Förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation

1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om den svenska infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk miljöinformation som har elektronisk form och som är användbar för verksamheter och åtgärder som kan påverka människors hälsa eller miljön. När det gäller skyldigheter för kommuner och enskilda organ är förordningen meddelad med stöd av

• - 7 § lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation i fråga om 6 kap. 1 och 2 §§,
• - 8 § lagen om geografisk miljöinformation i fråga om 4 kap. 10-15 §§ och 5 kap. 2 och 3 §§,
• - 9 § lagen om geografisk miljöinformation i fråga om 2 kap. 2, 3 och 7 §§, 3 kap. 17, 19 och 21 §§, 4 kap. 1, 2, 4-6 och 8 §§ samt 5 kap. 1 och 4 §§,
• - 8 kap. 7 och 11 §§ regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

3 §  I denna förordning avses med

• e-handelstjänst: en tjänst som gör det möjligt att elektroniskt via Internet eller andra elektroniska gränssnitt få tillgång till geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster mot betalning, och
• fullgöra informationsansvar: att i fråga om geografisk miljöinformation som avser svenska förhållanden fullgöra informationsansvar enligt 5 § lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation.

Termer och uttryck i denna förordning har i övrigt samma betydelse som i lagen om geografisk miljöinformation. Med rumsliga datamängder avses detsamma som geografisk miljöinformation. Med nättjänster och rumsliga datatjänster avses detsamma som informationshanteringstjänster.

1 §  Lantmäteriet ska samordna den svenska infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk miljöinformation genom att se till att

• 1. det i Sverige finns ett sammanhängande system för informationen,
• 2. det på Internet fortlöpande finns en fungerande ingång till systemet,
• 3. informationshanteringstjänster samordnas så att systemet kan fungera väl, och
• 4. systemet är samordnat med det system för geografisk miljöinformation som finns inom Europeiska unionen.

Lantmäteriet ska vara kontaktpunkt för Europeiska kommissionen i frågor som rör den svenska infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk miljöinformation.

2 §  Den eller de som är informationsansvariga enligt något av de trettiotre informationsteman som anges i 3 kap. ska

• 1. hålla sig informerade om var det finns sådan geografisk miljöinformation som hör till temat, och
• 2. underrätta Lantmäteriet om förhållanden som har betydelse för det sammanhängande systemet för informationen och informationsansvarets fördelning.

Om ett tema är fördelat på två eller flera informationsansvariga, ska de samordna sitt arbete, utse någon att vara samordnare och underrätta Lantmäteriet om vem som är samordnare för temat.

3 §  Om geografisk miljöinformation beskriver eller lägesbestämmer något som sträcker sig över gränsen till ett annat land och beskrivningen eller lägesbestämningen inte stämmer överens med det andra landets beskrivning eller lägesbestämning, ska den som är ansvarig för informationen enligt 3 kap. vidta åtgärder inom sitt kompetensområde för att tillsammans med den eller dem som är ansvariga i det andra landet se till att informationen blir överensstämmande.

4 §  Om det hos en förvaltningsmyndighet finns geografisk miljöinformation som myndigheten inte är informationsansvarig för enligt denna förordning, ska myndigheten underrätta Lantmäteriet om detta.

5 §  Lantmäteriet ska svara för den rapportering till Europeiska kommissionen som avser hur det svenska sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation är uppbyggt och används.

Rapporteringen ska innehålla uppdaterade uppgifter om

• 1. hur de informationsansvariga är samordnade med varandra och med andra användare av systemet och hur de informationsansvariga och användarna har bidragit till samordningen,
• 2. hur informationens kvalitet säkras,
• 3. användningen av systemet,
• 4. avtal om samarbete mellan informationsansvariga, och
• 5. kostnader och vinster med systemet.

Rapporteringen ska göras tillgänglig för allmänheten och vid behov uppdateras senast den 31 mars varje år.

