Förordning (2006:937) om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet

1 §  Denna förordning gäller utöver personuppgiftslagen (1998:204) vid behandling av personuppgifter i Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens (åklagarväsendets) åklagarverksamhet, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Bestämmelserna i denna förordning gäller inte sådan behandling av personuppgifter som sker med tillämpning av förordningen (1997:902) om register över strafförelägganden.

Bestämmelserna i 2, 6-9, 13-18 samt 21 §§ gäller även vid behandling av uppgifter om juridiska personer.

1 a §  I lagen (2013:329) med vissa bestämmelser om skydd för personuppgifter vid polissamarbete och straffrättsligt samarbete inom Europeiska unionen, och i föreskrifter som regeringen har meddelat i anslutning till den lagen, finns det särskilda bestämmelser om behandling av personuppgifter som inom ramen för polissamarbete eller straffrättsligt samarbete har överförts från eller gjorts tillgängliga av

• 1. en stat som är medlem i Europeiska unionen (EU),
• 2. Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein,
• 3. ett EU-organ, eller
• 4. ett EU-informationssystem.

Om det i de författningar som anges i första stycket finns avvikande bestämmelser, ska de tillämpas i stället för bestämmelserna i denna förordning och personuppgiftslagen (1998:204).

2 §  Behandling av personuppgifter som är tillåten enligt denna förordning får utföras även om den registrerade motsätter sig behandlingen.

3 §  Inom åklagarväsendet får det finnas en samling uppgifter och handlingar som med hjälp av automatiserad behandling används gemensamt i åklagarverksamheten vid Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten (åklagarväsendets ärendedatabas).

4 §  Direktåtkomst till uppgifter och handlingar i åklagarverksamheten skall begränsas till vad en åklagare eller annan anställd vid Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten behöver för att på ett ändamålsenligt sätt kunna utföra sina arbetsuppgifter.

5 §  Åklagare och andra anställda vid Åklagarmyndigheten respektive Ekobrottsmyndigheten får ha direktåtkomst endast till handlingar som förekommer i ett ärende hos den egna myndigheten.

6 §  Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten är personuppgiftsansvariga för den behandling av personuppgifter som respektive myndighet utför enligt bestämmelserna i denna förordning.

7 §  Uppgifter om den som kan misstänkas för brott och om andra personer får behandlas i åklagarverksamhet vid Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten när det behövs för att en åklagare skall kunna utföra de uppgifter som enligt bestämmelser i rättegångsbalken eller annan författning skall eller får utföras av åklagare vid myndigheten.

Personuppgifter får också behandlas i åklagarverksamhet om det behövs för tillsyn, planering, uppföljning eller framställning av statistik.

8 §  Uppgifter som behandlas i åklagarväsendets åklagarverksamhet får även behandlas när det är nödvändigt för att tillhandahålla information som behövs i författningsreglerad verksamhet hos en myndighet som har till uppgift att förebygga, utreda eller i övrigt beivra brott.

9 §  I åklagarväsendets åklagarverksamhet får personuppgifter inte behandlas för några andra ändamål än de som anges i 7 och 8 §§. Uppgifter får dock lämnas ut till andra i den utsträckning uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.

10 §  Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv. Sådana uppgifter får dock behandlas om de förekommer i en handling som har kommit in till Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten i ett ärende.

Om uppgifter om en person behandlas på annan grund, får de kompletteras med sådana uppgifter som avses i första stycket när det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen.

11 §  Om en förundersökning har lagts ned på grund av bristande bevisning, får uppgifter om brottsmisstanken behandlas för andra ändamål än arkivering endast om

• 1. den misstänkte enligt förundersökningsledarens bedömning fortfarande är skäligen misstänkt för brottet, och
• 2. uppgifterna behövs för att förundersökningen skall kunna återupptas.

