Lag (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen

1 §  Riksdagsförvaltningen är en myndighet under riksdagen med uppgift att biträda riksdagen.

Riksdagsförvaltningen ska

• 1. tillhandahålla resurser och service för talmannens, kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet samt för riksdagsledamöterna och partikanslierna,
• 2. svara för de myndighetsfunktioner och förvaltningsuppgifter som anges i 14 kap. 2 § riksdagsordningen,
• 3. informera om riksdagens arbete och frågor som rör EU och
• 4. vårda och bevara de byggnader och samlingar som riksdagen och Riksdagsförvaltningen disponerar.

Riksdagsförvaltningen ska därutöver biträda riksdagens nämndmyndigheter enligt vad som sägs i 2 och 7 a §§. Riksdagens nämndmyndigheter är

• a. Partibidragsnämnden,
• b. Riksdagens arvodesnämnd,
• c. Statsrådsarvodesnämnden,
• d. Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner,
• e. Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn,
• f. Riksdagens överklagandenämnd,
• g. Valprövningsnämnden, och
• h. Riksdagens ansvarsnämnd.

2 §  Riksdagsförvaltningen ska om annat inte är särskilt föreskrivet

• 1. upprätta förslag till anslag på statens budget för riksdagen och Riksdagsförvaltningen,
• 2. utfärda anvisningar för utarbetandet av förslag till anslag på statens budget för riksdagens myndigheter utom Riksbanken,
• 3. upprätta anslagsdirektiv för var och en av riksdagens myndigheter, utom Riksbanken, över de finansiella villkor som gäller för respektive myndighet med anledning av riksdagens beslut om statens budget,
• 4. besluta i frågor om ekonomiska förmåner enligt lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter respektive den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet,
• 5. ansvara för löner, arvoden och andra ersättningar till arbetstagare och arvodesberättigade hos Riksdagsförvaltningen, riksdagens nämnder och övriga riksdagsorgan samt svara för hanteringen av pensioner och andra förmåner till dessa och deras efterlevande,
• 6. ingå centrala kollektivavtal samt i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter enligt dessa när det gäller riksdagens myndigheter samt företräda riksdagens myndigheter som arbetsgivare i arbetstvister om kollektivavtal som har slutits av Riksdagsförvaltningen,
• 7. svara för de utbetalningar som följer av beslut av riksdagens nämndmyndigheter, om kostnaderna ska belasta anslag som anvisats till Riksdagsförvaltningen,
• 8. utföra övriga ekonomiadministrativa uppgifter för riksdagens nämndmyndigheter,
• 9. ansvara för att ledamöter erbjuds parkeringsplats, övernattningsbostäder, arbetsrum, vidareutbildning, teknisk och elektronisk utrustning, barnverksamhet, försäkring och företagshälsovård, och
• 10. ansvara för att ledamöter som lämnar riksdagen erbjuds stöd för övergång till förvärvsarbete.

Riksdagsförvaltningen ska ge ett arbetsgivarkollegium med representanter för riksdagens myndigheter möjlighet att framföra synpunkter i förhandlingsfrågor som rör dessa myndigheter inför att ett centralt kollektivavtal ska slutas samt när Riksdagsförvaltningen i övrigt företräder riksdagens myndigheter som arbetsgivare.

Riksdagsförvaltningen får till en av riksdagens myndigheter överlämna handläggningen av en avtalsfråga som är av betydelse för den myndigheten.

Riksdagsförvaltningen ska bereda riksdagens nämndmyndigheter tillfälle att lämna synpunkter på behovet av resurser.

3 §  Riksdagsförvaltningen ska i sin verksamhet beakta totalförsvarets krav samt svara för säkerheten och krisberedskapen i riksdagen.

4 §  Riksdagsförvaltningen får inom myndighetens fastigheter upplåta lägenheter och lokaler. Riksdagsförvaltningen får även ingå hyresavtal avseende lägenheter i syfte att upplåta dessa. För upplåtelser av lägenheter och lokaler får hyra tas ut. Hyran ska, om inte annat följer av 12 kap. jordabalken, beräknas på marknadsmässiga grunder.

Riksdagsförvaltningen får även inom sitt verksamhetsområde tillhandahålla varor och tjänster för vilka avgifter får tas ut. Riksdagsförvaltningen bestämmer avgifternas storlek.

5 §  Riksdagsförvaltningen får delta i internationellt biståndsarbete inom det parlamentariska området.

6 §  Riksdagsförvaltningen får överlämna en uppgift att handlägga frågor som anges i 2 § första stycket 4 till en annan myndighet. Vad som sägs om Riksdagsförvaltningen ska i sådant fall gälla den myndigheten när det gäller det som föreskrivs i 9 kap. 18-22 §§ den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet.