6 §  Lantmäteriet ska ge Europeiska kommissionen de uppgifter som kommissionen begär för sin analys av hur informationssystemen i Europeiska unionen fungerar tillsammans och av vad som bör göras för att ordna en fungerande samverkan.

7 §  Vid fullgörandet av skyldigheterna enligt 5 och 6 §§ ska Lantmäteriet följa kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/1372 av den 19 augusti 2019 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller övervakning och rapportering.

8 §  De informationsansvariga enligt 3 kap. ska inom sina ansvarsområden ge Lantmäteriet de uppgifter som behövs för att Lantmäteriet ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt 5 och 6 §§.

9 §  Lantmäteriet får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 8 §.

1 §  För referenssystem som behövs för att entydigt lägesbestämma information ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Lantmäteriet i fråga om landbaserade geodetiska referenssystem, och
• 2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om medelvattennivå.

2 §  I fråga om geografiska rutnätssystem där rutnäten är harmoniserade med flera upplösningar, med gemensam utgångspunkt och med standardiserad placering och storlek på rutorna, ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.

3 §  För ortnamn ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet i fråga om namn på administrativa enheter, bebyggelser och naturföreteelser.

4 §  För administrativa enheter på lokal, regional eller nationell nivå som är åtskilda av administrativa gränser ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Lantmäteriet i fråga om riksgräns samt läns- och kommungränser, och
• 2. Sjöfartsverket i fråga om baslinjer och baslinjepunkter, territorialgränsen samt de yttre avgränsningslinjerna för kontinentalsockeln och för Sveriges ekonomiska zon.

5 §  I fråga om uppgifter i form av belägenhetsadresser, postnummer och postorter ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.

6 §  I fråga om uppgifter om fastigheters och samfälligheters områden ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.

7 §  För väg-, järnvägs-, luft- och sjötransportnät med tillhörande infrastruktur samt länkar mellan de olika näten ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Luftfartsverket i fråga om lufttransportnät med tillhörande infrastruktur,
• 2. Sjöfartsverket i fråga om sjötransportnät med tillhörande infrastruktur,
• 3. Trafikverket i fråga om järnväg- och vägtransportnät med tillhörande infrastruktur samt länkar mellan transportnättyper.

Informationsansvaret omfattar även det nät som avses i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet.

8 §  För inlandsytvatten, avrinningsområden, delavrinningsområden och andra hydrografiska element i inlandet såsom rännor och slussar, ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Lantmäteriet i fråga om strandlinjer, strandlinjekonstruktioner, våtmarker och inlandsytvatten, och
• 2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om avrinningsområden och nätverk för att beskriva flöden samt dammar.

9 §  För områden som är utsedda eller förvaltas inom ramen för internationell lagstiftning, Europeiska unionens lagstiftning eller svensk lagstiftning för att uppnå specifika miljövårdsmål ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Naturvårdsverket i fråga om områden som omfattas av det nationella naturvårdsregistret enligt 33 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.,
• 2. Riksantikvarieämbetet i fråga om fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt kulturmiljölagen (1988:950), statliga byggnadsminnen enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen samt svenska områden som pekats ut i enlighet med Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, och
• 3. Skogsstyrelsen i fråga om biotopskyddsområden beslutade av Skogsstyrelsen.

10 §  För digitala höjdmodeller för mark-, is- och havsyta inklusive höjd på land samt djup under vatten ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Lantmäteriet i fråga om höjdgitter och höjdkurvor, och
• 2. Sjöfartsverket i fråga om djup i havsområden, insjöar och vattenleder.

11 §  För det fysiska och biologiska marktäcket på jordytan ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Lantmäteriet i fråga om information om marktäcke som samlas in för produktion av Lantmäteriets grundläggande geodata, och
• 2. Naturvårdsverket i fråga om sådan information om marktäcke som samlas in på uppdrag av Naturvårdsverket.

12 §  För bilder på jordytan (georefererade bilddata) från satelliter eller flygburna sensorer ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet i fråga om ortofoto som ingår i Lantmäteriets nationella bildförsörjningsprogram.

