Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft

1 §  I denna förordning finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft enligt 5 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormerna avser dels föroreningsnivåer som inte får överskridas eller som får överskridas endast i viss angiven utsträckning, dels föroreningsnivåer som inte bör överskridas. För båda normtyperna finns bestämmelser om skyldigheter att vidta åtgärder om en föroreningsnivå överskrids eller riskerar att överskridas. Dessa skyldigheter gäller utöver vad som följer av 5 kap. miljöbalken.

När en miljökvalitetsnorm i denna förordning anger att en föroreningsnivå inte får överskridas, skall, om annat inte anges i normen, varje överskridande av föroreningsnivån anses utgöra en överträdelse av normen.

När en miljökvalitetsnorm i denna förordning anger att en föroreningsnivå inte bör överskridas eller att det skall eftersträvas att en föroreningsnivå inte överskrids, skall normen anses överträdd endast om överskridandet beror på

• 1. verksamheter eller åtgärder som varaktigt och i betydande omfattning motverkar möjligheterna att inte överskrida föroreningsnivån och
• 2. att rimliga åtgärder inte vidtagits för att undvika att föroreningsnivån överskrids.

3 §  I denna förordning avses med

• utomhusluft: utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar,
• tätbebyggelse: tätbebyggt område med en befolkningskoncentration med mer än 250 000 invånare, eller, om befolkningskoncentrationen är högst 250 000 invånare, tätbebyggt område med en sådan befolkningstäthet per kvadratkilometer att det är motiverat att utvärdera och säkerställa luftkvaliteten,

PM10: partiklar som inte är större än att de kan passera genom ett selektivt intag som med 50 procents effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 mikrometer,

• tröskelvärde för larm: det gränsvärde som anges i bilaga 2, då ett ämnes koncentration i utomhusluften är så hög att en kortvarig exponering innebär en risk för människors hälsa, och
• tröskelvärde för information: det gränsvärde som anges i bilaga 2, då ett ämnes koncentration i utomhusluften är så hög att en kortvarig exponering innebär en risk för hälsan hos särskilt känsliga grupper i befolkningen och då information om koncentrationen därför är nödvändig.

4 §  Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än

• 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde),
• 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och
• 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8- percentil).

Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil).

5 §  I områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg gäller, i stället för det som sägs i 4 §, att kväveoxider inte får förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 30 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

6 §  Till skydd för människors hälsa får svaveldioxid inte förekomma i utomhusluft med mer än

• 1. i genomsnitt 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde) och
• 2. i genomsnitt 100 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 350 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 24 gånger per kalenderår (99,7- percentil).

Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 125 mikrogram per kubikmeter luft mer än 3 gånger per kalenderår (99-percentil).

7 §  I områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg gäller, i stället för det som sägs i 6 §, att svaveldioxid inte får förekomma i utomhusluft med mer än

• 1. i genomsnitt 20 mikrogram per kubikmeter luft under perioden den 1 oktober till och med den 31 mars (vintermedelvärde), och
• 2. i genomsnitt 20 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

7 a §  Till skydd för människors hälsa får kolmonoxid efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 10 milligram per kubikmeter luft.

Genomsnittsvärdet skall avse ett dygnsvärde som beräknas på följande sätt. Ett åttatimmarsgenomsnitt skall bestämmas för varje timme. Varje åttatimmarsgenomsnitt bestäms som medelvärdet av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Dygnsvärdet bestäms som det högsta av de under dygnet bestämda tjugofyra åttatimmarsgenomsnitten. Det första åttatimmarsgenomsnittet avser tiden från kl. 17.00 det närmast föregående dygnet till kl. 1.00 det aktuella dygnet och det sista åttatimmarsgenomsnittet avser tiden från kl. 16.00 det aktuella dygnet till kl. 24.00 samma dygn.

