Förordning (2014:1564) om infrastrukturavgifter på väg

1 §  Denna förordning innehåller bestämmelser om infrastrukturavgifter på väg och om rapportering av uppgifter om avgifter för användning av en väg.

I fråga om infrastrukturavgifter för användning av enskilda vägar som är motorvägar eller som ingår i det transeuropeiska vägnätet i Sverige ska endast bestämmelserna om rapportering i 23-25 §§ tillämpas.

1 a §  Denna förordning är meddelad med stöd av

• - 56 § lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg i fråga om 4 och 5-8 §§, 8 a § första meningen, 9-11 §§, 12 § andra och tredje styckena, 13 § andra stycket och 14-19, 19 b, 29 och 30 §§,
• - 57 § lagen om infrastrukturavgifter på väg i fråga om 4 a och 4 b §§,
• - 58 § lagen om infrastrukturavgifter på väg i fråga om 23- 24 d §§,
• - 59 § lagen om infrastrukturavgifter på väg i fråga om 28 § tredje stycket, och
• - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

2 §  De ord och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg och lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.

3 §  Trafikverket tar upp avgifter på de vägar som anges i 4 §.

För Trafikverkets räkning ska Transportstyrelsen besluta om infrastrukturavgift, förseningsavgift och tilläggsavgift samt verkställa uppbörd av sådana avgifter. Beslut får fattas genom automatiserad behandling med stöd av uppgifter i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register.

4 §  Infrastrukturavgifter ska tas ut för användning av

• 1. bron över Motalaviken på väg 50,
• 2. bron över Sundsvallsfjärden på Europaväg 4, och
• 3. bron över Skurusundet på väg 222.

4 a §  Kostnader för uppförande och utveckling av ett vägavsnitt och till-hörande avgiftssystem innefattar kostnader för

• 1. finansiering i form av ränta på lån och avkastning på eget kapital,
• 2. betydande strukturella reparationer, med undantag för sådana reparationer som inte längre är till nytta för väganvändarna,
• 3. åtgärder för att minska buller, införa innovativ teknik eller förbättra trafiksäkerheten, och
• 4. miljöskyddsåtgärder.

4 b §  Ett avgiftssystem ska anses väsentligen ändrat om intäkterna från systemet efter ändringarna förväntas öka med mer än tio procent jämfört med det föregående räkenskapsåret

• 1. med undantag för en effekt av ökad trafik, och
• 2. efter korrigering för inflation i enlighet med förändringar av det europeiska konsumentprisindex, exklusive energi och obearbetade livsmedel, som offentliggörs av Europeiska kommissionen (Eurostat).

5 §  Infrastrukturavgift ska betalas för en bil som när avgiftsplikten inträder enligt 8 §

• 1. är införd i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register, eller
• 2. brukas med stöd av saluvagnslicens.

6 §  Infrastrukturavgift ska inte betalas för användning av ett vägavsnitt med en

• 1. bil som är registrerad på en ägare som enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall är undantagen från avgiftsskyldighet för infrastrukturavgift i Sverige,
• 2. bil som är antecknad som utryckningsfordon i vägtrafikregistret,
• 3. buss med en totalvikt över 3,5 ton, eller
• 4. EG-mobilkran.

7 §  Ägaren av en avgiftspliktig bil är avgiftsskyldig för infrastrukturavgiften.

Som ägare av bilen anses

• 1. den som när avgiftsplikten inträder är eller bör vara upptagen som ägare i vägtrafikregistret,
• 2. i fråga om en bil som används med stöd av saluvagnslicens, den som när avgiftsplikten inträder innehar licensen, eller
• 3. den som när avgiftsplikten inträder är upptagen som ägare i ett utländskt register motsvarande vägtrafikregistret eller, om innehavare finns registrerad i det utländska registret, innehavaren.

8 §  Avgiftsplikt inträder när en avgiftspliktig bil passerar en betalstation på ett vägavsnitt som anges i 4 §.

8 a §  Den som är avgiftsskyldig är också betalningsskyldig för infra-strukturavgift, förseningsavgift och tilläggsavgift. Av 17 § lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem framgår att en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för infrastrukturavgift i vissa fall.

9 §  Ett beslut om infrastrukturavgift ska fattas för varje bil, för vilken avgiftsplikt enligt 8 § har inträtt. Varje beslut ska avse en kalendermånad och fattas senast den 20 i kalendermånaden efter den månad som beslutet avser.

Om mer än en person under en kalendermånad blivit avgiftsskyldig för en bil, ska ett avgiftsbeslut fattas för varje avgiftsskyldig.

Om mer än en person eller EETS-betalningsförmedlare under en kalendermånad blivit betalningsskyldig för en bil, ska ett avgiftsbeslut fattas för varje betalningsskyldig.

9 a §  Infrastrukturavgift ska betalas senast den sista dagen i den andra kalendermånaden efter den månad som beslutet avser.