13 §  För berggrund, jordlager, grundvatten, landformer och andra geologiska förhållanden indelade efter sammansättning, egenskaper och struktur ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Lantmäteriet i fråga om tyngdkraftsinformation för geoidbestämning,
• 2. Sjöfartsverket i fråga om erosionsskydd vid allmänna farleder,
• 3. Sveriges geologiska undersökning i fråga om berggrund, jordtäcke, grundvatten och geofysik samt i fråga om borrhål som inte omfattas av Statens geotekniska instituts eller Trafikverkets ansvar,
• 4. Statens geotekniska institut i fråga om geotekniska borrhål för stabilitetsundersökningar i samband med ras- och skredrisk, och
• 5. Trafikverket i fråga om geotekniska borrhål gjorda för att undersöka förutsättningarna för att anlägga statliga vägar och statliga järnvägar.

14 §  För enheter för spridning och användning av statistisk information (statistiska enheter) ska informationsansvar fullgöras av Statistiska centralbyrån i fråga om statistikrutor.

15 §  För byggnader ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Lantmäteriet i fråga om byggnaders läge och utbredning, och
• 2. Riksantikvarieämbetet i fråga om sådana byggnaders läge som är
• a) byggnadsminnen eller kyrkobyggnader enligt kulturmiljölagen (1988:950), eller
• b) statliga byggnadsminnen enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen.

16 §  För markens egenskaper i fråga om jordmånens innehåll av partiklar och organiskt material, stenighet, djup, textur, struktur, erosion, genomsnittlig lutning och beräknad vattenhållande förmåga ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Naturvårdsverket i fråga om markundersökningar inom nationell miljöövervakning,
• 2. Statens jordbruksverk i fråga om förtätade markundersökningar på åkermark, och
• 3. Sveriges geologiska undersökning i fråga om markgeokemiska analyser.

17 §  För mark- och vattenanvändning indelad efter nuvarande och framtida planerad funktion eller socioekonomisk användning ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Statens jordbruksverk i fråga om jordbruksmark som ger rätt till stöd som finansieras helt eller delvis av Europeiska unionen,
• 2. Sametinget i fråga om mark- och vattenområden som används för renskötsel, och
• 3. kommunerna i fråga om detaljplaner och planbeskrivningar enligt plan- och bygglagen (2010:900).

20 §  För placering och användning av anläggningar och platser för miljöövervakning som genomförs av offentliga myndigheter eller för deras räkning ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om
• a) nationell miljöövervakning av sjöar, vattendrag, kust och hav, och
• b) miljöövervakning av badvatten som omfattas av badvattenförordningen (2008:218),
• 2. länsstyrelsen i fråga om regional miljöövervakning av luft, landmiljön, sjöar, vattendrag och den marina miljön,
• 3. Naturvårdsverket i fråga om
• a) nationell miljöövervakning av miljögifter,
• b) nationell miljöövervakning av luft och landmiljön, och
• c) nationell uppföljning av särskilda skyddade områden förtecknade enligt 7 kap. 27 § första stycket 2 miljöbalken,
• 4. Strålsäkerhetsmyndigheten i fråga om nationell miljöövervakning av strålning,
• 5. Sveriges geologiska undersökning i fråga om övervakning av grundvatten, havssediment och sjösediment, och
• 6. Sveriges lantbruksuniversitet i fråga om nationell övervakning av skogarnas tillstånd och förändring.

22 §  För vattenbruksanläggningar, jordbruksproduktionsanläggningar, bevattningssystem, växthus, djurstallar och annan jordbruksutrustning ska informationsansvar fullgöras av Statens jordbruksverk i fråga om vattenbruksföretag och produktionsplatser för djurhållning.

23 §  För geografisk fördelning av människor, med befolkningskaraktäristika och sysselsättningsgrader, i rutnät, regioner, administrativa enheter eller andra analysenheter ska informationsansvar fullgöras av Statistiska centralbyrån i fråga om befolkningsstatistik.