7 §  Riksdagsförvaltningen får

• 1. meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av centrala kollektivavtal som Riksdagsförvaltningen ingått,
• 2. meddela personaladministrativa föreskrifter i övrigt för riksdagens myndigheter utom Riksrevisionen,
• 3. meddela föreskrifter om att endast den som är svensk medborgare får ha en viss anställning vid Riksdagsförvaltningen,
• 4. meddela föreskrifter om registrering och gallring av allmänna handlingar samt arkiv- och dokumenthantering för riksdagens myndigheter och organ utom Riksbanken, Riksrevisionen, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Utrikesnämnden, och
• 5. inom sitt verksamhetsområde meddela föreskrifter utöver vad som följer av punkterna 1-4.

7 a §  Riksdagsförvaltningen ska träffa en överenskommelse med var och en av riksdagens nämndmyndigheter om förvaltningens kanslistöd till nämndmyndigheten.

Riksdagsförvaltningen får efter samråd med nämndmyndigheten träffa överenskommelse med en annan myndighet under riksdagen om att den myndigheten ska lämna kanslistöd till nämndmyndigheten. En sådan överenskommelse får även träffas med en domstol eller en förvaltningsmyndighet under regeringen.

När Riksdagsförvaltningen lämnar kanslistöd till en nämndmyndighet ska förvaltningen beakta nämndens intresse av oberoende.

8 §  Riksdagsförvaltningen leds av en styrelse. Bestämmelser om val av ledamöter och om ordförande i riksdagsstyrelsen finns i riksdagsordningen.

9 §  Styrelsen ansvarar inför riksdagen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt samt att Riksdagsförvaltningen hushållar väl med statens medel.

10 §  Styrelsen beslutar om

• 1. framställningar och redogörelser till riksdagen,
• 2. Riksdagsförvaltningens årsredovisning och förslag till budget för riksdagen och Riksdagsförvaltningen,
• 3. åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapporter över Riksdagsförvaltningens verksamhet och den redovisning som styrelsen ska lämna till riksdagen enligt 9 kap. 6 § lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter,
• 4. Riksdagsförvaltningens arbetsordning och verksamhetsplan,
• 5. föreskrifter som enligt denna lag eller andra författningar får meddelas av Riksdagsförvaltningen och som inte enligt 21 § får meddelas av riksdagsdirektören,
• 6. slutande av huvudavtal med arbetstagarnas huvudorganisationer,
• 7. anställning av en biträdande riksdagsdirektör, avdelningschefer, chefer för utskottskanslier och en chef för EU-nämndens kansli,
• 8. lön och andra anställningsförmåner för riksdagsdirektören, och
• 9. sådana frågor som är av större vikt eller principiell betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter till styrelsen.

10 a §  Riksdagsstyrelsen får meddela föreskrifter om utskottens och EU-nämndens utrikesresor.

11 §  Bestämmelser om styrelsens ansvar för internrevision och intern styrning och kontroll finns i lagen (2016:1097) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.

12 §  Bestämmelser om riksdagsstyrelsens sammansättning finns i riksdagsordningen.

13 §  Riksdagsstyrelsen är beslutsför när ordföranden och därutöver minst sex ledamöter är närvarande.

Vid omröstning tillämpas 28 och 29 §§ förvaltningslagen (2017:900).

14 §  Riksdagsstyrelsen utser för valperioden ett råd för beredning av ledamotsnära frågor.

I ledamotsrådet ska en representant för varje partigrupp ingå. Riksdagsstyrelsen utser även ersättare för ledamöterna i rådet.

Ledamotsrådet sammanträder på kallelse av riksdagsdirektören.

15 §  Innan riksdagsdirektören avgör ett ärende av större vikt eller principiell betydelse för riksdagens ledamöter ska han eller hon samråda med ledamotsrådet.

Om två eller flera ledamöter i rådet är emot riksdagsdirektörens förslag till avgörande av ett förelagt ärende ska riksdagsdirektören hänskjuta ärendet till riksdagsstyrelsen för beslut.

16 §  Ärenden som inte enligt 10 och 25 §§ ska beslutas av riksdagsstyrelsen eller personalansvarsnämnden beslutas av riksdagsdirektören eller, om inte riksdagsstyrelsen bestämt något annat, av den som riksdagsdirektören utser.

17 §  Riksdagsstyrelsen får överlåta till riksdagsdirektören att avgöra ärenden som avses i 10 § 7.