10 §  Om infrastrukturavgift inte betalas inom den tid som anges i 9 a §, ska en förseningsavgift tas ut av den avgiftsskyldige med 300 kronor. Detta gäller dock inte när en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för infrastrukturavgiften enligt 17 § lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem. Förseningsavgift får tas ut av en avgiftsskyldig högst en gång per bil och kalendermånad.

Beslut om förseningsavgift ska fattas senast 20 dagar efter dagen då infrastrukturavgiften skulle ha betalats.

Förseningsavgift och obetald infrastrukturavgift ska betalas senast 30 dagar efter dagen för beslutet om förseningsavgift.

11 §  Om infrastrukturavgift eller förseningsavgift inte betalas inom den tid som anges i 10 § tredje stycket, ska en tilläggsavgift tas ut av den avgiftsskyldige med 500 kronor. Detta gäller dock inte när en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för infrastrukturavgiften enligt 17 § lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem. Tilläggsavgift får tas ut av en avgiftsskyldig högst en gång per bil och kalendermånad.

Beslut om tilläggsavgift ska fattas senast 20 dagar efter dagen då infrastrukturavgift och förseningsavgift skulle ha betalats.

Tilläggsavgift, obetald förseningsavgift och obetald infrastrukturavgift ska betalas senast 30 dagar efter dagen för beslutet om tilläggsavgift.

12 §  Transportstyrelsen ska ompröva ett beslut om infrastrukturavgift, förseningsavgift eller tilläggsavgift som har fattats genom automatiserad behandling av uppgifter i vägtrafikregistret, om den avgiftsskyldige begär det eller det finns andra skäl.

Infrastrukturavgift, förseningsavgift eller tilläggsavgift som har påförts vid omprövning ska betalas senast 30 dagar efter beslutsdagen.

Bestämmelserna om ändring av beslut i 38 § förvaltningslagen (2017:900) tillämpas inte i fråga om beslut enligt första stycket.

13 §  När Transportstyrelsen på eget initiativ omprövar ett beslut, ska omprövningsbeslutet fattas senast 60 dagar efter dagen för det första beslut som fattats i frågan.

En begäran av den avgiftsskyldige om omprövning ska ha kommit in till Transportstyrelsen senast 60 dagar efter dagen för det första beslut som fattats i frågan. Om Transportstyrelsen på eget initiativ har omprövat ett beslut, ska en begäran om omprövning av beslutet ha kommit in senast 60 dagar efter beslutsdagen.

När Transportstyrelsen på den avgiftsskyldiges begäran omprövar ett beslut om förseningsavgift eller tilläggsavgift, får myndigheten samtidigt till den avgiftsskyldiges fördel ompröva de avgiftsbeslut som föregått förseningsavgiften eller tilläggsavgiften, även om tiden för att begära omprövning av dessa beslut har gått ut.

14 §  Infrastrukturavgift, förseningsavgift och tilläggsavgift ska betalas till Transportstyrelsen genom insättning på ett särskilt konto för avgiftsbetalningar enligt denna förordning.

Avgifterna anses ha betalats den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot.

15 §  Transportstyrelsen får, efter ansökan från den betalningsskyldige, bevilja anstånd med betalning av infrastrukturavgift, förseningsavgift eller tillläggsavgift.

16 §  Anstånd med att betala infrastrukturavgift får beviljas om

• 1. det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas, eller
• 2. den avgiftsskyldige har begärt omprövning av eller överklagat beslutet och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den avgiftsskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala avgiften.

Anståndstiden ska bestämmas till längst tre månader efter dagen för beslutet i den fråga som har föranlett anståndet.

17 §  Anstånd med att betala förseningsavgift eller tilläggsavgift får beviljas om den som avgiften gäller har begärt omprövning av eller till förvaltningsrätten överklagat

• 1. beslutet om förseningsavgift eller tilläggsavgift, eller
• 2. beslutet i den fråga som har föranlett förseningsavgift eller tilläggsavgift.

Anstånd vid omprövning får dock inte beviljas om anstånd med betalningen tidigare har beviljats enligt första stycket i avvaktan på en omprövning av samma fråga.

Anståndet ska gälla fram till dess att Transportstyrelsen eller förvaltningsrätten har meddelat sitt beslut eller längst tre månader efter dagen för beslutet.

18 §  Bestämmelserna i 65 kap. 4 § första stycket och 7 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tillämpas i fråga om anstånd med betalning av infrastrukturavgift, förseningsavgift och tilläggsavgift.

19 §  Transportstyrelsen får, självmant eller efter ansökan av den avgiftsskyldige, besluta att infrastrukturavgift, förseningsavgift eller tilläggsavgift helt eller delvis inte ska tas ut, eller ska betalas tillbaka, om det skulle framstå som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften.