24 §  För områden och andra geografiska enheter som används för rapportering, förvaltas eller regleras på internationell, europeisk, nationell, regional eller lokal nivå avseende vattenavrinning, kustförvaltning, farleder, nitratkänslighet, dricksvattentäkt, avfallsdeponering, avfallsdumpning, buller, gruvprospektering, gruvbrytning eller annat som har relevans från miljöinformationssynpunkt ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om
• a) gränser för områden med fredning av fisk eller förbud mot fiske samt andra förvaltningsgränser till skydd för fiskbestånden och miljön,
• b) fiskvatten,
• c) förvaltningsområden enligt havsmiljöförordningen (2010:1341) samt till förvaltningsområdena hänförliga bedömningsområden föreskrivna av Havs- och vattenmyndigheten med stöd av 20 § havsmiljöförordningen, och
• d) sammanställningar av nationellt särskilt värdefulla limniska områden,
• 2. länsstyrelsen i fråga om miljöriskområden, musselvatten och anläggningar för bortskaffande av avfall som omfattas av ett sådant tillstånd eller sådan tillståndsplikt som avses i 9 kap. miljöbalken,
• 3. Naturvårdsverket i fråga om
• a) områden som omfattas av naturvårdsavtal där Naturvårdsverket eller länsstyrelserna är avtalspart för staten,
• b) vattenskyddsområden som omfattas av föreskrifter enligt 7 kap. 22 § miljöbalken,
• c) områden som omfattas av ordningsföreskrifter enligt 7 kap. 30 § miljöbalken,
• d) områden med förbud mot markavvattning enligt 11 kap. 14 § miljöbalken och 4 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter,
• e) områden som är känsliga för övergödning enligt rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, och
• f) zoner och tätbebyggelse för utvärdering och säkerställande av luftkvalitet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa,
• 4. Sjöfartsverket i fråga om reglerade farleder till havs och i större inlandsvatten,
• 5. Skogsstyrelsen i fråga om naturvårdsavtalsområden där Skogsstyrelsen är avtalspart,
• 6. Statens jordbruksverk i fråga om
• a) känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket, och
• b) restriktionszoner enligt 4, 4 a och 5 §§ epizootilagen (1999:657), 4 § epizootiförordningen (1999:659), 5 § zoonoslagen (1999:658), 3 § zoonosförordningen (1999:660), 7 § lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. samt 6 § 3 förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m.,
• 7. Sveriges geologiska undersökning i fråga om
• a) områden med tillstånd för prospektering och gruvbrytning,
• b) grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen, och
• 8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om vattenförekomster och vattendistrikt.

26 §  För fysikaliska förhållanden i atmosfären ska informationsansvar fullgöras av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om atmosfäriska modeller.

27 §  För nederbörd, temperatur, vindhastighet, vindriktning och andra meteorologiska förhållanden samt vattenföring och andra hydrologiska förhållanden ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om meteorologiska och hydrologiska förhållanden, och
• 2. Statens energimyndighet i fråga om vindförhållanden.

27 a §  I fråga om strömmar, salthalt, våghöjd och andra fysikaliska egenskaper i havsvatten ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om strömmar, salthalt, vågor, havstemperatur och andra fysikaliska egenskaper i havsvatten, och
• 2. Sjöfartsverket i fråga om fysikaliska egenskaper i havsvatten som registreras av de väderstationer som ingår i Sjöfartsverkets nät av mätstationer.

28 §  I fråga om områden och delområden i hav och saltsjöar indelade utifrån områdenas fysikaliska eller kemiska egenskaper ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om havsisutbredning och algutbredning, och
• 2. Sveriges geologiska undersökning i fråga om havsbottenyttäcke.

