Viltskadeförordning (2001:724)

1 §  I mån av tillgång på medel lämnas bidrag av statsmedel för åtgärder för att förebygga skada av vilt och för att ersätta skada av vilt i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

2 §  Bidrag enligt 3 § och ersättning enligt 4 § lämnas till åtgärder och för skador inom en samebys betesområde i Sverige och inom de områden i Norge som disponeras av svenska samebyar med stöd av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning.

3 §  Sametinget får till en sameby lämna bidrag till åtgärder för att förebygga att varg, björn, järv, lo eller kungsörn orsakar skador på renar. Bidrag får lämnas endast efter ansökan och för åtgärder som normalt inte ingår i renskötseln.

4 §  Sametinget lämnar ersättning för skador på ren som orsakas av varg, björn, järv, lo eller kungsörn. Ersättningen skall utan ansökan betalas ut till en sameby utom i de fall som avses i 10 §.

5 §  Ersättning för skador som orsakas av varg, järv och lo lämnas på grundval av antalet föryngringar eller regelbunden eller tillfällig förekomst av respektive rovdjursart inom samebyns betesområde. Ersättning för skador som orsakas av björn och kungsörn lämnas om arterna förekommer inom en samebys betesområde.

6 §  Efter förslag av Sametinget beslutar regeringen med vilket belopp ersättning ska lämnas till samebyarna för

• 1. varje föryngring av varg, järv och lo inom en samebys betesområde, och
• 2. regelbunden eller tillfällig förekomst av varg, järv och lo.

7 §  Ersättningsbeloppen enligt 6 § för skador som varg, järv och lo orsakar på renar beräknas med ledning av

• 1. medelslaktvärdet på en ren med tillägg för honrenarnas produktions-värde,
• 2. uppskattningar av hur många renar som dödas av respektive rovdjursart,
• 3. uppskattningar av i vilken utsträckning kalvar respektive vuxna renar dödas av respektive rovdjursart, och
• 4. det merarbete som angrepp av respektive rovdjursart orsakar.

8 §  Efter förslag av Sametinget beslutar regeringen med vilket totalt belopp ersättning ska lämnas till samebyarna för skador som björn och kungsörn orsakar på renar.

Regeringen kan, efter förslag av Sametinget, besluta att en viss andel av det totala beloppet ska lämnas till samebyar där förekomsten av björn är särskilt stor.

8 a §  Det totala ersättningsbeloppet för skador som björn och kungsörn orsakar på renar beräknas med ledning av förhållandena i 7 §.

8 b §  Sametinget fördelar ersättningen enligt 8 § mellan de ersättningsberättigade samebyarna i förhållande till betesområdenas areal.

Om regeringen beslutat att en andel av ersättningen ska lämnas till samebyar där förekomsten av björn är särskilt stor, fördelar Sametinget den delen mellan berörda samebyar i förhållande till uppskattat antal björnar, eller till uppskattad täthet av björn, inom betesområdena.

9 §  Sametingets beslut om ersättning till en sameby ska grunda sig på resultatet av undersökningarna enligt 8 § andra stycket förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn.

Förekomst av varg, björn, järv, lo eller kungsörn som inte konstaterats av länsstyrelsen ger rätt till ersättning endast om det finns särskilda skäl och förekomsten kan anses styrkt. Innan ersättning lämnas i sådana fall ska länsstyrelsen ges tillfälle att yttra sig.

10 §  Om ett eller flera rovdjur av samma art under en begränsad tidsperiod och inom ett begränsat område dödar eller skadar ett stort antal renar lämnar Sametinget efter ansökan ersättning för skadorna till ägaren av de dödade renarna. Ersättningen beräknas utifrån renarnas slaktvärde med tillägg för honrenarnas produktionsvärde. Ersättning får också lämnas för det merarbete som kan styrkas.

Ersättningen får lämnas endast om skadorna har besiktats av länsstyrelsen.

11 §  Stöd får lämnas för åtgärder för att förebygga skada av vilt på annat än ren, fisk och fiskeredskap.

Stöd till företag får endast lämnas i enlighet med de villkor som anges i kapitel I och artikel 14 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 327, 21.12.2022, s. 1).

11 a §  Stöd får lämnas för att ersätta skada av vilt på annat än ren, fisk och fiskeredskap, om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv ska svara för de kostnader som skadan medför.

Stöd till företag får endast lämnas i enlighet med de villkor som anges i kapitel I och artikel 29 i förordning (EU) 2022/2472.

11 b §  Stöd får lämnas för att ersätta skada av vilt på fisk och fiskeredskap.

Stödet får endast lämnas i enlighet med de villkor som anges i kapitel I och artikel 53 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 327, 21.12.2022, s. 82).

11 c §  Stöd enligt 11-11 b §§ får inte lämnas till företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare beslut av Europeiska kommissionen om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

11 d §  Om uppgifter om stöd enligt 11-11 b §§ ska offentliggöras enligt artikel 9 i förordning (EU) 2022/2472 eller förordning (EU) 2022/2473, får stöd endast beviljas om den sökande samtycker till offentliggörandet.

11 e §  Stöd enligt 11-11 b §§ lämnas av länsstyrelsen.

Vid prövningen enligt 11 och 11 a §§ ska det särskilt beaktas om viltet får jagas, skadans omfattning samt möjligheten att genomföra en effektiv skyddsjakt eller andra skadeförebyggande åtgärder.

Länsstyrelsen ska i beslut om stöd enligt 11-11 b §§ ange de villkor som ska gälla för stödet.

12 §  Länsstyrelsen får efter ansökan lämna ersättning om en person dödats eller skadats av björn, om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv skall svara för de kostnader som skadan föranleder.

12 a §  En mottagare av stöd enligt 11-11 b §§ är återbetalningsskyldig om

• 1. den som har ansökt om eller beviljats stöd genom att lämna oriktiga uppgifter har orsakat att stödet beviljats felaktigt eller med ett för högt belopp,
• 2. stödet av något annat skäl har beviljats felaktigt eller med ett för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, eller
• 3. ett villkor för stödet inte har följts.

På det belopp som en stödmottagare är återbetalningsskyldig för ska ränta betalas från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

12 b §  Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig enligt 12 a § ska länsstyrelsen besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet tillsammans med ränta. Kravet eller räntan får helt eller delvis sättas ned om det finns särskilda skäl.

12 c §  Bestämmelser om offentliggörande, rapportering och registerföring finns i 12 a § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler och i förordningen (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

13 §  Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om bidrag och ersättning som avser annan skada av vilt än skada på fisk och fiskeredskap.

Havs- och vattenmyndigheten får meddela föreskrifter om ersättning för skada av vilt på fisk och fiskeredskap.

Sametinget får meddela föreskrifter om bidrag och ersättning som avser skada av vilt när det gäller rennäringen.

14 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut än Sametingets beslut enligt denna förordning och länsstyrelsens beslut enligt 12 § och 12 b § får dock inte överklagas.