Förordning (2009:130) om yrkeshögskolan

1 §  Den som enligt 4 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan får vara utbildningsanordnare får ansöka om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan.

Första stycket samt 2-5 och 7 §§ gäller inte för sådana kurser som avses i 2 kap. 6 §.

2 §  Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och om att utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter för utbildningen ska ges in till Myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten får meddela föreskrifter om ansökan.

3 §  För att en utbildning ska få ingå i yrkeshögskolan krävs det utöver vad som anges i 3, 5, 6, 12 och 13 §§ lagen (2009:128) om yrkeshögskolan att

• 1. utbildningen
• a) svarar mot behov av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet som inte tillgodoses genom en utbildning enligt högskolelagen (1992:1434) eller en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, eller
• b) medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället, och
• 2. utbildningsanordnaren har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt lagen om yrkeshögskolan och 2-4 kap. denna förordning.

4 §  Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan. Beslutet ska avse en viss tid. Myndigheten beslutar också om utbildningsanordnaren får ta ut studerandeavgifter för utbildningen enligt 9 § tredje stycket lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

5 §  Beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan ska innehålla uppgifter om

• 1. den tid beslutet avser,
• 2. högsta antal årsplatser,
• 3. utbildningens lokalisering,
• 4. huruvida studerandeavgifter får tas ut, och
• 5. om en kurs inom utbildningen får bedrivas som sådan kurs som avses i 2 kap. 6 §.

Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen enligt 2 kap. 7 § denna förordning eller 6 § förordningen (2017:13) om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan bifogas.

6 §  Regeringen beslutar särskilt om det sammanlagda antalet årsplatser för de utbildningar inom yrkeshögskolan för vilka statsbidrag eller särskilda medel enligt 5 kap. inte lämnas. Sådana årsplatser fördelas av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Myndigheten ska vid sitt beslut enligt första stycket särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning

• 1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället,
• 2. finansieras av arbetslivet, och
• 3. har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering.

Myndigheten ska vid sitt beslut även beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning.

7 §  Myndigheten för yrkeshögskolan får återkalla ett beslut om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan, om utbildningen inte längre uppfyller kraven eller utbildningsanordnaren eller någon annan som medverkar i anordnandet inte iakttar sina skyldigheter enligt denna förordning.

Innan myndigheten fattar ett beslut enligt första stycket, ska den ansvariga utbildningsanordnaren ha fått tillfälle att avhjälpa bristerna.

8 §  Undantag från denna förordning när det gäller uppdragsutbildning och behörighetsgivande förutbildning finns i förordningen (2009:131) om utbildning inom yrkeshögskolan som uppdragsutbildning och förordningen (2017:13) om behörighetsgivande förutbildning inom yrkeshögskolan.

9 §  En sådan anordnare av utbildning inom yrkeshögskolan som ska tillämpa förvaltningslagen (2017:900) behöver inte tillämpa bestämmelserna i 25 och 32 §§ i den lagen om kommunikation och motivering av beslut i ärenden om betygssättning enligt 2 kap. eller antagning enligt 4 kap. 2 § första stycket 2.

Om en motivering har utelämnats ska en sådan om möjligt lämnas i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

1 §  I 6 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan anges de allmänna målen för utbildningen och vad som ska karakterisera den.

Därutöver gäller de särskilda mål och krav som enligt 7 § första stycket 9 ska gälla för en examen.

2 §  Utbildningen ska ge teoretisk förankring inom yrkesområdet och väsentligen genomföras i samarbete med de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen.

3 §  För varje utbildning ska det finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och enligt denna och andra förordningar.

Den ansvariga utbildningsanordnaren ska se till att

• 1. det finns platser för lärande i arbete på en arbetsplats och att dessa uppfyller de krav som finns för utbildningen, om sådant lärande ingår i utbildningen,
• 2. det finns vägledning om studiealternativ, antagning och tillträde samt yrkesvägledning, och
• 3. de studerande som behöver särskilt pedagogiskt stöd i utbildningen får sådant stöd.