Riksdagsstyrelsen får även överlåta till riksdagsdirektören att avgöra ärenden som avses i 10 § 3 och 6 samt vidta åtgärder med anledning av internrevisionens redovisning och revisionsplan när styrelsens beslut inte utan olägenhet kan avvaktas.

Sådana beslut ska anmälas för styrelsen vid dess nästkommande sammanträde.

18 §  Riksdagsdirektören är chef för Riksdagsförvaltningen. Riksdagsdirektören ansvarar inför styrelsen och ska svara för den löpande verksamheten enligt de direktiv som styrelsen beslutar.

Riksdagsdirektören ska hålla styrelsen informerad om verksamheten, förse styrelsen med underlag för beslut och verkställa styrelsens beslut.

19 §  När riksdagsdirektören inte är i tjänst eller är på tjänsteresa ska uppgifterna som chef för Riksdagsförvaltningen i första hand skötas av den biträdande riksdagsdirektören och i andra hand av en tjänsteman inom Riksdagsförvaltningen som riksdagsdirektören utsett efter samråd med talmannen.

Den biträdande riksdagsdirektören ersätter även i övrigt riksdagsdirektören i den utsträckning som riksdagsdirektören bestämmer.

20 §  Riksdagsdirektören ska förutom att svara för den löpande verksamheten även

• 1. fortlöpande följa upp och pröva Riksdagsförvaltningens verksamhet och konsekvenserna av de föreskrifter och särskilda beslut som rör verksamheten samt vidta de åtgärder som behövs,
• 2. se till att riksdagsledamöternas, allmänhetens och andras kontakter med Riksdagsförvaltningen underlättas genom en god service och tillgänglighet, genom information och genom ett vårdat, enkelt och begripligt språk i Riksdagsförvaltningens skrivelser och beslut,
• 3. verka för att Riksdagsförvaltningen genom samverkan med andra statliga myndigheter och på annat sätt tar till vara de fördelar som kan vinnas för staten som helhet.

21 §  Riksdagsdirektören får föreskriva och för särskilda fall besluta om Riksdagsförvaltningens organisation i de delar detta inte är reglerat i riksdagsordningen eller annan författning.

22 §  Riksdagsdirektören ska svara för Riksdagsförvaltningens arbetsgivarpolitik enligt 23 § och företräda Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare.

Riksdagsdirektören sluter centrala kollektivavtal på riksdagens myndigheters vägnar utom huvudavtal samt beslutar om lockouter eller andra stridsåtgärder.

23 §  Riksdagsförvaltningen ska

• 1. se till att de anställda är väl förtrogna med myndighetens uppdrag,
• 2. skapa goda arbetsförhållanden och ta till vara och utveckla de anställdas kompetens och erfarenhet, och
• 3. verka för jämställdhet mellan kvinnor och män samt för mångfald i arbetslivet.

24 §  Riksdagsdirektören väljs och entledigas av riksdagen enligt bestämmelser i riksdagsordningen.

Annan personal anställs av Riksdagsförvaltningen.

25 §  Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

Riksdagsförvaltningens personalansvarsnämnd prövar följande frågor när det gäller anställda i Riksdagsförvaltningen:

• 1. skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning,
• 2. disciplinansvar,
• 3. åtalsanmälan, och
• 4. avstängning.

Riksdagsdirektören är ordförande i personalansvarsnämnden.

Riksdagsförvaltningen får meddela föreskrifter om nämndens sammansättning i övrigt och om dess verksamhet.

26 §  Personalansvarsnämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

27 §  Ärendena ska avgöras efter föredragning.

Riksdagsförvaltningen får i arbetsordningen eller i särskilda beslut bestämma att ärenden som avgörs av någon annan än riksdagsdirektören inte behöver föredras.

Riksdagsdirektören får utan föredragning fatta sådana beslut som inte kan skjutas upp till dess att man har hunnit att föredra ärendet.

28 §  För varje beslut i ett ärende ska det upprättas en handling som visar

• 1. dagen för beslutet,
• 2. beslutets innehåll,
• 3. vem som fattat beslutet,
• 4. vem som varit föredragande, och
• 5. vem som varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet.

Protokoll ska föras när det förekommer skiljaktiga meningar eller när protokoll behövs av någon annan orsak.

Om en skiljaktig mening finns ska den alltid anges när en underrättelse lämnas om innehållet i ett beslut fattat av Riksdagsförvaltningen.

29 §  Inom sitt verksamhetsområde företräder Riksdagsförvaltningen staten vid domstol.

Riksdagsförvaltningen får uppdra åt en annan myndighet eller åt ett ombud att föra Riksdagsförvaltningens talan.

30 §  Bestämmelser om överklagande av beslut av Riksdagsförvaltningen finns i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av Riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.