Förordning (2005:209) om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter

1 §  Syftet med denna förordning är att elektriska och elektroniska produkter skall utformas och framställas på ett sådant sätt att uppkomsten av avfall förebyggs och, i fråga om det avfall som ändå uppkommer, att

• 1. producenter skall tillhandahålla system för insamling av avfallet,
• 2. produkterna kan återanvändas eller återvinnas, och
• 3. de mål som anges i bilaga 3 till denna förordning nås.

2 §  Med elektriska och elektroniska produkter avses i denna förordning produkter som är avsedda att användas med en spänning på högst 1 000 volt växelström eller 1 500 volt likström och som

• 1. i sin utformning och för en korrekt funktion är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält, eller
• 2. är utformade för generering, överföring eller mätning av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält.

När en elektrisk eller elektronisk produkt blir avfall skall komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som då finns i produkten anses utgöra en del av produkten.

3 §  Med producent avses i denna förordning den som

• 1. tillverkar och under eget varumärke säljer elektriska och elektroniska produkter,
• 2. under eget varumärke säljer elektriska och elektroniska produkter som saknar varumärke som kan hänföras till en sådan tillverkare som avses i 1, eller
• 3. yrkesmässigt för in elektriska och elektroniska produkter till Sverige eller för ut sådana produkter från Sverige till ett annat land i Europeiska unionen.

Med producent avses inte den som endast tillhandahåller finansiering enligt överenskommelse om lån, leasing, hyrning eller avbetalningsköp som hänför sig till en produkt, oavsett om överenskommelsen innebär att äganderätten till produkten kommer eller kan komma att överföras.

4 §  I denna förordning avses med

• direktiv 2002/96/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/96/EG av den 27 januari 2003 om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE), senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/112/EG,
• sälja på distans: sälja en produkt till en användare i ett annat land enligt avtal som, genom kommunikation som uteslutande sker på distans, träffas direkt med användaren och denne användare enligt motsvarande bestämmelser i det andra landet inte är att anse som producent,
• hushållsprodukter: sådana elektriska och elektroniska produkter som typiskt sett förekommer i hushåll och därför kan förväntas bli hushållsavfall,
• förbehandling: sådan behandling som avses i 27 § avfallsförordningen (2011:927),
• insamlingssystem: system som en producent upprätthåller eller är ansluten till och dit avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter kan lämnas för att på producentens vägnar transporteras bort och återvinnas eller bortskaffas,
• energiåtervinning: användning av avfallsmaterial för att ta vara på den energi som finns i materialet,
• materialåtervinning: upparbetning av avfallsmaterial för annan användning än återanvändning eller energiåtervinning,
• farliga ämnen och preparat: alla ämnen eller preparat som ska anses farliga enligt rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen, senast ändrat genom kommissionens direktiv 2009/2/EG, eller Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat, senast ändrat genom Europarlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008.

5 §  Termer och uttryck som i övrigt används i denna förordning har samma betydelse som i miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927).

6 §  Denna förordning ska tillämpas på sådana elektriska och elektroniska produkter som anges i bilaga 1.

Förordningen ska inte tillämpas på

• 1. produkter som ingår eller som tillverkats och säljs enbart för att ingå som en del av en produkt som inte omfattas av denna förordning, eller
• 2. produkter som har samband med skydd av väsentliga säkerhetsintressen hos en medlemsstat i Europeiska unionen, vapen, ammunition eller krigsmateriel, om produkterna tillverkats för ett specifikt militärt ändamål.

7 §  Om en bestämmelse som meddelats med stöd av strålskyddslagen (1988:220) avviker från denna förordning, gäller den bestämmelsen.

7 a §  Bestämmelser om att kommuner ska svara för transport samt återvinning eller bortskaffande av hushållsavfall finns i 15 kap. 8 § miljöbalken. Detta ansvar inskränks av bestämmelserna i denna förordning endast i fråga om avfall som med stöd av förordningen lämnas till en ansvarig producent eller till ett insamlingssystem som avses i 16 §.