4 §  Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera kurser.

Utbildningens omfattning ska anges enligt ett poängsystem, där fem poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. En poäng benämns yrkeshögskolepoäng.

5 §  Utbildningen ska omfatta minst 100 yrkeshögskolepoäng.

Utbildningen får dock omfatta mindre än 100 yrkeshögskolepoäng (kort utbildning), om den mindre omfattningen är motiverad utifrån arbetslivets behov.

6 §  Om det efter att en utbildning har påbörjats konstateras att det finns tomma platser på utbildningen kan sökande antas till en eller flera kurser inom utbildningen, även om kursen eller kurserna var och en för sig eller tillsammans omfattar mindre än 100 yrkeshögskolepoäng.

Utbildningsanordnaren ska anmäla till Myndigheten för yrkeshögskolan att en sådan kurs som avses i första stycket ska bedrivas.

Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om anmälan.

6 a §  Undervisningen får bedrivas på engelska, om det är befogat utifrån arbetsmarknadens behov. Det allmännas särskilda ansvar enligt språklagen (2009:600) för att svenskan används och utvecklas ska beaktas.

7 §  För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå:

• 1. den ansvariga utbildningsanordnaren och, i förekommande fall, övriga utbildningsanordnare,
• 2. utbildningens mål och inriktning samt den eller de kurser som ingår i utbildningen,
• 3. om undervisningen helt eller delvis bedrivs på engelska,
• 4. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation,
• 5. omfattningen av lärande i arbete på en arbetsplats om sådant lärande ingår i utbildningen,
• 6. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar,
• 7. de krav på särskilda förkunskaper som ställs upp enligt 3 kap. 3 §,
• 8. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen,
• 9. de särskilda mål och krav som ska gälla för en examen om utbildningen kan få avslutas med en sådan, och
• 10. hur utbildningen ska kvalitetssäkras.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om utbildningsplanen.

8 §  För utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll får Myndigheten för yrkeshögskolan meddela föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla studerande ska ha uppnått vid utbildningens slut. Det ska vara fråga om en utbildning som

• 1. det ställs vissa krav på i lag eller förordning,
• 2. leder till ett yrke eller en funktion där det ställs vissa krav på utbildningens examen för att legitimation för yrket eller funktionen ska kunna utfärdas eller där det ställs andra krav på utbildningen för behörighet, godkännande eller certifiering för yrket eller funktionen,
• 3. leder till ett yrke som har en samhällsviktig funktion, eller
• 4. av säkerhetsskäl måste ha ett nationellt likvärdigt innehåll.

Myndigheten får även meddela föreskrifter om andra utbildningar med inriktning som kräver nationellt likvärdigt innehåll än sådana som anges i första stycket.

Innan myndigheten meddelar föreskrifterna ska den höra företrädare för berörda myndigheter och organisationer.

9 §  För varje kurs ska det finnas en kursplan. Av kursplanen ska följande framgå:

• 1. kursens benämning,
• 2. det antal yrkeshögskolepoäng som kursen omfattar,
• 3. målen för kursen,
• 4. kursens huvudsakliga innehåll,
• 5. om kursen helt eller delvis ges på engelska, och
• 6. de principer för betygssättning och former för kunskapskontroll som ska tillämpas.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om kursplanen. När det gäller utbildningar som avses i 8 § får dessa föreskrifter även avse kursens specifika innehåll.

10 §  Betyg ska sättas på en genomförd kurs.

11 §  Som betyg ska något av uttrycken Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt användas.

12 §  En studerande ska för en del av utbildningen kunna få tillgodoräkna sig annan genomgången utbildning, om de kunskaper, färdigheter och kompetenser som den studerande åberopar är av sådan beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den aktuella utbildningen. En studerande ska även kunna få tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser som har förvärvats i yrkesverksamhet eller på annat sätt.

