Lag (1999:673) om skatt på avfall

1 §  Skatt (avfallsskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år.

Avfallsskatt skall också betalas för avfall som uppkommer inom en anläggning där det huvudsakligen bedrivs annan verksamhet än avfallshantering, om farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år deponeras inom anläggningen eller förvaras där under längre tid än tre år.

2 §  Med avfall jämställs annat material som förs in till en avfallsanläggning som avses i 1 § första stycket.

3 §  Bestämmelserna i 1 § gäller dock inte för anläggningar som används för deponering eller förvaring av enbart

• 1. ett eller flera av följande avfallsslag, nämligen
• a) jord, grus, sand, lera, skiffer, kalkstoft, kalksten eller annan sten,
• b) bergrester från gruvindustriell verksamhet,
• c) avfallssand från gruvindustriell verksamhet och avfall från vattenrening vid sådan verksamhet samt järnhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av järnmalmspellets,
• 2. radioaktivt avfall,
• 3. vattenverksslam i slambassäng, eller
• 4. flytande avfall i vassbädd.

I fråga om avfall från vattenrening vid gruvindustriell verksamhet och järnhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av järnmalmspellets gäller första stycket 1 endast under förutsättning att deponering eller förvaring sker tillsammans med avfallssand från gruvindustriell verksamhet.

4 §  Avfallsskatt ska betalas med 744 kronor per ton avfall.

För kalenderåret 2026 och efterföljande kalenderår ska skatt i stället för vad som anges i första stycket betalas med belopp som räknas om enligt tredje stycket. Regeringen fastställer varje år före november månads utgång det omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

Skattebeloppet räknas om genom att det belopp som gäller den 1 augusti det år då omräkningen sker multipliceras med ett jämförelsetal. Det omräknade skattebeloppet avrundas till hela kronor.

Jämförelsetalet anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni månad det år då omräkningen sker och prisläget i juni månad närmast föregående år. Jämförelsetalet ska avrundas till fyra decimaler.

5 §  Avfallsskatt skall bestämmas på grundval av vägning.

Om den mängd avfall som förs in till eller uppkommer vid en anläggning är av mindre omfattning eller det av någon annan anledning finns särskilda skäl, får avfallsskatten bestämmas på annan grund än vägning.

6 §  Avfallsskatt skall inte betalas för

• 1. material som är avsett att användas för driften av en avfallsanläggning eller som förs in till en sådan anläggning utan direkt samband med avfallshanteringen,
• 2. avfall som är avsett att inom en anläggning
• a) behandlas genom kompostering eller reaktorbaserad rötning,
• b) förbrännas,
• c) användas för tillverkning av fast lagringsbart bränsle,
• d) avvattnas,
• e) renas, under förutsättning att avfallet är flytande,
• 3. flytande avfall som inom en anläggning är avsett att behandlas i vassbädd.

Första stycket 2 d, 2 e och 3 gäller endast om det vatten som avgår från behandlingen inte deponeras inom anläggningen.

Avfallsskatt skall dock betalas för rester som uppstår efter genomförd åtgärd enligt första stycket 2.

7 §  Skyldig att betala avfallsskatt är den som bedriver verksamheten på anläggningen.

8 §  Skyldigheten att betala avfallsskatt inträder i fall som avses i

• 1. 1 § första stycket när avfall förs in till anläggningen,
• 2. 1 § andra stycket när avfall uppkommer och i
• 3. 6 § tredje stycket när åtgärden har slutförts.

9 §  Bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244). Redovisningsperioden för avfallsskatt är dock kalenderkvartal.

10 §  Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på

• 1. avfall som förts ut från anläggningen, dock inte lak- och reningsvatten och inte heller gas som har bildats vid nedbrytning av organiskt avfall,
• 2. avfall som använts för driften av anläggningen,
• 3. avfall som inom anläggningen använts för konstruktionsarbeten eller för att där åstadkomma en miljösäker deponering eller förvaring, dock inte när avfallet använts för mellantäckning,
• 4. avfall enligt 3 § första stycket 1 a som är avsett att inom anläggningen användas för sluttäckning, om det förvaras skilt från annat avfall.

11 §  Den som är skattskyldig får göra avdrag även för skatt på

• 1. vatten eller stabiliserande ämnen som utanför anläggningen tillsatts till aska,
• 2. förorenad jord från marksanering,
• 3. muddermassor från sanering och fördjupning av vattenområden,
• 4. avfall från sanering av upplag för farligt avfall,
• 5. slam från behandling av lakvatten från anläggning där gips deponeras,
• 6. avfall från rening av kommunalt avloppsslam som förorenats på grund av verksamhet vid Falu koppargruva,
• 7. asbesthaltigt avfall,
• 8. fluor- och svavelhaltigt avfall från rökgasrening vid tillverkning av järnmalmspellets,
• 9. grönlutslam från kausticeringsprocesser,
• 10. askor från eldning av avsvärtningsslam,
• 11. slam från framställning av dikalciumfosfat, kalciumklorid och natriumfosfat,
• 12. kalciumfluoridslam från framställning av aluminiumfluorid,
• 13. gipsslam från framställning av uppkolningsmedel,
• 14. elfilterstoft från framställning av kalciumkarbid,
• 15. slagger från metallurgiska processer,
• 16. stoft och slam från rening av gaser från framställning av råstål och råjärn,
• 17. oljehaltigt glödskalsslam,
• 18. metallhydroxidslam,
• 19. stoft och slam från rening av rökgaser och processvatten vid framställning av koppar, zink och bly,
• 20. katodrester och blästerstoft vid framställning av aluminium,
• 21. stoft och slam från rening av rökgaser från framställning av ferrolegeringar,
• 22. gjuterisand,
• 23. avfall från rensprocessen vid upparbetning av återvunnet glas, och
• 24. biobränsleaska, vars halt av cesium-137 uppgår till minst tio kilobecquerel per kilogram och som förts in till en avfallsanläggning som uppfyller de krav som Strålsäkerhetsmyndigheten fastlagt för deponering av sådan aska.

Vid fastställandet av halten cesium-137 enligt första stycket 24 ska askans torrvikt användas.

12 §  Om avfall flyttas från ett område som upphört att vara en sådan anläggning som avses i 1 § första eller andra stycket, medges återbetalning av skatten på avfallet om avfallet

• 1. förs in på en sådan anläggning som avses i 1 § första stycket, eller
• 2. tas emot på en plats där avfallet är avsett att
• a) förbrännas, eller
• b) behandlas för materialåtervinning.

Ansökan om återbetalning enligt första stycket görs skriftligen hos Skatteverket av den som var skattskyldig enligt 7 § vid den tidpunkt då området upphörde att vara en sådan anläggning som avses i 1 § första eller andra stycket.

Återbetalning enligt första stycket medges inte om möjlighet till avdrag för skatten följer av andra bestämmelser i denna lag.

13 §  Ansökan om återbetalning enligt 12 § ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång. För att återbetalning enligt 12 § ska beviljas krävs att skatten för ett kalenderkvartal uppgår till minst 1 000 kr.