8 §  Om en producent tillverkar elektriska och elektroniska produkter som innehåller sådana batterier som omfattas av förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier, ska producenten se till att produkterna är sammansatta på ett sådant sätt att batterierna lätt kan avlägsnas.

Första stycket gäller inte produkter som på grund av säkerhet, prestanda, medicinska hänsyn eller dataintegritet behöver kontinuerlig strömförsörjning och detta förutsätter en fast koppling mellan batteriet och produkten.

8 a §  Innan en producent säljer elektriska eller elektroniska produkter som ingår i en produktkategori enligt bilaga 1 till denna förordning ska producenten se till att den försäljningsverksamheten omfattas av en anmälan till Naturvårdsverket. Anmälan ska innehålla

• 1. uppgift om den produktkategori som produkterna ingår i,
• 2. producentens namn, adress och person- eller organisationsnummer,
• 3. uppgift om vilket insamlingssystem för produkterna som producenten avser att använda sig av, och
• 4. en beskrivning av hur producenten avser att fullgöra skyldigheten att säkerställa finansiering enligt 18 § och sitt ansvar i övrigt enligt denna förordning.

9 §  En producent som säljer elektriska och elektroniska produkter ska lämna uppgifter om produkterna till Naturvårdsverket. Uppgifterna ska avse produkter i varje produktkategori enligt bilaga 1 till denna förordning, specificerat i de produkttyper och på det sätt som för tillämpningen av förordningen är lämpligt. Uppgifter ska lämnas om

• 1. vilka produkter och kvantiteter, uttryckt i vikt eller antal, av de olika produkterna som producenten har sålt i Sverige och på distans till andra länder i Europeiska unionen,
• 2. vilka kvantiteter, uttryckt i vikt eller antal, hushållsprodukter som producenten har sålt i Sverige,
• 3. vilka kvantiteter, uttryckt i vikt eller antal, hushållsprodukter som producenten har sålt på distans till varje annat land i Europeiska unionen, och
• 4. hur producenten har fullgjort skyldigheten att säkerställa finansiering enligt 18 § och sitt ansvar i övrigt enligt denna förordning.

Uppgifterna ska ha kommit in till Naturvårdsverket senast den 31 mars kalenderåret efter försäljningen. Uppgifterna ska lämnas på det sätt och i den omfattning som Naturvårdsverket bestämmer.

10 §  Naturvårdsverket ska i ett register sammanställa de uppgifter som producenter lämnat enligt 8 a och 9 §§.

Naturvårdsverket ska med hjälp av uppgifterna och genom utbyte av information med andra länder i Europeiska unionen beräkna varje producents marknadsandel av de hushållsprodukter som säljs i Sverige och, i fråga om distansförsäljning till ett annat land i Europeiska unionen, hur stor marknadsandel producentens distansförsäljning utgör av sålda hushållsprodukter i varje sådant land.

Marknadsandelarna får avse viss produkttyp eller produktmarknad eller annan lämplig indelning.

11 §  En producent som säljer elektriska och elektroniska produkter i Sverige eller på distans till ett annat land i Europeiska unionen ska se till att produkterna är märkta med

• 1. den symbol som visas i bilaga 2 till denna förordning,
• 2. uppgift som visar att produkterna har släppts ut på den gemensamma marknaden efter den 12 augusti 2005, och
• 3. de uppgifter som behövs för att identifiera den ansvarige producenten.

Om det behövs på grund av produktens storlek eller funktion ska den symbol som avses i första stycket 1 i stället finnas på produktens förpackning, i skriftlig bruksanvisning och garantiinformation som följer med produkten.

12 §  En producent skall ta hand om elektriska och elektroniska produkter som blir avfall, om producenten efter den 12 augusti 2005 har sålt produkterna i Sverige, i ett annat land i Europeiska unionen eller på distans till ett sådant land.