Den studerande kan inför tillgodoräknande erbjudas validering enligt valideringsförordningen (2022:1549).

13 §  En utbildning får avslutas med en yrkeshögskoleexamen, om

• 1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen,
• 2. den studerande uppfyller följande krav på kunskaper: specialiserade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, kunskaper om och överblick över områden gränsande till det egna arbets- eller studieområdet, samt kunskaper om arbetsprocesser och kvalitetskriterier inom ett arbets- eller studieområde,
• 3. den studerande uppfyller följande krav på färdigheter: kan planera, utföra samt identifiera resurser för att utföra specialiserade arbetsuppgifter, kan lösa sammansatta problem inom ett arbets- eller studieområde, samt kommunicera åtaganden och lösningar inom ett arbets- eller studieområde på minst ett främmande språk,
• 4. den studerande uppfyller följande krav på kompetenser: kan självständigt behandla innehåll i ett arbets- eller studieområde som leder till vidare lärande och professionell utveckling, kan övervaka arbets- eller studieverksamhet samt slutföra förelagda projekt,
• 5. utbildningen omfattar minst 200 yrkeshögskolepoäng, och
• 6. den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

14 §  En utbildning får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen, om

• 1. den studerande har fullgjort vad som krävs för att få lägst betyget Godkänt på alla kurser som ingår i utbildningen,
• 2. den studerande uppfyller följande krav på kunskaper: avancerade kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, insikt i områdets etablerade metoder för kunskapsutveckling, djup kunskap inom någon del av området samt orientering i områdets aktuella forsknings och utvecklingsfrågor,
• 3. den studerande uppfyller följande krav på färdigheter: kan identifiera, formulera, analysera, lösa problem och utföra komplexa uppgifter samt kan kommunicera åtaganden och lösningar inom arbets- eller studieområdet i såväl nationella som internationella sammanhang,
• 4. den studerande uppfyller följande krav på kompetenser: kan värdera information och metoder inom arbets- eller studieområdet med hänsyn till relevanta sociala, etiska och vetenskapliga aspekter, kan tillämpa specialiserad kunskap för utveckling inom arbets- eller studieområdet samt ta ansvar för ledning av individers och gruppers utveckling i arbetet,
• 5. utbildningen omfattar minst 400 yrkeshögskolepoäng,
• 6. minst en fjärdedel av utbildningstiden består av lärande i arbete på en arbetsplats, och
• 7. den studerande inom ramen för kursfordringarna har fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete).

14 a §  Myndigheten för yrkeshögskolan får, utöver vad som framgår av 8 §, meddela ytterligare föreskrifter om vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser som ska ha uppnåtts vid utbildningens slut för att utbildningen ska få avslutas med en yrkeshögskoleexamen enligt 13 § eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen enligt 14 §.

15 §  En studerande som uppfyller kraven för en examen ska på begäran få ett examensbevis av den ansvariga utbildningsanordnaren. I beviset ska utbildningens inriktning anges.

Till examensbeviset ska en beskrivning av utbildningens innehåll och mål bifogas.

16 §  En studerande ska på begäran få ett utbildningsbevis av den ansvariga utbildningsanordnaren, om den studerande

• 1. inte har fullgjort vad som krävs för en examen, eller
• 2. inte begär att få ett examensbevis enligt 15 §.

I beviset ska utbildningens innehåll och de mål som den studerande har uppnått anges.

17 §  Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för att säkerställa likvärdighet när det gäller betyg, examensarbete samt examens- och utbildningsbevis.

Myndigheten får även meddela föreskrifter om att den ansvariga utbildningsanordnaren ska lämna uppgifter till myndigheten om de studerande och deras studieresultat, betyg och examina. Myndigheten får meddela föreskrifter om på vilket sätt och när uppgifterna ska lämnas.

1 §  Grundläggande behörighet att antas till utbildningen har den som

• 1. har avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning,
• 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
• 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller
• 4. genom svensk eller utländsk utbildning eller praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om kraven i första stycket 2.

