

Hur stor del av totalbeloppet som skall tillfalla en kommun följer av kommunens sammanvägda faktor. Regeringen fastställer årligen för varje kommun denna faktor enligt 2 §.

2 §  Den sammanvägda faktorn skall för varje kommun fastställas utifrån en sammanvägning av faktorer som beror av följande kriterier:

• 1. antal innevånare i åldern 20--64 år i kommunen,
• 2. andelen innevånare i kommunen i åldern 20--64 år med enbart nioårig grundskoleutbildning eller kortare utbildning,
• 3. andelen innevånare i kommunen i åldern 20--64 år som inte är medborgare i Sverige, Danmark eller Norge och som invandrat till Sverige under de senaste tio åren före bidragsåret,
• 4. andelen innevånare i kommunen som är 16 år och äldre och som är arbetssökande men inte deltar i arbetsmarknadsåtgärder,
• 5. andelen innevånare i kommunen i åldern 20--64 år per km/n2/.

Faktorn för kriteriet 1 anger kommunens andel av rikets totala befolkning i den åldersgruppen. Var och en av de övriga kriterierna jämförs med riksgenomsnittet. Om kommunens andel är lika med riksgenomsnittet ger det en delfaktor på ett. Om kommunens andel är större eller mindre, förändras delfaktorn i procentuell proportion till avvikelsen. Var och en av faktorerna för kriterierna 2--5 multipliceras därefter med faktorn för kriteriet 1. Slutligen sammanvägs de sålunda erhållna fem faktorerna. Faktor 1 och 2 ges då vardera vikten 0,3, faktor 3 ges vikten 0,25, faktor 4 ges vikten 0,1 samt faktor 5 ges vikten 0,05.

3 §  Bidraget skall slutligen justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen på det sätt som anges i 5 kap. 1 §.

/r2/ 5 kap. Gemensamma bestämmelser

/r4/ Skolindex

1 §  När bidrag enligt denna förordning skall justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen, skall för denna justering användas ett av regeringen årligen fastställt skolindex.

Detta index skall beakta dels löneutvecklingen för samtliga offentliganställda, dels varuprisutvecklingen, dock skall bortses från prisutvecklingen på sådana varor som normalt kan antas ha ingen eller ringa betydelse för kommunernas skolverksamhet. Löneutvecklingen skall ges vikten 0,758 och varuprisutvecklingen skall ges vikten 0,242.

/r4/ Uppgiftsskyldighet

2 §  Alla skolhuvudmän inom det offentliga skolväsendet samt sådana skolhuvudmän utanför detta skolväsende som får statsbidrag för sin skolverksamhet är skyldiga att för uppföljning och utvärdering av skolväsendet lämna de statistiska uppgifter och den verksamhetsredovisning avseende sin skolverksamhet som statens skolverk föreskriver. Detsamma gäller sådana uppgifter som behövs för skolverkets nationella utvärderingsprojekt. Föreskrifterna skall begränsas till vad som är behövligt för en effektiv uppföljning och utvärdering av de mål för skolverksamheten som har bestämts av riksdagen eller regeringen.

Vidare är skolhuvudmännen skyldiga att på begäran av skolverket eller av riksrevisionsverket lämna de uppgifter och det verifikationsmaterial som behövs för granskning av de enligt första stycket lämnade uppgifterna.

Om en skolhuvudman inte fullgör dessa skyldigheter, får skolverket eller riksrevisionsverket vid vite förelägga skolhuvudmannen att fullgöra sina skyldigheter.

/r4/ Utbetalning och innehållande av bidrag

3 §  Statens skolverk skall betala ut statsbidraget enligt denna förordning. Utbetalningen skall göras månadsvis under bidragsåret enligt följande:

• -- i början av månaderna juli, augusti och oktober utbetalas 10 procent av det totala bidraget vid varje tillfälle,
• -- i slutet av månaden september utbetalas 22 procent av det totala bidraget,
• -- i början av var och en av månaderna november--juni utbetalas 6 procent av det totala bidraget vid varje tillfälle.

4 §  Om en kommun åsidosätter sina skyldigheter enligt lag eller andra författnin gar i fråga om det offentliga skolväsendet eller i fråga om skyldigheten att tilldela vissa fristående skolor medel för verksamheten, får regeringen efter anmälan av Skolverket besluta att en del av statsbidraget enligt denna förordning skall hållas inne i avvaktan på at t rättelse görs. Om rättelse ändå inte görs, får regeringen förordna att det innehållna beloppet skall dras av från statsbidraget.

5 §  Skolverkets beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

/r3/ Övergångs- och ikraftträdandebestämmelser

• 1. Denna förordning träder ikraft den 1 juli 1991. Den skall dock för beräkningen av statsbidrag tillämpas först på statsbidrag för bidragsåret 1992/93. Statsbidraget för bidragsåret 1991/92 fastställs i särskild ordning.

För bidragsåren 1992/93--1994/95 skall den del av statsbidraget som beräknas med hänsyn till komvux justeras på det sätt som föreskrivs i 2.

• 2. För varje kommun fastställs den avvikelse som uppstår mellan det belopp som kommunen fick som slutreglerat statsbidrag för motsvarande verksamhet under budgetåret 1988/89 och vad kommunen skulle ha fått för verksamheten med tillämpning av beräkningsreglerna i 4 kap.

Det bidrag som för varje kommun räknas fram med tillämpning av 4 kap. skall ökas respektive minskas med hänsyn till denna avvikelse. Justeringen skall göras på följande sätt.

För bidragsåret 1992/93 skall bidraget ökas respektive minskas med 60 procent av avvikelsen, för bidragsåret 1993/94 med 40 procent av avvikelsen och för bidragsåret 1994/95 med 20 procent.

• 3. För läsåret 1991/92 skall följande gälla beträffande undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråket (hemspråksundervisning) för elever vid vissa fristående skolor för skolpliktiga elever.

Kommunen skall efter överenskommelse med den fristående skolan antingen erbjuda dessa elever hemspråksundervisning vid kommunens skolor eller, om skolan själv anordnar sådan undervisning, föra över medel motsvarande kostnaden för undervisningen till skolan. För sådan undervisning gäller 5 kap. 4--12 §§ grunds koleförordningen (1988:655).

Med fristående skolor avses i denna bestämmelse de skolor som anges i 2 § förordningen (SÖ-FS 1990:58) om statsbidrag till kostnader för hemspråksundervisning vid vissa fristående skolor för skolpliktiga elever i dess lydelse den 30 juni 1991.

1993:188

Den upphävda förordningen om statsbidrag till driftkostnader för särskolan m. m. skall dock fortfarande gälla i fråga om statsbidrag för tiden den 1 juli--den 31 december 1992, om inte något annat följer av tredje--femte styckena.

Det årslönebelopp för en skolledare och det veckotimpris för veckotimmar som fastställts i förordningen (SKOLFS 1992:21) om belopp för utbetalning av statsbidrag till särskolan redovisningsåret 1991/92 skall tillämpas. Summan av årslönebeloppen för skolledare och årslönebeloppet för lärare skall minskas med 50 procent. Återstående belopp skall räknas upp med indextalet 1,0405.

Statens skolverk skall fastställa det sammanlagda antalet veckotimmar som huvudmannen är berättigad till med hänsyn till antalet elever den 15 oktober 1992.

Skolverket skall snarast möjligt utan rekvisition besluta om och betala ut bidraget. Därvid skall summan av de förskott som betalats ut under hösten 1992 dras av.