8 §  Till skydd för människors hälsa får bly inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 0,5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

8 a §  Till skydd för människors hälsa får bensen efter den 1 januari 2010 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

8 b §  Till skydd för människors hälsa ska det eftersträvas att arsenik efter den 31 december 2012 inte förekommer i utomhusluft med mer än 6 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

8 c §  Till skydd för människors hälsa ska det eftersträvas att kadmium efter den 31 december 2012 inte förekommer i utomhusluft med mer än 5 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

8 d §  Till skydd för människors hälsa ska det eftersträvas att nickel efter den 31 december 2012 inte förekommer i utomhusluft med mer än 20 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

8 e §  Till skydd för människors hälsa ska det eftersträvas att bens(a)pyren efter den 31 december 2012 inte förekommer i utomhusluft med mer än 1 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

9 §  Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än

• 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och
• 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90-percentil).

9 a §  Till skydd för människors hälsa och i den utsträckning som det är möjligt med hänsyn till hur ozonbildande ämnen transporteras i luften och bildar ozon, skall det eftersträvas att ozon efter den 31 december 2009 inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 120 mikrogram per kubikmeter luft.

Genomsnittsvärdet skall avse ett dygnsvärde som beräknas på följande sätt. Ett åttatimmarsgenomsnitt skall bestämmas för varje timme. Varje åttatimmarsgenomsnitt bestäms som medelvärdet av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Dygnsvärdet bestäms som det högsta av de under dygnet bestämda tjugofyra åttatimmarsgenomsnitten. Det första åttatimmarsgenomsnittet avser tiden från kl. 17.00 det närmast föregående dygnet till kl. 1.00 det aktuella dygnet och det sista åttatimmarsgenomsnittet avser tiden från kl. 16.00 det aktuella dygnet till kl. 24.00 samma dygn.

9 b §  Till skydd för växtligheten och i den utsträckning som det är möjligt med hänsyn till hur ozonbildande ämnen transporteras i luften och bildar ozon, skall det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft

• 1. från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december 2019 med mer än 18 000 mikrogram beräknat enligt exponeringsindex AOT 40 och bestämt som ett genomsnittligt värde under en femårsperiod,
• 2. efter den 31 december 2019 med mer än 6 000 mikrogram beräknat enligt exponeringsindex AOT 40.

Om det på grund av ofullständiga uppgifter inte är möjligt att fastställa årsvärden för en femårsperiod, skall det värde som avses i första stycket 1 bestämmas som ett genomsnittligt värde under en treårsperiod.

Exponeringsindex AOT 40 avser värde för summerade överskridanden av en viss halt ozon under en viss tidsperiod. Exponeringsindex AOT 40 uttrycks i mikrogram per kubikmeter luft och timme och beräknas på följande sätt. Under perioden från och med den 1 maj till och med den 31 juli varje år skall det för varje timme mellan kl. 8.00 och 20.00 bestämmas ett timmedelvärde för ozonhalten. Varje timmedelvärde bestäms som skillnaden mellan den koncentration av ozon som överstiger 80 mikrogram per kubikmeter luft och 80 mikrogram per kubikmeter luft. Skillnaderna summeras först för varje dag och sedan till en totalsumma för hela perioden.

10 §  Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna i 4-9 §§ uppfylls inom kommunen. Kontrollen kan ske genom samverkan mellan flera kommuner. I fråga om de miljökvalitetsnormer som anges i 8 a-8 e §§ ska föroreningsnivån kontrolleras även under tiden före de tidpunkter som anges i de paragraferna.

Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller annan objektiv uppskattning.

11 §  I tätbebyggelse ska kontrollen av miljökvalitetsnormerna i 4, 6 och 7 a-9 §§ ske genom mätning. I andra områden ska kontrollen ske genom mätning så snart det kan antas att en föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna kan komma att överskridas. Mätningarna får kompletteras med beräkningar för att nödvändig information om luftkvaliteten ska kunna erhållas.

12 §  Om tidigare mätningar eller beräkningar enligt 10 och 11 §§ under en representativ tidsrymd visar att värdet för respektive genomsnittsperiod

• 1. överstiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning,
• 2. understiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning, eller
• 3. understiger den nedre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom enbart beräkning eller objektiv uppskattning.

Första stycket 3 får dock inte tillämpas i tätbebyggelser i fråga om kvävedioxid och svaveldioxid.

12 a §  Naturvårdsverket ska upprätta de förteckningar över zoner och tätbebyggelser som behövs till följd av

• 1. artiklarna 3-5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/3/EG av den 12 februari 2002 om ozon i luften, och
• 2. artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften.