13 §  En producent skall ta del i omhändertagandet av elektriska och elektroniska produkter som släppts ut på marknaden före den 13 augusti 2005 och som blir hushållsavfall.

Producenten skall för varje tidsperiod som Naturvårdsverket föreskriver svara för

• 1. en lika stor andel av det uppkomna avfallet i Sverige som motsvarar producentens marknadsandel av sålda hushållsprodukter i Sverige, och
• 2. vid distansförsäljning till ett annat land i Europeiska unionen, en lika stor andel av det uppkomna avfallet i varje sådant land som motsvarar den marknadsandel som producentens distansförsålda hushållsprodukter utgör av sålda hushållsprodukter i det landet.

Andelarna får avse viss produkttyp eller produktmarknad eller annan lämplig indelning.

14 §  En producent skall ta hand om elektriska och elektroniska produkter som släppts ut på marknaden före den 13 augusti 2005 och blir annat avfall än hushållsavfall, om de lämnas till producenten i samband med att producenten säljer motsvarande mängd nya produkter. Skyldigheten gäller endast produkter av samma produkttyp eller som i normal användning fyller väsentligen samma funktion som de sålda produkterna.

15 §  Producenten skall utan ersättning ta hand om sådant avfall som avses i 12-14 §§ och som uppkommit hos hushåll.

16 §  För det avfall som kan förväntas uppkomma i Sverige skall en producent fullgöra sin skyldighet enligt 12-14 §§ genom att se till

• 1. att det finns ett eller flera lämpliga insamlingssystem för sådant avfall som avses i 12 och 13 §§,
• 2. att möjligheten att lämna produkter enligt 14 § kan ske på ett enkelt och ändamålsenligt sätt, samt
• 3. att de produkter som lämnats till det eller de insamlingssystem som avses i 1 eller som lämnats till producenten enligt 14 § transporteras bort, förbehandlas, återanvänds, materialåtervinns, energiåtervinns eller tas om hand på annat sätt som är godtagbart från miljösynpunkt.

17 §  Ett insamlingssystem skall anses lämpligt om det

• 1. är lättillgängligt och ger god service åt hushåll, kommuner och andra som kan antas vilja lämna sådana elektriska och elektroniska produkter som avses i 12 och 13 §§,
• 2. underlättar för hushåll och andra att sortera ut produkterna från annat avfall,
• 3. för avfall som avses i 12 § finns insamlingssystem med en lämplig geografisk spridning med hänsyn till de sålda produkternas förväntade användning, livslängd och övriga omständigheter,
• 4. för avfall som avses i 13 § finns insamlingssystem i varje kommun,
• 5. i fråga om hushållsavfall innebär att produkter av samma produkttyp som de produkter för vilka insamlingssystemet är avsett kan lämnas till systemet även om producentens omhändertagandeansvar är begränsat till vissa produkter eller viss andel av det uppkomna avfallet,
• 6. främjar återanvändning av hela eller delar av produkterna, och
• 7. är utformat så att de som hanterar produkterna i systemet inte på grund av produkternas beskaffenhet utsätts för hälso- eller säkerhetsrisk.

Vid bedömningen av vad som skall anses som ett lämpligt insamlingssystem skall särskilt beaktas vad som framkommit vid samråd mellan kommunen och producenten enligt 23 §.

För service åt kommuner enligt första stycket 1 skall insamlingssystemet innebära att produkterna kan lämnas till insamlingssystemet, eller hämtas av någon som företräder insamlingssystemet, på åtminstone den plats eller en av de platser som den berörda kommunen har anordnat för sin hantering av avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter. Kommunen och producenten får komma överens om avvikelser från detta krav.

