Förordning (2009:1593) med instruktion för Riksarkivet

1 §  Riksarkivet är statlig arkivmyndighet och har det särskilda ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) och denna förordning.

2 §  Riksarkivet ska ha överinseende över den offentliga arkivverksamheten och handlägger arkivuppgifter som inte någon annan myndighet ska handlägga.

3 §  Riksarkivet ska ha nationell överblick över arkivfrågorna och följa arkivverksamheten i landet.

3 a §  Riksarkivet är beredskapsmyndighet enligt förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap.

4 §  Riksarkivet är arkivmyndighet för

• 1. statliga myndigheter,
• 2. sådana organ som avses i 2 kap. 4 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) när det gäller arkiv som härrör från den verksamhet som avses i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen,
• 3. enskilda organ som förvarar statliga arkiv med stöd av lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring, och
• 4. Svenska kyrkan när det gäller arkiv som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

5 §  Riksarkivet ska särskilt

• 1. verka för att sådana myndigheter och organ som avses i 4 § fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782) och arkivförordningen (1991:446),
• 2. verka för utveckling av metoder för framställning, bevarande och tillgängliggörande av handlingar som ett led i förvaltningsutvecklingen,
• 3. verka för ändamålsenlig gallring av handlingar,
• 4. ge kommunerna råd i arkivfrågor och verka för ökad enhetlighet och samordning mellan den statliga och den kommunala arkivhanteringen,
• 5. verka för ökad kunskap grundad på forskning och samverkan med andra, exempelvis universitet och högskolor, och förmedla kunskap inom sitt verksamhetsområde, och
• 6. tillhandahålla och förvalta en nationell databas med information om arkiv.

6 §  Riksarkivet får, utöver vad som följer av arkivlagen (1990:782) och 4 §, ta emot arkivhandlingar från riksdagen och dess myndigheter, Regeringskansliet och från kommunala myndigheter.

Riksarkivet får ta emot arkivhandlingar från enskilda om de är av särskild betydelse för forskning och kulturarv.

Riksarkivet får ta emot tryck av betydelse för forskning inom försvarsområdet.

7 §  Riksarkivet ska hålla handlingar som har tagits emot för förvaring tillgängliga.

8 §  Riksarkivet ska tillgängliggöra arkiven för forskning och annat nyttjande, bl.a. genom digitalisering, tjänster för elektronisk tillgång och information om arkiven.

9 §  Riksarkivet får tillhandahålla digitaliseringstjänster som skanning och indexering åt myndigheter och andra offentliga organ.

9 a §  Riksarkivet ska tillhandahålla tjänster för digitalisering av kulturarvsmaterial.

10 §  Riksarkivet ska främja utvecklingen av enskild arkivverksamhet genom fördelning av statliga bidrag.

11 §  Riksarkivet får ge råd till enskilda i arkivfrågor.

12 §  Riksarkivet ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets-, mångfalds- och barnperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete.

Riksarkivet ska särskilt främja samverkan med utländska institutioner och internationella organisationer inom arkivområdet.

13 §  Riksarkivet har hand om statens heraldiska verksamhet och ska särskilt se till att vapen eller heraldiska emblem som syftar på staten eller statsmyndigheterna utförs i enlighet med heraldiska normer. Riksarkivet ska också verka för att bestämmelser om Sveriges flagga följs.

På uppdrag av kommunerna får Riksarkivet upprätta förslag till kommunala vapen och genomföra heraldiska utredningar om sådana vapen. Riksarkivet får också göra andra utredningar och vidta andra åtgärder på det heraldiska området.

14 §  Riksarkivet ska ge ut Svenskt biografiskt lexikon och Svenskt diplomatarium.

14 a §  Riksarkivet ska följa upp det regionala utfallet av sin verksamhet och rapportera det till Statens kulturråd. Myndigheterna ska samråda om vilken rapportering som behövs.

15 §  Utöver de uppgifter som Riksarkivet har enligt 2-14 §§ får myndigheten inom ramen för sitt verksamhetsområde åta sig att utföra undersökningar, utredningar och andra uppdrag åt myndigheter och enskilda, i den mån det inte snedvrider konkurrensen på marknaden.

15 a §  Riksarkivets samverkan med myndigheter och andra aktörer ska omfatta det civila samhällets organisationer.