2 §  Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs.

3 §  För behörighet att antas till en utbildning får det utöver vad som anges i 1 och 2 §§ ställas krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav ska vara nödvändiga för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper.

Om det är fråga om en sådan kort utbildning som avses i 2 kap. 5 § andra stycket eller det finns andra särskilda skäl, får kraven på särskilda förkunskaper även avse yrkeserfarenhet eller andra kunskaper än sådana som avses i första stycket, om de är av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för.

Det får utöver krav på kunskaper även ställas sådana villkor som är en förutsättning för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Om det finns särskilda skäl, får en sökande anses vara behörig att antas till en utbildning även om ett sådant villkor inte är uppfyllt. Den sökande får dock inte antas till utbildningen innan villkoret är uppfyllt.

3 a §  Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om krav på särskilda förkunskaper och om sådana villkor som avses i 3 § tredje stycket.

4 §  Behörig att antas till utbildningen är, trots vad som anges i 1-3 §§, även den som bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Högst 20 procent av årsplatserna i en utbildning får avsättas för sådana sökande.

5 §  Om antalet platser inom en utbildning är mindre än antalet behöriga sökande enligt 1-4 §§, får ett urval göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.

6 §  Vid urvalet får en eller flera av följande urvalsgrunder användas: betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

Vid i övrigt likvärdiga meriter får urval också göras genom lottning.

7 §  Urvalsgrunden särskilt prov får endast avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.

Urvalsgrunden tidigare utbildning ska i första hand avse utbildning på gymnasial nivå. Annan tidigare utbildning får användas som urvalsgrund om det finns särskilda skäl.

Urvalsgrunden yrkeserfarenhet får endast användas om det finns särskilda skäl.

8 §  Om det finns särskilda skäl, får utbildningsanordnaren i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildningen får

• 1. anstånd med att påbörja studierna, eller
• 2. fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Anstånd eller studieuppehåll enligt första stycket får medges inom den tid som beslutet om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan avser.

Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela närmare föreskrifter om anstånd och studieuppehåll.

1 §  Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar, får ledningsgruppen vara gemensam för dessa.

En ledningsgrupp för utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkesområden får vara gemensam för flera utbildningsanordnare.

2 §  Ledningsgruppen för utbildningen ska

• 1. se till att utbildningen genomförs enligt lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, denna och andra förordningar och föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av myndigheten,
• 2. anta sökande till utbildningen,
• 3. pröva frågor om tillgodoräknande enligt 2 kap. 12 §,
• 4. utfärda examens- och utbildningsbevis, och
• 5. svara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs.

Ledningsgruppen får när det gäller en sådan kort utbildning som avses i 2 kap. 5 § andra stycket eller en sådan kurs som avses i 2 kap. 6 § överlåta de uppgifter som avses i första stycket 2 och 4 till utbildningsanordnaren.

3 §  Ledningsgruppen ska bestå av

• 1. företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen,
• 2. minst en företrädare för skolväsendet,
• 3. minst en företrädare för de studerande, och
• 4. den person som avses i 6 §.

Om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare, ska varje sådan person som avses i 6 § ingå i gruppen.

Den eller, om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare, de ansvariga utbildningsanordnarna får utse ledamöter utöver dem som anges i första och andra styckena.

Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av minst en företrädare för ett universitet eller en högskola som utsetts av universitetet eller högskolan.

4 §  Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta om undantag från kraven i 3 § första stycket 2 och fjärde stycket.

När det gäller utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkesområden får myndigheten efter ansökan besluta att en ledningsgrupp för en eller flera sådana utbildningar får ha en annan sammansättning än vad som följer av 3 §.

Myndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådana ansökningar som avses i första och andra styckena.

4 a §  Flertalet av ledamöterna i en ledningsgrupp ska vara företrädare för arbetslivet. Detta är dock inte ett krav när det gäller en sådan ledningsgrupp som avses i 4 § andra stycket.