18 §  En producent som säljer elektriska och elektroniska hushållsprodukter i Sverige eller på distans till ett annat land i Europeiska unionen skall genom finansieringssystem, försäkringslösningar, spärrade konton eller på annat lämpligt sätt säkerställa att det finns finansiering för fullgörandet av producentens skyldighet att ta hand om produkterna enligt 12 § jämförd med 16 § även om producenten upphör med sin verksamhet eller av annan orsak brister i fullgörandet.

Säkerställandet skall anses lämpligt om det med hänsyn till de sålda produkternas förväntade användning och livslängd samt övriga omständigheter är sannolikt att skyldigheten kommer att fullgöras eller att den som fullgör producentens skyldighet kan få ersättning för de kostnader som fullgörandet medför.

19 §  En producent ska för de elektriska och elektroniska produkter som producenten säljer i Sverige eller på distans till ett annat land i Europeiska unionen lämna de upplysningar om var i produkterna det kan finnas farliga ämnen eller preparat samt om produkternas innehåll och sammansättning i övrigt som från miljö- eller hälsosynpunkt behövs för att underlätta underhåll, uppgradering, reparation, återanvändning, förbehandling, materialåtervinning, energiåtervinning och bortskaffande av hela eller delar av dem.

Producenten ska fullgöra sin upplysningsskyldighet genom att se till att upplysningarna senast ett år efter försäljningen finns tillgängliga för dem som yrkesmässigt hanterar avfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter samt andra som kan antas vilja återanvända sådana produkter.

19 a §  Om en producent säljer elektriska eller elektroniska produkter som innehåller sådana batterier som omfattas av förordningen (2008:834) om producentansvar för batterier, ska producenten se till att produkterna åtföljs av en bruksanvisning som visar vilken typ av batteri som produkten innehåller och hur det kan tas ut på ett säkert sätt.

Första stycket gäller inte produkter som på grund av säkerhet, prestanda, medicinska hänsyn eller dataintegritet behöver kontinuerlig strömförsörjning och detta förutsätter en fast koppling mellan batteriet och produkten.

20 §  För beräkning av de mål som anges i bilaga 3 till denna förordning ska en producent se till att det för de produkter som samlats in i insamlingssystem som avses i 16 § eller lämnats till producenten enligt 14 § finns uppgifter tillgängliga om hur mycket som

• 1. samlats in,
• 2. återanvänts utan förbehandling,
• 3. förbehandlats,
• 4. återanvänts efter förbehandling,
• 5. materialåtervunnits,
• 6. energiåtervunnits,
• 7. bortskaffats på annat sätt, och
• 8. förts ut från Sverige för hantering som avses i 2-7.

För uppgifter om förfaranden som avses i första stycket 3-7 och som skett utanför Europeiska unionen ska producenten kunna visa att produkterna har hanteras på ett sätt som motsvarar kraven i direktiv 2002/96/EG.

Uppgifterna ska ha kommit in till Naturvårdsverket senast den 31 mars kalenderåret efter det år då produkterna samlades in eller lämnades till producenten. Uppgifterna ska lämnas på det sätt och i den omfattning som framgår av föreskrifter som Naturvårdsverket har meddelat med stöd av 30 §.

21 §  När en kommun informerar hushållen om avfallshanteringen inom kommunen ska informationen i fråga om elektriska och elektroniska produkter innehålla upplysningar om

• 1. de potentiella effekterna på människors hälsa och miljön till följd av förekomsten av farliga ämnen i sådana produkter,
• 2. innebörden av den märkning som avses i 11 § första stycket 1,
• 3. skyldigheten att sortera avfall som utgörs av sådana produkter enligt avfallsförordningen (2011:927) och hur sorteringen ska gå till,
• 4. de insamlingssystem som hushållen har tillgång till, och
• 5. det återvinningsresultat som sorteringen bidrar till.

22 §  En producent skall i fråga om elektriska och elektroniska produkter se till att andra än hushåll får information om

• 1. syftet med att avfall som utgörs av sådana produkter hanteras skilt från annat avfall, och
• 2. hur sådana produkter kan lämnas till producenten eller till ett insamlingssystem.

