Förordning (1995:971) om beredskapslagring av olja och kol

1 §  Statens energimyndighet är tillsynsmyndighet enligt 2 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.

Statens energimyndighet utövar tillsyn också över den lagring som fullgörs av andra statliga myndigheter än Försvarsmakten och Försvarets materielverk.

2 §  Regeringen fastställer genom särskilda beslut de beredskapslager av olja och kol som statliga myndigheter skall hålla.

3 §  Tillsynsmyndigheten får på grundval av riktlinjer som beslutas av regeringen ålägga lagringsskyldighet och bestämma lagringsmängd för

• 1. värmeverk och kraftvärmeverk enligt 18 a § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol,
• 2. gasturbinanläggningar för framställning av elektrisk kraft enligt 19 § nämnda lag,
• 3. oljekondensverk enligt 20 § nämnda lag.

4 §  I samband med att tillsynsmyndigheten fastställer beredskapslagrets storlek för en lagringsskyldig, får den meddela särskilda föreskrifter enligt 13 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol om lokalisering och förvaring av lagret samt om lagrade oljeprodukters egenskaper.

5 §  Frågor om befrielse helt eller delvis från lagringsskyldighet enligt 24 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol prövas av tillsynsmyndigheten.

Om ärendet har principiell betydelse eller tillsynsmyndigheten av annat skäl finner att frågan bör avgöras av regeringen, skall myndigheten med eget yttrande överlämna ärendet till regeringen.

6 §  Tillsynsmyndigheten skall inför varje lagringsår så snart det finns behövligt underlag upprätta en förteckning över sådana lagringsskyldiga som avses i 8 § andra stycket 1--3 lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.

I förteckningen skall det anges vilket varuslag lagringsskyldigheten avser.

En kopia av förteckningen skall utan dröjsmål skickas till samtliga lagringsskyldiga säljare och de övriga säljare som begär det. Ändringar i förteckningen skall meddelas dem som har fått den.

7 §  Tillsynsmyndigheten skall fastställa belopp för lagringsavgift enligt 28 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.

Beräkningen av kapitalkostnad för de varor som skall lagras skall grundas på genomsnittlig marknadsmässig ränta och varukostnad under den kalendermånad som föregått försummelsen av lagringsskyldigheten. Därvid skall väl kända och regelbundet publicerade noteringar användas. Tillsynsmyndigheten skall inför varje lagringsår underrätta samtliga lagringsskyldiga om de närmare grunderna för beräkningen.

8 §  Lagringsavgift skall betalas in till tillsynsmyndigheten.

9 §  I deklaration enligt 16 § lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol skall

• 1. den som är lagringsskyldig på grund av försäljning lämna uppgift om mängd sålt bränsle samt vilka mängder som sålts till köpare som avses i 8 § andra stycket 1--3 nämnda lag,
• 2. den som är lagringsskyldig på grund av förbrukning av bränsle som den lagringsskyldige infört till landet lämna uppgift om mängden bränsle som har införts eller har förbrukats,
• 3. den som ålagts lagringsskyldighet enligt 18 a--20 §§ lämna de uppgifter om förbrukningen och behovet av bränslen m. m. som tillsynsmyndigheten anger.

10 §  Under den tid då en lagringsskyldig har ålagts att hålla beredskapslager skall han varje månad lämna tillsynsmyndigheten uppgift om den mängd bränsle som han vid utgången av föregående månad hade i lager liksom om platsen och sättet för förvaringen.

Tillsynsmyndigheten får befria den lagringsskyldige från skyldigheten att uppge förvaringsplatsen.

11 §  När tillsynsmyndigheten begär uppgifter med stöd av lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol, skall anges hur och när uppgiften skall lämnas.

12 §  Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna förordning får överklagas till regeringen.

13 §  Tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter för tillämpning av lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol samt för denna förordning.