29 §  För områden som har relativt homogena ekologiska förhållanden med likartade egenskaper (biogeografiska regioner) ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om limnisk ekoregionindelning,
• 2. Naturvårdsverket i fråga om naturgeografiska regioner och myrregionindelning, och
• 3. Skogsstyrelsen i fråga om skoglig regionindelning.

30 §  För geografiska områden som kännetecknas av särskilda ekologiska förhållanden, processer, strukturer och livsstödjande funktioner och som är fysiska livsmiljöer för organismer som lever där ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Naturvårdsverket i fråga om nationella inventeringar av våtmarker, naturtyper i och utanför skyddade områden samt naturtyper i särskilt utpekade skyddsvärda områden,
• 2. Skogsstyrelsen i fråga om nationella inventeringar av skogsbiotoper med höga naturvärden, och
• 3. Statens jordbruksverk i fråga om den nationella inventeringen av ängs- och betesmark.

31 §  För geografisk fördelning i rutnät, regioner, administrativa enheter eller andra analytiska enheter av djur- och växtarters förekomst ska informationsansvar fullgöras av

• 1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om nationella sammanställningar av fiskförekomster, och
• 2. Naturvårdsverket i fråga om nationella sammanställningar av artförekomster.

32 §  För energiresurser, med förekommande djup- eller höjdinformation om resursens omfattning, ska informationsansvar fullgöras av Sveriges geologiska undersökning i fråga om fyndigheter av olja, naturgas, kol och energitorv samt förutsättningar för geotermi.

33 §  För malm, industrimineraler och andra mineralfyndigheter, med förekommande djup- eller höjdinformation om resursens omfattning, ska informationsansvar fullgöras av Sveriges geologiska undersökning i fråga om berggrundsgeologi, grus, krossberg, mineral och bergartsresurser.

1 §  Den som har informationsansvar enligt denna förordning ska se till att den information, de informationshanteringstjänster och de metadata som omfattas av informationsansvaret finns tillgängliga och är användbara i det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation. Informationsansvaret ska fullgöras enligt detta kapitel.

2 §  Tillgängliggörandet ska ske elektroniskt via Internet genom

• 1. att anpassa den geografiska miljöinformationen till kraven i de genomförandebestämmelser som avses i 3 §, eller
• 2. de omvandlingstjänster som avses i 4 § 4.

3 §  Ytterligare bestämmelser om den information enligt 3 kap. som ska tillgängliggöras och om dess användbarhet i det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation finns i kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 av den 23 november 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster.

4 §  Det ska finnas informationshanteringstjänster som gör det möjligt att

• 1. söka efter geografisk miljöinformation och att söka efter andra informationshanteringstjänster med utgångspunkt i innehållet i motsvarande metadata samt att visa innehållet i metadata (söktjänster),
• 2. se geografisk miljöinformation och, i fråga om sådan information som presenteras i form av kartor eller liknande, navigera i den, zooma in och ut i den, panorera i den och att se på den genom att lägga olika informationslager på varandra och var för sig samt att hitta förklarande information och det relevanta innehållet i de metadata som rör informationen (visningstjänster),
• 3. ladda ned och, om det är lämpligt, få direkt åtkomst till kopior av geografisk miljöinformation eller delar av den (nedladdningstjänster),
• 4. omvandla geografisk miljöinformation så att den utan regelbundet återkommande manuella åtgärder blir användbar i det sammanhängande systemet (omvandlingstjänster), och
• 5. komma i kontakt med andra informationshanteringstjänster och e-handelstjänster så att man kan använda dem (förbindelsetjänster).

5 §  Söktjänster enligt 4 § 1 ska innebära att man kan söka geografisk miljöinformation med sökkriterier som avser

• 1. nyckelord,
• 2. klassificering av geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster,
• 3. informationens kvalitet och validitet,
• 4. uppgifter om hur den geografiska miljöinformationen uppfyller sådana bestämmelser som avses i 3 §,
• 5. geografiskt läge,
• 6. de villkor som gäller för att få tillgång till och använda geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster,
• 7. vem eller vilka som är informationsansvariga, och
• 8. vem eller vilka som upprättar, förvaltar, underhåller eller distribuerar geografisk miljöinformation eller informationshanteringstjänster.

