Förordning (2007:748) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall

1 §  Utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall bedrivs av Socialstyrelsen (utredningsmyndigheten).

2 §  Utredningsmyndigheten ska samråda med

• 1. berörd förundersökningsledare eller åklagare, tillsynsmyndighet och den som väckt enskilt åtal eller talan om enskilt anspråk med anledning av brott för att säkerställa att utredningen genomförs på ett sådant sätt att den inte medför men för en brottsutredning, en rättegång eller ett ärende om tillsyn, och
• 2. Polismyndigheten och åklagare för att klarlägga om ett dödsfall som inträffat utomlands kommer att utredas.

3 §  Utredningsmyndigheten får begära att Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) lämnar hjälp med att skaffa upplysningar som är av betydelse för en utredning enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.

Redogörelser för uppgifter som har hämtats in från personer som vistas utomlands och för andra åtgärder som har vidtagits med anledning av utredningsmyndighetens begäran ska snarast sändas till utredningsmyndigheten.

4 §  En utredning ska handläggas skyndsamt. En utredning som har avslutats får återupptas, om det kommer fram nya omständigheter som kan antas ha betydelse för utredningsresultatet.

5 §  Utredningsmyndigheten ska vartannat år färdigställa en rapport om utredningsverksamheten. Rapporten ska överlämnas till regeringen senast den 31 januari året efter färdigställandet och myndigheten ska även på annat sätt offentliggöra rapporten.

6 §  Rapporten ska innehålla

• 1. en redogörelse för verksamhetens omfattning,
• 2. de slutsatser som utredningsverksamheten gett upphov till,
• 3. uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits av en statlig förvaltningsmyndighet som genomfört tillsyn eller intern tillsyn av verksamhet som berörs av en utredning, samt
• 4. eventuella förslag till ytterligare åtgärder som har som mål att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående eller tidigare närstående personer.

Rapporten ska utformas på ett sådant sätt att den inte ger upphov till förmodan om skuld eller ansvar i samband med en händelse som utretts och inte heller till att personer som förekommer i utredningsmaterialet kan identifieras.