Informationen skall utformas och lämnas på ett sådant sätt att den når dem som kan antas vilja lämna elektriska eller elektroniska produkter till producenten eller till ett insamlingssystem.

23 §  En producent som skall tillhandahålla ett insamlingssystem enligt 16 § skall beträffande hushållsavfall som utgörs av elektriska och elektroniska produkter samråda med varje berörd kommun i frågor som rör insamlingssystemet. Samrådet skall syfta till att med hänsyn till de lokala förhållandena i kommunen samordna producentens ansvar med kommunens renhållningsskyldighet.

24 §  Producenten skall fullgöra sin samrådsskyldighet innan ett insamlingssystem inrättas eller tas i bruk och annars när kommunen begär det, genom att

• 1. till kommunen lämna en utförlig redogörelse för hur producenten fullgör eller avser att fullgöra de skyldigheter som följer av 17 §,
• 2. till kommunen lämna de uppgifter som kommunen behöver för att kunna informera hushållen enligt 21 § samt de övriga uppgifter om hanteringen av elektriska och elektroniska produkter som behövs för kommunens renhållningsordning, och
• 3. ge kommunen tillfälle att överlägga med producenten om de förändringar eller den samordning som kommunen anser behövs.

25 §  Kommunen skall vid samrådet ge producenten möjlighet att lämna synpunkter på utformningen av den information till hushållen som avses i 21 §.

26 §  Naturvårdsverket skall med stöd av de uppgifter som lämnas enligt 9 och 20 §§ fastställa producenternas andelar enligt 13 § och underrätta producenterna om den ansvarsfördelningen.

Naturvårdsverket skall bistå dem som berörs av producentansvaret med sådan information som registrerats enligt 10 § eller lämnats enligt 20 § och som behövs för att beräkna en producents ansvar enligt 12 § eller för att den berörde skall få reda på vem som är ansvarig producent och hur finansieringen för ansvarets fullgörande har säkerställts.

27 §  En producent ska, utöver det som sägs i 9 §, årligen redovisa till Naturvårdsverket på vilket sätt producenten har uppfyllt sina skyldigheter enligt denna förordning.

Första stycket gäller inte hur insamlingen lokalt uppfyller kraven i 16 och 17 §§.

28 §  Naturvårdsverket skall

• 1. fullgöra de uppgifter i fråga om rapportering till Europeiska kommissionen som framgår av artikel 12 i direktiv 2002/96/EG, och
• 2. organisera det samarbete för utbyte av information med andra länder i Europeiska unionen som följer av denna förordning och direktiv 2002/96/EG.

29 §  Bestämmelser om tillsyn finns i 26 kap. miljöbalken och i miljötillsynsförordningen (2011:13). Bestämmelser om det operativa tillsynsansvar som hör samman med denna förordning finns i 26 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken samt 2 kap. 4, 24, 29 och 30 §§ miljötillsynsförordningen.

Bestämmelser om avgifter finns i förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

30 §  Naturvårdsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av 9, 10, 13, 16-20, 26 och 27 §§.

31 §  Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet inte fullgör sina skyldigheter att

• 1. se till att elektriska och elektroniska produkter är märkta enligt vad som följer av 11 §,
• 2. ta hand om elektriska och elektroniska produkter enligt vad som följer av 12-14 §§ och 16 § 1 och 3,
• 3. säkerställa finansiering enligt vad som följer av 18 §, eller
• 4. lämna upplysningar enligt vad som följer av 19 §.

Den som har överträtt ett vitesföreläggande eller ett vitesförbud enligt 26 kap. miljöbalken får inte dömas till straff enligt denna förordning för gärning som omfattas av föreläggandet eller förbudet.

Till ansvar enligt denna förordning döms inte om gärningen är belagd med straff enligt 29 kap. miljöbalken.