6 §  Omvandlingstjänster enligt 4 § 4 ska kunna kombineras med de övriga informationshanteringstjänsterna på ett sätt som är förenligt med sådana bestämmelser som avses i 3 §.

7 §  Ytterligare bestämmelser om informationshanteringstjänster finns i

• 1. kommissionens förordning (EG) nr 976/2009 av den 19 oktober 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG med avseende på nättjänster, och
• 2. kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 av den 23 november 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster.

För den information som anges i 3 kap. 14-33 §§ behöver söktjänster, visningstjänster, nedladdningstjänster och omvandlingstjänster inte finnas förrän metadata för informationen har tagits fram.

8 §  Förbindelsetjänster behöver finnas tillgängliga enligt 1-6 §§ först vid den tidpunkt och på det sätt som följer av sådana bestämmelser om förbindelsetjänster som meddelas av Europeiska kommissionen enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG.

9 §  Metadata för viss geografisk miljöinformation eller en viss informationshanteringstjänst ska innehålla uppgifter om

• 1. hur informationen uppfyller sådana bestämmelser som avses i 3 §,
• 2. de avgifter och andra villkor som gäller för att få tillgång till och använda informationen eller informationshanteringstjänsten,
• 3. informationens kvalitet och validitet,
• 4. vem eller vilka som är informationsansvariga,
• 5. vem eller vilka som upprättar, förvaltar, underhåller eller distribuerar informationen eller informationshanteringstjänsten,
• 6. begränsningar för allmänhetens möjligheter att via informationshanteringstjänster få tillgång till informationen eller informationshanteringstjänsten, i den mån sådana begränsningar finns, och
• 7. skälen för de begränsningar som avses i 6.

Metadata ska vara fullständiga och aktuella samt hålla en så hög kvalitet att de gör det möjligt att finna, inventera och utnyttja informationen eller informationshanteringstjänsten.

10 §  Ytterligare bestämmelser om metadata finns i kommissionens förordning (EG) nr 1205/2008 av den 3 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om metadata.

11 §  Söktjänsterna ska tillhandahållas utan avgift.

12 §  Visningstjänster enligt 4 § 2 ska tillhandahållas utan avgift. En sådan visningstjänst får dock tillhandahållas mot en avgift, om tjänsten avser stora volymer av geografisk miljöinformation som uppdateras ofta och en avgift behövs för att täcka de kostnader som uppdatering och annat underhåll av informationen medför.

13 §  En nedladdningstjänst eller förbindelsetjänst får tillhandahållas mot en avgift endast om kostnaden för tjänsten och den information som förmedlas genom tjänsten inte täcks på annat sätt.

14 §  Om en myndighet får ta ut avgifter från myndigheter för tjänster som avses i 4 § eller för geografisk miljöinformation, får avgifterna inte överstiga kostnaderna för att reproducera, tillhandahålla och sprida informationen respektive kostnaderna för tjänsterna, om inte annat följer av andra stycket.

Om en myndighet är skyldig att ta ut sådana avgifter som avses i första stycket för att täcka en väsentlig del av kostnaderna för en verksamhet, får de samlade intäkterna inte överstiga kostnaderna för att samla in, framställa, reproducera och sprida informationen respektive kostnaderna för tjänsterna samt en rimlig avkastning på investeringar.

Första och andra styckena gäller inte i fråga om avgifter som tas ut från en myndighet för information som den myndigheten ska använda i en konkurrensutsatt verksamhet som avser tillhandahållande av data. Bestämmelser om sådana avgifter och om avgifter som tas ut från enskilda finns i 4 kap. lagen (2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data.

15 §  Den som är informationsansvarig och tar ut en avgift för tillhandahållandet av en visningstjänst, nedladdningstjänst eller förbindelsetjänst ska se till att det finns en e- handelstjänst.