5 §  Om en kommun eller en region är ansvarig utbildningsanordnare, ska den nämnd som fullmäktige utser ge en ledningsgrupp i uppdrag att under nämnden sköta de uppgifter som anges i 2 §. Nämnden får helt eller delvis återkalla uppdraget, om det finns särskilda skäl för det.

6 §  Det ska finnas en av den ansvariga utbildningsanordnaren utsedd person som leder det dagliga arbetet i verksamheten. Denna person ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas.

7 §  De studerande ska ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande.

8 §  Den ansvariga utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den tillsyn över utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Med tillsyn avses i denna förordning en självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att utbildningsanordnaren ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

9 §  Utbildningsanordnaren är skyldig att medverka i den kvalitetsgranskning av utbildningen som initieras av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Kvaliteten ska granskas utifrån kvalitetskriterier.

Myndigheten får meddela föreskrifter om kvalitetskriterier. Innan myndigheten meddelar sådana föreskrifter ska myndigheten höra företrädare för arbetslivet.

1 §  Statlig finansiering i form av statsbidrag eller särskilda medel får lämnas för utbildningar inom yrkeshögskolan enligt bestämmelserna i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och i denna förordning.

3 §  Statsbidrag och särskilda medel enligt denna förordning får lämnas i mån av tillgång på medel. Statsbidrag eller särskilda medel får inte lämnas för en sådan del av en utbildning för vilken statsbidrag eller särskilda medel lämnas på annat sätt.

4 §  Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om statsbidrag eller särskilda medel efter ansökan av den som enligt 4 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan får anordna en utbildning inom yrkeshögskolan.

Myndigheten får meddela föreskrifter om ansökan.

5 §  Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av statsbidrag eller särskilda medel särskilt ta hänsyn till i vilken grad en utbildning

• 1. i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft eller medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället,
• 2. finansieras av arbetslivet, och
• 3. har en utifrån arbetslivets behov lämplig regional eller nationell placering.

Om det finns särskilda skäl, får myndigheten bortse från första stycket 2 när det gäller en utbildning som medverkar till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom ett smalt yrkesområde som är av betydelse för individen och samhället.

Myndigheten ska vid fördelningen även beakta resultat från genomförd tillsyn, kvalitetsgranskning och uppföljning.

6 §  Vid beräkningen av statsbidrag eller särskilda medel ska Myndigheten för yrkeshögskolan särskilt beakta

• 1. de faktiska kostnaderna för utbildningen, och
• 2. hur det samlade ekonomiska ansvaret för en utbildning delas mellan staten, arbetslivet och andra finansiärer.

7 §  Beslut om statsbidrag eller särskilda medel ska innehålla uppgifter om

• 1. den ansvariga utbildningsanordnare som avses i 2 kap. 3 §,
• 2. belopp,
• 3. utbildningens omfattning och antal årsplatser, och
• 4. utbildningens lokalisering.

Beslutet ska även innehålla en upplysning om att utbildningsanordnaren inte får ta ut studerandeavgifter för utbildningen enligt 9 § tredje stycket lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

8 §  Statsbidrag eller särskilda medel betalas ut av Myndigheten för yrkeshögskolan till den ansvariga utbildningsanordnare som avses i 2 kap. 3 §.

8 a §  Den som har tagit emot finansiering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens ska i enlighet med artikel 34.2 i förordningen framhålla att finansieringen kommer från EU och säkerställa finansieringens synlighet.

8 b §  Den som har tagit emot finansiering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens ska bevara dokumentation i enlighet med artikel 132 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

9 §  Beslut om statsbidrag eller särskilda medel för en utbildning ska upphöra att gälla om beslutet att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan återkallas enligt 1 kap. 7 §.

10 §  Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig, om någon bestämmelse eller något villkor som gäller för bidraget i väsentlig mån har åsidosatts.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag, om någon är återbetalningsskyldig enligt första stycket.