16 §  Riksarkivet leds av en myndighetschef.

17 §  Vid Riksarkivet ska det finnas ett insynsråd som består av högst åtta ledamöter.

19 §  Riksarkivet ska bedriva verksamhet på de orter som motiveras av myndighetens uppgifter.

19 a §  Vid Riksarkivet finns ett centrum för digitalisering av kulturarvsmaterial.

20 §  Hos Riksarkivet finns en nämnd för heraldisk verksamhet (Heraldiska nämnden) och ett samarbetsråd för enskilda arkiv.

21 §  Heraldiska nämnden ska lämna yttrande till Riksarkivet i ärenden om antagande av kommunala vapen, i ärenden som avses i 3 § fjärde stycket lagen (1982:268) om Sveriges riksvapen samt i de andra heraldiska frågor och frågor om Sveriges flagga som riksarkivarien bestämmer.

Nämnden består av riksarkivarien, som är nämndens ordförande, och tre andra ledamöter. För varje ledamot ska det finnas en personlig ersättare.

22 §  Samarbetsrådet för enskilda arkiv ska genom samarbete mellan Riksarkivet och den enskilda arkivsektorn främja utvecklingen av enskild arkivverksamhet och bevarande av för kulturarvet betydelsefulla enskilda arkiv i landet.

Samarbetsrådet består av riksarkivarien, som är ordförande, och högst åtta andra ledamöter.

27 §  Riksarkivarien är myndighetschef för Riksarkivet.

28 §  Andra ledamöter och deras ersättare i Heraldiska nämnden än ordföranden utses av regeringen för en bestämd tid. Nämnden utser inom sig vice ordförande.

29 §  Andra ledamöter och deras ersättare i samarbetsrådet för enskilda arkiv än ordföranden utses av riksarkivarien. Bland ledamöterna ska det finnas företrädare för både Riksarkivet och enskilda arkiv.

30 §  Vid Riksarkivet ska det finnas en personalansvarsnämnd.

31 §  Riksarkivet ska tillämpa personalföreträdarförordningen (1987:1101).

32 §  Riksarkivet ska ta ut avgifter motsvarande full kostnadstäckning för

• 1. material och tjänster, när myndigheten hjälper sådana myndigheter eller organ som avses i 4 § och 6 § första stycket med fullgörandet av deras skyldigheter i fråga om arkiven,
• 2. digitaliseringstjänster som tillhandahålls åt myndigheter och andra offentliga organ enligt 9 §,
• 3. uppdrag som utförs inom det heraldiska området enligt 13 §,
• 4. uppdragsverksamhet enligt 15 §.

33 §  Riksarkivet får inom ramen för full kostnadstäckning ta ut avgifter

• 1. av sådana myndigheter eller organ som avses i 4 § 1-3 och 6 § första stycket för att ta emot, bevara, vårda och tillhandahålla arkivhandlingar som överlämnas till Riksarkivet,
• 2. av enskilda som avses i 6 § andra stycket för att ta emot, bevara, vårda och tillhandahålla enskilda arkiv,
• 3. för sådan rådgivning till kommuner och enskilda som avses i 5 § 4 och 11 §,
• 4. för undersökningsuppdrag som går utöver serviceskyldigheten enligt 6 § förvaltningslagen (2017:900),
• 5. för digitalisering av kulturarvsmaterial enligt 9 a §, och
• 6. för tillhandahållande av publikationer, föreskrifter och allmänna råd.

I 13 § författningssamlingsförordningen (1976:725) finns bestämmelser om kostnadsfria exemplar av myndighetens författningssamlingar.

34 §  Trots det som anges i 16 § och 21 § första stycket avgiftsförordningen (1992:191) får Riksarkivet ta ut en avgift

• 1. för kopia av allmän handling och för utskrift av upptagning för automatisk databehandling även om en beställning inte omfattar tio sidor, och
• 2. av staten för kopia eller avskrift av allmän handling, utskrift av upptagning för automatisk databehandling, kopia av video- eller ljudbandsupptagning eller utskrift av ljudbandsupptagning samt för bevis och registerutdrag.

35 §  Avgifternas storlek bestäms av Riksarkivet.

Riksarkivet får disponera avgiftsinkomsterna.