Prisinformationslag (1991:601)

1 §  Denna lag har till ändamål att främja en god prisinformation till konsumenter.

2 §  Lagen tillämpas på sådana näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller varor och tjänster till konsumenter.

3 §  Särskilda föreskrifter om information till konsumenter finns i konsumentkreditlagen (1992:830), konsumentförsäkringslagen (1980:38), lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och lagen (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal.

4 §  Prisinformation skall lämnas när en näringsidkare marknadsför bestämda varor eller tjänster.

Första stycket gäller dock inte vid försäljning på auktion.

5 §  Priset för varor och tjänster skall anges korrekt och tydligt. Priset skall anges skriftligen, om konsumenten inte kan få upplysning om det på något annat likvärdigt sätt.

Priset skall inbegripa mervärdesskatt och andra skatter. Om det kan tillkomma avgifter och andra kostnader skall detta anges särskilt.

6 §  Priset för en vara skall anges dels per förpackning eller annan enhet i vilken varan utbjuds till försäljning (försäljningspris), dels per kilogram, liter, meter eller annat vanligen använt mått för varan (jämförpris).

Endast försäljningspriset behöver anges om det på grund av varans karaktär eller ändamål kan antas att en angivelse av jämförpris skulle sakna betydelse eller om en sådan angivelse skulle kunna skapa förvirring.

Endast jämförpriset behöver anges för en vara som inte är färdigpackad och som mäts upp i kundens närvaro.

7 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om skyldigheten att ange jämförpris och de beräkningsgrunder som därvid skall tillämpas.

8 §  Om det slutliga priset för en bestämd tjänst inte kan anges, skall näringsidkaren i stället ange grunderna för hur priset bestäms.

9 §  Priset skall anges så att det framgår klart för konsumenten vilken vara eller tjänst som informationen avser.

10 §  När en bestämd vara utbjuds i en försäljningslokal, i ett skyltfönster eller skyltskåp eller i omedelbar anslutning till säljstället, skall priset för varan anges

• 1. på varan eller dess förpackning, eller
• 2. i varans omedelbara närhet, på en hyllkantsetikett eller skylt, så att risk inte föreligger för förväxling med pris på andra varor.

Om det finns praktiska hinder mot att priset anges enligt första stycket 1 eller 2, får det anges i en prislista, prisfrågeterminal eller liknande.

11 §  I den mån dagligvaror marknadsförs genom självbetjäning, skall priset anges enligt 10 § första stycket 1.

Priset får dock anges enligt 10 § första stycket 2, när

• 1. det finns praktiska hinder mot att prisinformationen lämnas enligt 10 § första stycket 1, eller
• 2. prisinformationssystemet gör det möjligt för konsumenten att på ett enkelt sätt dels beräkna den sammanlagda kostnaden för varorna före betalningen, dels kontrollera att det pris som tas ut stämmer överens med prisangivelsen vid varan.

Den angivna kontrollmöjligheten behöver inte ordnas, om det är tekniskt säkerställt att det pris som tas ut stämmer överens med priset vid varan.

12 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som skall anses utgöra praktiska hinder enligt 10 § andra stycket eller 11 § andra stycket 1 samt om kraven för att kontroll skall vara obehövlig enligt 11 § tredje stycket.

13 §  Information om priset för en bestämd tjänst eller, i fall som avses i 8 §, om grunderna för hur priset bestäms skall lämnas lätt tillgänglig på eller i omedelbar anslutning till den plats där näringsidkaren bedriver sin rörelse eller annars marknadsför sina tjänster.

14 §  Om en näringsidkare inte lämnar prisinformation enligt denna lag, skall marknadsföringslagen (1995:450) tillämpas.

Prisinformation enligt denna lag skall därvid anses vara sådan information av särskild betydelse från konsumentsynpunkt som avses i 4 § andra stycket marknadsföringslagen.