12 b §  Naturvårdsverket ansvarar för att koncentrationerna av ozon, kvävedioxid och ozonbildande ämnen kontrolleras i enlighet med artikel 9 i direktiv 2002/3/EG. Uppmätta ozonkoncentrationer skall omräknas till standardtemperatur 293 K och standardtrycket 101,2 kPa.

13 §  För kontrollen av att miljökvalitetsnormerna uppfylls får Naturvårdsverket meddela närmare föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller, utvärderingsmetoder, redovisning av mätresultat och godkännande av mätutrustning.

14 §  Om kontrollen enligt 10-12 och 13 §§ visar att en föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna kan antas komma att överskridas i en kommun, ska kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser.

15 §  Efter en underrättelse enligt 14 § ska Naturvårdsverket undersöka behovet av ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket ska även undersöka behovet av ett åtgärdsprogram om kontrollen enligt 12 b § visar att en föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna avseende ozon kan antas komma att överskridas eller om sådana förhållanden som avses i artikel 7 i direktiv 2002/3/EG föreligger.

Om Naturvårdsverket finner att ett åtgärdsprogram behövs, ska verket rapportera detta till de berörda länsstyrelserna.

Om det finns särskilda skäl för att det inte ska vara en länsstyrelse eller en kommun som upprättar ett förslag till eller fastställer ett åtgärdsprogram, ska Naturvårdsverket i stället rapportera detta och behovet av åtgärdsprogram till regeringen.

15 a §  En länsstyrelse som har tagit emot en rapport enligt 15 § andra stycket ska snarast

• 1. upprätta ett förslag till åtgärdsprogram, eller
• 2. överlåta till en eller flera kommuner att upprätta ett förslag till åtgärdsprogram, om det är lämpligt att göra en sådan överlåtelse och de berörda kommunerna är överens med länsstyrelsen om detta.

Om länsstyrelsen inte delar Naturvårdsverkets bedömning av behovet av åtgärdsprogram, får länsstyrelsen överlämna den frågan till regeringens prövning innan länsstyrelsen vidtar någon åtgärd enligt första stycket. Ett sådant överlämnande ska innehålla en redogörelse för länsstyrelsens syn på behovet av åtgärdsprogram.

Om länsstyrelsen inte kan komma överens med en kommun om att kommunen ska upprätta ett förslag till åtgärdsprogram, får länsstyrelsen överlämna den frågan till regeringens prövning. Ett sådant överlämnande ska innehålla en redogörelse för varför det är lämpligt att kommunen upprättar förslaget samt en redovisning av det som har kommit fram vid överläggningarna i ärendet.

15 b §  Om det är lämpligt, ska ett åtgärdsprogram samordnas med åtgärdsprogram för andra miljökvalitetsnormer och med program som har tagits fram eller ska tas fram enligt förordningen (2003:65) om nationella utsläppstak.

15 c §  Den som har upprättat ett förslag till åtgärdsprogram ska i samrådet enligt 5 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken sträva efter att komma överens med de berörda myndigheterna och kommunerna om de åtgärder som myndigheterna eller kommunerna kommer att behöva vidta enligt programmet.

15 d §  När samrådet enligt 5 kap. 4 § miljöbalken är avslutat, ska den som har upprättat förslaget till åtgärdsprogram fastställa programmet i de delar som de berörda myndigheterna och kommunerna är överens. I övriga delar får frågan om att fastställa programmet överlämnas till regeringens prövning.

16 §  Den som har fastställt ett åtgärdsprogram ska sända en kopia av programmet till Naturvårdsverket och de andra myndigheter och kommuner som berörs.

17 §  Kommunerna ska genom Internet eller press eller på annat lämpligt sätt informera om koncentrationerna av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Informationen ska alltid innehålla uppgifter om

• 1. överskridanden av de föroreningsnivåer som anges i miljökvalitetsnormerna,
• 2. överskridanden av tröskelvärden för information avseende svaveldioxid och kvävedioxid,
• 3. vilken bedömning som kommunerna gör i fråga om överskridanden, och
• 4. eventuella följder för människors hälsa.

