Luftkvalitetsförordning (2010:477)

1 §  Denna förordning är meddelad med stöd av

• - 5 kap. 1 § miljöbalken i fråga om 8-25 §§,
• - 5 kap. 6 a § miljöbalken i fråga om 30 c och 37 a §§,
• - 5 kap. 10 § miljöbalken i fråga om 32-37, 45 och 47 §§,
• - 5 kap. 12 § miljöbalken i fråga om 26, 27, 30, 30 c, 38, 43, 44 och 49 §§,
• - 8 kap. 11 § regeringsformen i fråga om 50 § andra stycket, och
• - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

2 §  I denna förordning avses med

• luftkvalitetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU) 2015/1480, och
• direktivet om metaller och PAH i luft: Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften, i lydelsen enligt kommissionens direktiv (EU) 2015/1480.

3 §  Med utomhusluft avses i denna förordning utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för spårbunden trafik.

4 §  Med tätbebyggelse avses i denna förordning tätbebyggt område med

• 1. en befolkningskoncentration med mer än 250 000 invånare, eller
• 2. en sådan befolkningstäthet per kvadratkilometer att det är motiverat att utvärdera och kontrollera luftkvaliteten, om befolkningskoncentrationen är högst 250 000 invånare.

5 §  I denna förordning avses med

PM10: partiklar som inte är större än att de kan passera genom ett selektivt intag som med 50 procents effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 mikrometer,

6 §  I denna förordning avses med

• tröskelvärde för information: det gränsvärde som anges i bilaga 2, då ett ämnes koncentration i utomhusluften är så hög att en kortvarig exponering innebär en risk för hälsan hos särskilt känsliga grupper i befolkningen, och
• tröskelvärde för larm: det gränsvärde som anges i bilaga 2, då ett ämnes koncentration i utomhusluften är så hög att en kortvarig exponering innebär en risk för människors hälsa.

7 §  Med åttatimmarsmedelvärde avses i denna förordning ett medelvärde som beräknas under ett dygn genom att ett åttatimmarsgenomsnitt bestäms för varje timme. Varje åttatimmarsgenomsnitt bestäms som medelvärdet av de åtta senaste timmarnas uppmätta värden. Dygnsvärdet bestäms som det högsta av de under dygnet bestämda tjugofyra åttatimmarsgenomsnitten. Det första åttatimmarsgenomsnittet avser tiden från klockan 17.00 det närmast föregående dygnet till klockan 1.00 det aktuella dygnet och det sista åttatimmarsgenomsnittet avser tiden från klockan 16.00 det aktuella dygnet till klockan 24.00 samma dygn.

8 §  Miljökvalitetsnormerna i 10-14, 17 och 18 §§, 19 § 2, 20 § första stycket 1 samt 25 § anger föroreningsnivåer som enligt 5 kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken inte får överskridas. Om annat inte anges i normen, ska varje överskridande av föroreningsnivån anses innebära att normen inte följs.

9 §  Miljökvalitetsnormerna i 15 och 16 §§, 19 § 1, 20 § första stycket 2 samt 21-24 §§ anger föroreningsnivåer enligt 5 kap. 2 § första stycket 2 miljöbalken. När det i normen anges att en föroreningsnivå inte bör överskridas eller att det ska eftersträvas att en föroreningsnivå inte överskrids, ska ett överskridande av föroreningsnivån anses innebära att normen inte följs endast om överskridandet beror på

• 1. verksamheter eller åtgärder som varaktigt och i betydande omfattning motverkar möjligheterna att inte överskrida föroreningsnivån, och
• 2. att rimliga åtgärder inte vidtagits för att undvika att föroreningsnivån överskrids.

10 §  För att skydda människors hälsa får kvävedioxid inte förekomma i utomhusluft med mer än

• 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde),
• 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och
• 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår(årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår.

Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår.

11 §  För att skydda växtligheten får kväveoxider, i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg, i stället för det som sägs i 10 §, inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 30 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

12 §  För att skydda människors hälsa får svaveldioxid inte förekomma i utomhusluft med mer än

• 1. i genomsnitt 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), och
• 2. i genomsnitt 100 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 350 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 24 gånger per kalenderår.

Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 125 mikrogram per kubikmeter luft mer än 3 gånger per kalenderår.

13 §  För att skydda växtligheten får svaveldioxid, i områden där det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5 kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning eller motorväg, i stället för det som sägs i 12 §, inte förekomma i utomhusluft med mer än

• 1. i genomsnitt 20 mikrogram per kubikmeter luft under perioden den 1 oktober till och med den 31 mars (vintermedelvärde), och
• 2. i genomsnitt 20 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

14 §  För att skydda människors hälsa får kolmonoxid inte förekomma i utomhusluft med mer än 10 milligram per kubikmeter luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn.

15 §  För att skydda människors hälsa och i den utsträckning som det är möjligt med hänsyn till hur ozonbildande ämnen transporteras i luften och bildar ozon, ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 mikrogram per kubikmeter luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn.

16 §  För att skydda växtligheten och i den utsträckning som det är möjligt med hänsyn till hur ozonbildande ämnen transporteras i luften och bildar ozon, ska det eftersträvas att ozon inte förekommer i utomhusluft

• 1. till och med den 31 december 2019 med mer än 18 000 mikrogram beräknat enligt exponeringsindex AOT 40 och bestämt som ett genomsnittligt värde under en femårsperiod,
• 2. från och med den 1 januari 2020 med mer än 6 000 mikrogram beräknat enligt exponeringsindex AOT 40.

Om det på grund av ofullständiga uppgifter inte är möjligt att fastställa årsvärden för en femårsperiod, ska det värde som avses i första stycket 1 bestämmas som ett genomsnittligt värde under en treårsperiod.

Exponeringsindex AOT 40 uttrycks i mikrogram per kubikmeter luft för en viss tidsperiod och avser värde för summerade överskridanden av en viss halt ozon. Exponeringsindex AOT 40 beräknas på följande sätt. Under perioden från och med den 1 maj till och med den 31 juli varje år ska det för varje timme mellan klockan 8.00 och 20.00 bestämmas ett timmedelvärde för ozonhalten. Varje timmedelvärde bestäms som skillnaden mellan den koncentration av ozon som överstiger 80 mikrogram per kubikmeter luft och 80 mikrogram per kubikmeter luft. Skillnaderna summeras först för varje dag och sedan till en totalsumma för hela perioden.

17 §  För att skydda människors hälsa får bensen inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

18 §  För att skydda människors hälsa får partiklar (PM10) inte förekomma i utomhusluft med mer än

• 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvärde), och
• 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår.

19 §  För att skydda människors hälsa

• 1. ska det eftersträvas att partiklar (PM2,5) till och med den 31 december 2014 inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 25 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde),
• 2. får partiklar (PM2,5) från och med den 1 januari 2015 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 25 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

20 §  För att skydda människors hälsa

• 1. får den nationella nivån för den genomsnittliga exponeringen på befolkningen av partiklar (PM2,5) från och med den 1 januari 2015 inte överskrida 20 mikrogram per kubikmeter luft,
• 2. ska det eftersträvas att den nationella nivån för den genomsnittliga exponeringen på befolkningen av partiklar (PM2,5) från och med den 1 januari 2020 procentuellt har minskats i enlighet med bilaga XIV B till luftkvalitetsdirektivet.

Den nationella nivån för den genomsnittliga exponeringen på befolkningen av partiklar (PM2,5) ska baseras på det sammanlagda medelvärdet för koncentrationen av partiklar (PM2,5) på urbana bakgrundsplatser under en treårsperiod i enlighet med bilaga XIV A till luftkvalitetsdirektivet.

21 §  För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att bens(a)pyren inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 1 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

22 §  För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att arsenik inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 6 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

23 §  För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att kadmium inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

24 §  För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att nickel inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt 20 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

25 §  För att skydda människors hälsa får bly inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 0,5 mikrogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).