16 §  Trots 11-13 §§ får

• 1. geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster som görs tillgängliga genom en visningstjänst vara utformade på ett sätt som hindrar vidareutnyttjande för kommersiella ändamål, och
• 2. ett tillhandahållande av geografisk miljöinformation eller en informationshanteringstjänst förenas med villkor om friskrivning och licensavtal om hur informationen eller informationshanteringstjänsten får användas.

17 §  Lantmäteriet får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 1-6 och 9 §§ samt förordning (EG) nr 976/2009 och förordning (EG) nr 1205/2008.

1 §  De som är informationsansvariga enligt denna förordning ska samarbeta genom att ge varandra tillgång till geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster så att informationen och tjänsterna kan användas när offentliga uppgifter som kan påverka miljön utförs. Ett sådant samarbete ska också ske med

• 1. dem som är informationsansvariga enligt motsvarande bestämmelser i andra länder i Europeiska unionen,
• 2. Europeiska unionens institutioner samt organ som har inrättats genom internationella avtal där Europeiska gemenskapen och Europeiska unionens medlemsstater är parter, och
• 3. myndigheter, kommuner och enskilda organ inom Europeiska unionen som utan att vara informationsansvariga fullgör offentliga uppgifter som kan påverka miljön.

Om samarbetet inte kan ske i det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation ska det ordnas genom avtal eller andra informationshanteringstjänster än de som ingår i det sammanhängande systemet.

2 §  För samarbetet enligt 1 § får de som har informationsansvar enligt denna förordning ta ut avgifter och ställa upp andra villkor för tillgången till och användningen av geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster. Avgifterna och villkoren ska vara förenliga med 4 kap. 11, 12 och 16 §§.

3 §  Avgifter som tas ut med stöd av 2 §

• 1. får endast avse kostnader som inte täcks på annat sätt,
• 2. ska vara förenliga med syftet att underlätta ordnandet och upprätthållandet av det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation, och
• 3. får inte vara högre än vad som behövs för att det samlade avgiftsuttaget ska täcka kostnaderna för uppbyggnad, drift, uppdatering och utveckling av tjänsterna och den information som förmedlas genom tjänsterna samt för att fortlöpande kunna tillhandahålla informationen och tjänsterna.

4 §  Avgifter enligt 2 § får inte tas ut för att fullgöra en skyldighet att rapportera till någon av Europeiska unionens institutioner.

5 §  De som har informationsansvar enligt denna förordning får ingå avtal med dem som är samarbetsparter enligt 1 § om de närmare formerna och villkoren för samarbetet.

Lantmäteriet får ingå sådana samarbetsavtal även i frågor som avser någon annan informationsansvarigs samarbete, om Lantmäteriet och den informationsansvarige är överens om det.

6 §  Bestämmelser om samarbetet med Europeiska unionens institutioner och med organ som har inrättats genom internationella avtal där Europeiska gemenskapen och Europeiska unionens medlemsstater är parter finns i kommissionens förordning (EU) nr 268/2010 av den 29 mars 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad avser tillgången för gemenskapens institutioner och organ till medlemsstaternas rumsliga datamängder och datatjänster på harmoniserade villkor.

1 §  Den som inte är informationsansvarig enligt denna förordning får efter ansökan frivilligt medverka i det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation genom att göra information och informationshanteringstjänster tillgängliga i systemet, om medverkan

• 1. avser geografisk miljöinformation,
• 2. innebär att metadata tillhandahålls som uppfyller kraven i 4 kap. 9 § och förordning (EG) nr 1205/2008,
• 3. informationen och informationshanteringstjänsterna är användbara i systemet, och
• 4. innebär att den medverkande uppfyller de skyldigheter i övrigt som gäller för informationsansvariga.

2 §  Frågor om frivillig medverkan enligt 1 § prövas av Lantmäteriet.