11 §  Om någon bestämmelse eller något villkor som gäller för statsbidrag enligt denna förordning i väsentlig mån har åsidosatts, får Myndigheten för yrkeshögskolan besluta att bidrag helt eller delvis ska hållas inne från kommande utbetalningar i väntan på rättelse. Om rättelse inte görs, får myndigheten besluta att det innehållna beloppet ska dras av från statsbidraget.

1 §  Myndigheten för yrkeshögskolan ska ansvara för att personer som är antagna till och genomgår en utbildning inom yrkeshögskolan är försäkrade för personskada. Försäkringen ska avse sådan skada som har uppkommit till följd av olycksfall eller framkallats av sådan smitta som avses i 5 § förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd, om skadan har inträffat i samband med utbildning inom yrkeshögskolan i Sverige. Försäkringen ska inte ge rätt till ersättning i den mån den studerande har rätt till ersättning med stöd av författning eller kollektivavtal.

Myndigheten för yrkeshögskolan ska också ansvara för att det finns en ansvarsförsäkring som avser skador som studerande orsakar arbetsgivaren eller företagaren under utbildningsmoment som genomförs vid företag i Sverige.

Försäkringarna ska tecknas av Myndigheten för yrkeshögskolan genom överenskommelser med Kammarkollegiet. Myndigheten för yrkeshögskolan ska överlämna utkast till överenskommelserna och ändringar i dessa till regeringen för godkännande innan de träffas.

1 §  En studerande på en utbildning inom yrkeshögskolan, som anordnas av staten, en kommun eller en region, får avskiljas från utbildningen under de villkor som anges i 19 § lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

Frågor om avskiljande prövas av Högskolans avskiljandenämnd enligt 8-20 §§ förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning och 8 § förordningen (2007:990) med instruktion för Högskolans avskiljandenämnd.

Nämnden tar upp frågor om avskiljande endast efter skriftlig anmälan från ledningsgruppen för utbildningen. Den ansvariga utbildningsanordnaren är den studerandes motpart hos Högskolans avskiljandenämnd eller hos domstolen, om ett beslut av nämnden i fråga om avskiljande överklagas.

2 §  Ett beslut om avskiljande ska alltid innebära att den studerande tills vidare inte får fortsätta den pågående utbildningen.

Beslutet om avskiljande ska också innebära att den studerande tills vidare inte får antas till eller fortsätta annan utbildning av samma slag som anordnas av staten, en kommun eller en region, om inte Högskolans avskiljandenämnd beslutar något annat.

Ett beslut om avskiljande innebär vidare att den studerande tills vidare inte får antas till eller fortsätta någon annan utbildning inom yrkeshögskolan som anordnas av staten, en kommun eller en region, om det anges i beslutet.

3 §  Ett beslut om avskiljande ska, på skriftlig begäran av den som beslutet avser, omprövas sedan två år förflutit från det att beslutet meddelades.

Vid en sådan omprövning gäller bestämmelserna om avskiljande i tilllämpliga delar.

4 §  När ett beslut om avskiljande upphävs får den studerande utan särskild ansökan återuppta utbildningen och tillgodoräkna sig den tidigare fullgjorda utbildningen.

1 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av Myndigheten för yrkeshögskolan än beslut enligt 5 kap. 11 § får dock inte överklagas.

2 §  Ett beslut av den ansvariga utbildningsanordnaren om avslag på en studerandes begäran att få examensbevis eller utbildningsbevis får överklagas till Överklagandenämnden för högskolan.

Utöver vad som anges i första stycket får följande beslut av ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman överklagas till Överklagandenämnden för högskolan:

• 1. beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildningen,
• 2. beslut om tillgodoräknande av utbildning, och
• 3. beslut om att inte bevilja den som är antagen till utbildning anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Beslut av Överklagandenämnden för högskolan enligt denna förordning får inte överklagas.