26 §  Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna i 10, 12, 14, 17-19 och 21-25 §§ följs inom kommunen. Kontrollen får ske genom samverkan mellan flera kommuner.

Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller skattning, genom analyser samt genom redovisningar och rapportering.

Om kontrollen sker genom mätningar, ska den ske

• 1. i de områden och på de platser där det är sannolikt att befolkningen exponeras för de högsta koncentrationerna, och
• 2. i de områden och på de platser som är representativa för den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för.

27 §  Om tidigare mätningar eller beräkningar av luftkvaliteten enligt 26 § under en representativ tidsrymd visar att värdet för en genomsnittsperiod

• 1. överstiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning eller mätning med lägre kvalitetskrav,
• 2. understiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom en kombination av mätning och beräkning, eller
• 3. understiger den nedre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, får kontrollen ske genom enbart beräkning eller skattning eller en kombination av metoderna.

28 §  Naturvårdsverket ska

• 1. kontrollera förekomsten av kväveoxider och svaveldioxid enligt 11 och 13 §§ i regional bakgrund i enlighet med artikel 14.2 i och bilaga III A1, och bilaga III B2 samt bilaga V C till luftkvalitetsdirektivet,
• 2. kontrollera förekomsten av ozon enligt 15 och 16 §§ i enlighet med artiklarna 9-11 i och bilaga VII A2 till luftkvalitetsdirektivet,
• 3. mäta partiklar (PM2,5) enligt 20 § i urban bakgrund i enlighet med bilaga III, bilaga V B och bilaga XIV A till luftkvalitetsdirektivet,
• 4. fastställa en nationell nivå för den genomsnittliga exponeringen på befolkningen av partiklar (PM2,5) enligt 20 § andra stycket i enlighet med bilaga XIV A till luftkvalitetsdirektivet,
• 5. mäta partiklar (PM2,5) i regional bakgrund i enlighet med artikel 6.5 i luftkvalitetsdirektivet,
• 6. kontrollera bidraget av bens(a)pyren i luften genom att mäta andra polycykliska aromatiska kolväten i regional bakgrund i enlighet med artikel 4.8 i direktivet om metaller och PAH i luft,
• 7. mäta arsenik, kadmium, nickel, gasformigt totalkvicksilver, bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten i regional bakgrund i enlighet med artikel 4.9 i direktivet om metaller och PAH i luft, och
• 8. mäta det totala nedfallet av arsenik, kadmium, nickel, kvicksilver, bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten i regional bakgrund i enlighet med artikel 4.9 i direktivet om metaller och PAH i luft.

29 §  Naturvårdsverket ska

• 1. utse de zoner och tätbebyggelser som behövs till följd av artikel 4 i luftkvalitetsdirektivet,
• 2. klassificera de zoner och tätbebyggelser som avses i första punkten och se över klassificeringen i enlighet med artikel 5 i samma direktiv, och
• 3. utse de zoner och tätbebyggelser som behövs till följd av artikel 3 i direktivet om metaller och PAH i luft.

30 §  Om kontrollen enligt 26 och 27 §§ visar att en föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna kan antas komma att överskridas i en kommun, ska kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser.

30 a §  Naturvårdsverket ska vid behov utvärdera kommunernas genomförande av kontrollen enligt 26 och 27 §§ och underrätta kommunerna om resultatet av utvärderingen.

30 b §  Naturvårdsverket ska ansvara för dokumentation och översyn i enlighet med bilaga III D till luftkvalitetsdirektivet.

30 c §  Om kontrollen enligt 26 och 27 §§ visar att en föroreningsnivå överskrider eller kan antas överskrida den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1, ska kommunen

• 1. underrätta Naturvårdsverket, och
• 2. upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi.

Den förebyggande luftkvalitetsstrategin ska innehålla åtgärder eller insatser som syftar till att föroreningshalterna långsiktigt sänks eller inte ökar. Den ska uppdateras minst vart fjärde år, så länge det finns behov av en luftkvalitetsstrategi.