12 §  Om ett åtal har lagts ned eller om en frikännande dom vunnit laga kraft, får uppgifter om brottsmisstanken behandlas för andra ändamål än arkivering endast

• 1. om förundersökningen tas upp på nytt, eller
• 2. det behövs för prövning av särskilt rättsmedel enligt 58 kap. rättegångsbalken.

13 §  I åklagarväsendets ärendedatabas får, med de begränsningar som följer av denna förordning, personuppgifter behandlas om dessa förekommer i handlingar som kommit in till eller framställts i ett ärende vid Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten eller om de avser följande uppgifter:

• 1. uppgifter om en fysisk persons identitet, arbetsplats och yrke samt adress, telefonnummer och andra liknande uppgifter som behövs för kommunikation med personen,
• 2. uppgifter om en juridisk persons identitet, firmatecknare, styrelseledamöter och andra företrädare, säte och verksamhet samt adress, telefonnummer och andra liknande uppgifter som behövs för kommunikation med personen,
• 3. en fysisk och juridisk persons ställning och koppling till andra personer i ett ärende,
• 4. uppgifter om en fysisk persons personliga och ekonomiska förhållanden,
• 5. uppgifter om en juridisk persons ekonomiska förhållanden,
• 6. uppgifter om brottshjälpmedel och transportmedel,
• 7. ärendenummer, ärendekoder, ärendemening och andra uppgifter som beskriver ett ärende,
• 8. beslut, händelser och administrativa åtgärder i ett ärende, och
• 9. hänvisning till andra brottsbekämpande myndigheters databaser eller register i vilka uppgifter om en person som är skäligen misstänkt för ett visst brott också förekommer.

14 §  Uppgifter som avslöjar ras, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse eller medlemskap i fackförening eller som rör hälsa eller sexualliv får inte användas som sökbegrepp.

15 §  Namn eller firma samt personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer får användas som sökbegrepp endast om uppgifterna avser en fysisk eller juridisk person som

• 1. är misstänkt för något visst brott eller för brottslig verksamhet,
• 2. har anmält ett brott eller är målsägande i ett ärende som rör ansvar för brott,
• 3. är sökande, motpart eller annars part eller som kan jämställas med part i ett ärende, eller
• 4. är vittne eller annars skall höras eller avge yttrande i ett ärende.

Första stycket gäller inte vid sökning som sker endast i ett visst ärende eller en viss handling. Första stycket gäller inte heller vid sökning efter den som har gett in en handling eller till vilken det har expedierats en handling i ett ärende.

16 §  Vid sökning efter en handling som har kommit in eller framställts i ett ärende får endast följande uppgifter användas som sökbegrepp:

• 1. uppgift om från vem handlingen har kommit in eller till vem den har

expedierats,

• 2. datum då handlingen kom in eller upprättades,
• 3. diarienummer eller annan beteckning som har åsatts handlingen, och
• 4. i korthet vad handlingen rör.

17 §  Uppgifter som är nödvändiga för att framställa rättsstatistik skall lämnas till den myndighet som ansvarar för att framställa sådan statistik.

18 §  Utöver vad som följer av annan författning får uppgifter lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet sker inom ramen för ett samarbete som är reglerat i en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige. Uppgifter får också lämnas ut till en utländsk myndighet om det behövs för att handlägga andra frågor om överförande av lagföring än de som regleras i lagen (1976:19) om internationellt samarbete rörande lagföring för brott.

Sådana känsliga personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen (1998:204) får lämnas ut enligt första stycket endast om det kan anses absolut nödvändigt.

19 §  Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt denna förordning.

20 §  I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol.

21 §  Personuppgifter som behandlas enligt denna förordning skall gallras senast fem år efter det kalenderår då det ärende i vilken uppgiften ingår avslutades. Om en sådan uppgift om personen som kan föranleda registrering inte ingår i ett ärende, skall gallring ske senast fem år efter det kalenderår då uppgiften senast infördes.

Riksarkivet får meddela föreskrifter om undantag från bestämmelserna om gallring för att bevara material för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål. Sådant material skall överlämnas till en arkivmyndighet.