Den information som avses i första stycket ska uppdateras varje dag. Uppdateringen ska avse de upplysningar som till följd av kontrollen enligt 10-12 §§ är tillgängliga för kommunerna. Uppgifter om kvävedioxid, svaveldioxid och kolmonoxid ska, när så är möjligt, uppdateras en gång i timmen. I fråga om bly är det tillräckligt att uppdateringen sker en gång per kvartal. I fråga om bensen, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren är det tillräckligt att uppgifterna, i form av ett genomsnittsvärde för de tolv senaste månaderna, uppdateras minst var tredje månad. När så är möjligt ska uppgifterna om bensen uppdateras en gång i månaden.

Informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra som är berörda eller har intresse av den.

17 a §  Naturvårdsverket skall på lämpligt sätt tillhandahålla aktuell information om koncentrationerna av ozon i luften. Informationen skall alltid innehålla uppgifter om

• 1. överskridanden av den ozonkoncentration som anges i 9 a § första stycket och 9 b § första stycket 2,
• 2. överskridanden av tröskelvärdet för information om ozon och tröskelvärdet för larm om ozon, och
• 3. eventuella följder för människors hälsa.

Den information som avses i första stycket skall under föreskriven mätperiod uppdateras varje dag och, när så är möjligt, varje timme.

Informationen skall vara tillgänglig för allmänheten och andra som är berörda eller har intresse av den.

18 §  Om tröskelvärdet enligt bilaga 2 för information om svaveldioxid eller kvävedioxid överskrids ska en kommun omedelbart underrätta allmänheten, Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser.

Om tröskelvärdet enligt bilaga 2 för larm om ozon överskrids eller kan antas komma att överskridas ska Naturvårdsverket omedelbart lämna information till allmänheten och hälso- och sjukvårdsinstitutioner.

19 §  Informationen till allmänheten enligt 18 § skall ske genom press, radio eller TV eller på annat lämpligt sätt. Informationen skall innehålla

• 1. datum, tid och plats för överskridandet samt orsaken om den är känd,
• 2. prognos om förändring i koncentrationen,
• 3. prognos om vilka geografiska områden som berörs,
• 4. prognos om överskridandets varaktighet,
• 5. uppgifter om vilka grupper av befolkningen som berörs, och
• 6. uppgifter om hur de berörda grupperna skall skydda sig.

Information om ozon enligt 18 § andra stycket skall även innehålla uppgifter om vilken typ av tröskelvärde som överskridits, högsta medelkoncentrationerna för 1 timme och 8 timmar, beskrivning av möjliga symptom, uppgifter om de viktigaste sektorerna av utsläppskällor, rekommenderade åtgärder för att minska utsläppen och uppgifter om var man får tillgång till mer information.

19 a §  Naturvårdsverket skall ta fram och på lämpligt sätt tillhandahålla årliga rapporter om ozonkoncentrationerna i luften. Rapporterna skall innehålla information om överskridanden av de värden för ozonkoncentrationer som anges i 9 a och 9 b §§ samt överskridanden av tröskelvärdet för information om ozon och tröskelvärdet för larm om ozon. Vid behov skall rapporterna innehålla en utvärdering av effekterna av överskridandena.

20 §  Naturvårdsverket ska fullgöra de uppgifter i fråga om rapportering till Europeiska kommissionen som framgår av

• 1. artiklarna 10 och 11.1 i rådets direktiv 96/62/EG av den 27 september 1996 om utvärdering och säkerställande av luftkvaliteten, ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003,
• 2. artiklarna 3, 5 och 7 i rådets direktiv 1999/30/EG av den 22 april 1999 om gränsvärden för svaveldioxid, kvävedioxid och kväveoxider, partiklar och bly i luften, ändrat genom kommissionens beslut 2001/744/EG,
• 3. artikel 5.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/69/EG av den 16 november 2000 om gränsvärden för bensen och koloxid i luften,
• 4. artikel 10 och bilaga VI i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/3/EG av den 12 februari 2002 om ozon i luften, och
• 5. artiklarna 4.14 och 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften.

Rapporteringen ska ske enligt den zonindelning som Naturvårdsverket bestämmer.