Skyldigheten att underrätta Naturvårdsverket eller upprätta en förebyggande luftkvalitetsstrategi gäller inte om det finns behov av ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 7 § miljöbalken eller om ett åtgärdsprogram har fastställts.

31 §  Naturvårdsverket ska undersöka behovet av ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. miljöbalken

• 1. efter en underrättelse enligt 30 §, eller
• 2. om kontrollen enligt 28 § 1, 2 eller 3 visar att en föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna kan antas komma att överskridas.

Om Naturvårdsverket bedömer att ett åtgärdsprogram behövs, ska myndigheten rapportera detta till den berörda länsstyrelsen eller kommunen.

Naturvårdsverket ska rapportera behovet av åtgärdsprogram till regeringen om det

• 1. finns särskilda skäl för att det inte ska vara en länsstyrelse eller en kommun som upprättar ett förslag till eller fastställer ett åtgärdsprogram, eller
• 2. behövs ett åtgärdsprogram på grund av betydande gränsöverskridande föroreningar som innebär att artikel 25 i luftkvalitetsdirektivet ska tillämpas.

När Naturvårdsverket rapporterar att det finns behov av ett åtgärdsprogram ska myndigheten ange när åtgärdsprogrammet senast ska vara fastställt.

32 §  En länsstyrelse eller en kommun som har tagit emot en rapport enligt 31 § andra stycket ska snarast upprätta ett förslag till åtgärdsprogram.

Om den berörda länsstyrelsen eller kommunen inte instämmer i Naturvårdsverkets bedömning av behovet av åtgärdsprogrammet eller av vem som ska upprätta programmet, får länsstyrelsen eller kommunen med ett eget yttrande överlämna frågan till regeringen för prövning.

33 §  Ett åtgärdsprogram ska, utöver det som anges i 5 kap. 9 § miljöbalken, innehålla information om

• 1. var ett överskridande av en miljökvalitetsnorm inträffat,
• 2. det berörda områdets typ, storlek, väderleksförhållanden och skyddsvärda objekt,
• 3. luftföroreningens typ och hur den har konstaterats,
• 4. föroreningens ursprung,
• 5. den analys av situationen som har gjorts,
• 6. genomförda förbättringsåtgärder och effekterna av dem,
• 7. pågående förbättringsåtgärder,
• 8. på vilket sätt de förbättringsåtgärder som har genomförts, pågår eller behöver vidtas är lämpliga för att hålla perioden av överskridande av miljökvalitetsnormen så kort som möjligt, och
• 9. publikationer eller andra dokument som kompletterar informationen enligt 1-8.

34 §  Om det är lämpligt, ska ett åtgärdsprogram samordnas med åtgärdsprogram för andra miljökvalitetsnormer och med program som har tagits fram eller ska tas fram enligt luftvårdsförordningen (2018:740).

35 §  Den som har upprättat ett förslag till åtgärdsprogram ska i samrådet enligt 5 kap. 7 § tredje stycket miljöbalken sträva efter att komma överens med de berörda myndigheterna och kommunerna om de åtgärder som myndigheterna eller kommunerna kommer att behöva vidta enligt programmet.

36 §  När samrådet enligt 5 kap. 7 § miljöbalken är avslutat, ska den som har upprättat förslaget till åtgärdsprogram fastställa programmet i de delar som de berörda myndigheterna och kommunerna är överens. I övriga delar får frågan om att fastställa programmet överlämnas till regeringens prövning.

36 a §  Naturvårdsverket ska överlämna frågan om behovet av ytterligare åtgärder, utöver ett fastställt åtgärdsprogram, till regeringen, om det finns skäl att anta att programmet inte kommer att leda till att miljökvalitetsnormerna följs eller att tiden för överskridande inte hålls så kort som möjligt. Ett sådant överlämnande ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder utöver de som följer av åtgärdsprogrammet, som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas och för att tiden för överskridande ska kunna hållas så kort som möjligt.

Naturvårdsverket ska besluta om ett sådant överlämnande inom sex veckor från den dag då en kopia av åtgärdsprogrammet kom in till Naturvårdsverket.

Skyldigheten i första stycket gäller inte när regeringen har fastställt ett åtgärdsprogram.

37 §  Den som har fastställt ett åtgärdsprogram ska

• 1. skicka en kopia av programmet till Naturvårdsverket och de andra myndigheter och kommuner som berörs,
• 2. skicka en kopia av övriga handlingar i ärendet till Naturvårdsverket,
• 3. kostnadsfritt genom internet göra programmet tillgängligt för allmänheten och andra berörda eller intresserade och ge aktuell information om dess genomförande, och
• 4. senast den 31 oktober varje år redovisa till Naturvårdsverket
• a) i vilken utsträckning åtgärderna har genomförts,
• b) vilka effekter åtgärderna bedöms ha haft på de aktuella luftföroreningshalterna, och
• c) om miljökvalitetsnormerna följs eller, om miljökvalitetsnormerna inte följs, en bedömning av när miljökvalitetsnormerna kan följas.

Om ett åtgärdsprogram har fastställts av regeringen, ska berörd länsstyrelse eller kommun på regeringens begäran göra programmet tillgängligt enligt första stycket 3 och varje år rapportera till Naturvårdsverket enligt första stycket 4.

Skyldigheten att skicka en kopia av övriga handlingar i ärendet till Naturvårdsverket gäller inte regeringen.

37 a §  Den som har upprättat en förebyggande luftkvalitetsstrategi enligt 30 c § ska

• 1. skicka en kopia av strategin till Naturvårdsverket och de andra myndigheter och kommuner som berörs,
• 2. kostnadsfritt genom internet göra strategin tillgänglig för allmänheten och andra berörda eller intresserade och ge aktuell information om dess genomförande, och
• 3. till Naturvårdsverket vartannat år redovisa i vilka delar strategin har genomförts.

38 §  Kommunerna ska kostnadsfritt genom Internet eller på annat lämpligt sätt informera om koncentrationerna av kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Informationen ska alltid innehålla uppgifter om

• 1. eventuella överskridanden av de föroreningsnivåer som anges i miljökvalitetsnormerna,
• 2. eventuella överskridanden av tröskelvärden för larm avseende svaveldioxid och kvävedioxid,
• 3. vilken bedömning som kommunerna gör i fråga om överskridanden, och
• 4. eventuella följder för människors hälsa.

Den information som avses i första stycket ska uppdateras varje dag för koncentrationerna av kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid och partiklar (PM10). Om det är möjligt ska informationen uppdateras en gång i timmen. I fråga om bensen och bly är det tillräckligt att informationen, som ska ges i form av ett genomsnittsvärde för de tolv senaste månaderna, uppdateras minst var tredje månad, och när så är möjligt en gång i månaden. Informationen om bens(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel ska uppdateras minst var tolfte månad. Informationen enligt detta stycke ska avse de upplysningar som till följd av kontrollen enligt 26 och 27 §§ är tillgängliga för kommunerna.

Informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra som är berörda eller har intresse av den.

39 §  Naturvårdsverket ska kostnadsfritt genom Internet eller på annat lämpligt sätt informera om koncentrationerna av de föroreningar som anges i 28 §.

Informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra som är berörda eller har intresse av den.

40 §  Information enligt 39 § om koncentrationen av kväveoxider och svaveldioxid i regional bakgrund ska alltid innehålla uppgifter om eventuella effekter för växtligheten.

41 §  Information enligt 39 § om koncentrationen av ozon i luften ska alltid innehålla uppgifter om

• 1. överskridanden av de nivåer som anges i 15 § och 16 § första stycket,
• 2. överskridanden av tröskelvärdena för information och larm om ozon, och
• 3. eventuella följder för människors hälsa och växtligheten.

Informationen ska under angiven mätperiod uppdateras varje dag. Om det är möjligt ska informationen uppdateras en gång i timmen.

42 §  Naturvårdsverket ska genom Internet eller på annat lämpligt sätt ta fram och tillhandahålla årliga sammanställningar med information om

• 1. hur miljökvalitetsnormerna i denna förordning följs, och
• 2. fastställda åtgärdsprogram enligt 37 §.

Sammanställningarna enligt punkten 1 ska innehålla information om eventuella överskridanden av de föroreningsnivåer som anges i miljökvalitetsnormerna och tröskelvärdena för information och larm samt effekterna av dessa överskridanden.

Informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra som är berörda eller har intresse av den.

44 §  Informationen till allmänheten enligt 43 § ska ske genom press, radio, tv, Internet eller på annat lämpligt sätt. Informationen ska innehålla

• 1. uppgifter om vilken typ av tröskelvärde som överskridits,
• 2. uppgifter om datum, tid och plats för överskridandet,
• 3. uppgift om orsaken till överskridandet, om den är känd,
• 4. en prognos om förändring i koncentrationen,
• 5. en prognos om vilka geografiska områden som berörs,
• 6. en prognos om överskridandets varaktighet,
• 7. uppgifter om vilka grupper av befolkningen som berörs, särskilt riskgrupper,
• 8. en beskrivning av möjliga symptom,
• 9. uppgifter om hur de berörda grupperna ska skydda sig,
• 10. uppgifter om var mer information kan fås, och
• 11. uppgifter om de sektorer som står för de största utsläppen samt rekommenderade åtgärder för att minska utsläppen.

Information om ozon enligt 43 § andra stycket ska även innehålla uppgifter om högsta medelkoncentrationerna för 1 timme och 8 timmar.

45 §  Om det finns risk för att tröskelvärdet för larm om svaveldioxid eller kvävedioxid kan komma att överskridas, ska kommunen upprätta ett åtgärdsprogram för åtgärder som på kort sikt behövs för att minska risken för överskridande och som uppfyller kraven för en handlingsplan enligt artikel 24 i luftkvalitetsdirektivet.

46 §  Om det finns risk för att tröskelvärdet för larm om ozon kan komma att överskridas, ska Naturvårdsverket upprätta ett åtgärdsprogram för åtgärder som på kort sikt behövs för att minska risken för överskridande och som uppfyller kraven för en handlingsplan enligt artikel 24 i luftkvalitetsdirektivet.

48 §  Naturvårdsverket ska fullgöra de uppgifter i fråga om information och rapportering till Europeiska kommissionen som följer av

• 1. artiklarna 6.5, 11.2, 19, 23.1 och 27, bilaga III D samt bilaga VI B2 till luftkvalitetsdirektivet,
• 2. artikel 5 i direktivet om metaller och PAH i luft, och
• 3. kommissionens genomförandebeslut av den 12 december 2011 om fastställande av regler för Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG vad gäller ömsesidigt utbyte av information och rapportering av luftkvaliteten.

Rapporteringen ska ske enligt den geografiska indelning som Naturvårdsverket bestämmer.

Vid rapporteringen ska Naturvårdsverket särskilt ange om informationen är preliminär.

49 §  Naturvårdsverket får meddela

• 1. föreskrifter om att mätsystem som används för kontrollen enligt 26-28 §§ ska vara godkända av Naturvårdsverket,
• 2. de föreskrifter i övrigt om provtagning och andra metoder som behövs för kontrollen enligt 26 och 27 §§, och
• 3. de föreskrifter om rapportering som behövs för att Naturvårdsverket ska kunna fullgöra den rapporteringsskyldighet som avses i 48 §.

Föreskrifter enligt första stycket 1 och 2 får innebära sådana undantag från kraven på hur kontrollen enligt 27 § ska ske som är förenliga med luftkvalitetsdirektivet och som behövs med hänsyn till förhållandena i en kommun eller till att kommuner samverkar om kontrollen.

50 §  Naturvårdsverket ska utse en statlig myndighet att vara nationellt referenslaboratorium för luftkvalitet och se till att det uppfyller de krav och utför de uppgifter som anges i bilaga I C.1 ii, iv, v och vi till luftkvalitetsdirektivet.

Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om referenslaboratoriets verksamhet.