19 a §  Om ett beslut enligt 9 § avser en infrastrukturavgift som en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för enligt 17 § lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem, ska beslutet skickas till betalningsförmedlaren i stället för till den avgiftsskyldige. Detsamma gäller för beslut som Transportstyrelsen på eget initiativ fattar enligt 12 eller 19 §.

En EETS-betalningsförmedlare ska underrättas om andra beslut än de beslut som avses i första stycket om de påverkar betalningen av en infra-strukturavgift som EETS- betalningsförmedlaren är betalningsskyldig för.

19 b §  Om en EETS-betalningsförmedlare är betalningsskyldig för en infrastrukturavgift enligt 17 § lagen (2013:1164) om elektroniska vägtullssystem, ska det som sägs om den avgiftsskyldige i 12, 13 och 19 §§ i stället tillämpas på EETS-väganvändaren.

19 c §  När en EETS-väganvändare underrättas om ett beslut om infrastrukturavgift genom sin EETS-betalningsförmedlare, ska tiden för överklagande av beslutet enligt 44 § förvaltningslagen (2017:900) räknas från den dag då EETS- väganvändaren fick del av underrättelsen.

20 §  Transportstyrelsen prövar frågor om undantag från användnings-förbud enligt 47 § lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg.

21 §  Registreringsskyltar som har tagits om hand enligt 50 § 1 lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg ska förvaras hos Polismyndigheten under en vecka från omhändertagandet.

Skyltarna får under denna tid återlämnas till fordonets ägare, om det visas att användningsförbud inte längre råder för fordonet enligt 44-49 §§ lagen om infrastrukturavgifter på väg. Om skyltarna inte återlämnas, ska Polismyndigheten förstöra dem.

22 §  Vid färd med ett fordon vars registreringsskyltar har tagits om hand enligt 50 § 1 lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg ska det finnas ett bevis i fordonet om en polismans eller en bilinspektörs medgivande enligt 50 § 2 samma lag.

23 §  Den som tar ut eller avser att ta ut infrastrukturavgifter på en motorväg eller en väg som ingår i det transeuropeiska vägnätet i Sverige ska underrätta regeringen

• 1. om införandet av ett nytt eller väsentligen ändrat avgiftssystem, minst åtta månader innan systemet införs,
• 2. innan en avgiftsstruktur införs som innefattar undantag enligt 24, 27 eller 29 § lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg eller en differentiering enligt 31 eller 32 § samma lag, eller
• 3. när en befintlig differentieringsstruktur ändras.

24 §  En underrättelse enligt 23 § 1 ska innehålla uppgifter om

• 1. det eller de vägavsnitt som är avgiftsbelagda,
• 2. de kategorier eller typer av fordon som omfattas av avgiftsplikt,
• 3. avgiftsstrukturen,
• 4. de enhetsvärden och andra parametrar som använts för beräkning av de olika kostnadsfaktorerna för infrastrukturen,
• 5. den andel av kostnaderna för infrastrukturen som har finansierats eller är tänkt att finansieras med infrastrukturavgifter, och
• 6. de viktigaste egenskaperna hos avgiftssystemet, om det är elektroniskt, inklusive information om driftskompatibilitet.

24 a §  En underrättelse enligt 23 § 2 och 3 ska innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma om villkoren enligt 24, 27, 29, 31 eller 32 § lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg är uppfyllda.

24 b §  Den som tar ut eller avser att ta ut en avgift för externa kostnader ska underrätta regeringen om detta minst åtta månader innan ett nytt eller väsentligen ändrat system för uttag av avgiften införs.

24 c §  En underrättelse enligt 24 b § ska innehålla

• 1. uppgifter om det eller de vägavsnitt som är avgiftsbelagda,
• 2. uppgifter om de avgifter som tas ut för olika kategorier eller typer av fordon och utsläppsklasser, och
• 3. om högre avgifter tas ut än de som anges i bilaga IIIb och IIIc till Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/362, uppgifter om
• a) var i vägnätet högre respektive lägre avgifter tas ut, och
• b) de tidsperioder då högre avgifter för externa kostnader för buller tas ut.

24 d §  Den som i fråga om externa kostnader vill åberopa undantagen i 36 § 2 eller 3 lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg ska underrätta regeringen om sin avsikt och om skälen för undantag.

25 §  Trafikverket ska senast den 25 mars 2025 och därefter vart femte år offentliggöra en rapport om

• 1. de infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader som tas ut i Sverige, och
• 2. de vägavgifter som tas ut enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon.

Första stycket gäller inte om Trafikverket gör motsvarande information tillgänglig för allmänheten online.

25 a §  Rapporten enligt 25 § ska innehålla information om

• 1. utvecklingen av uttaget av vägavgifter enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader med angivande av
• a) de vägavsnitt och de fordonskategorier som omfattas av avgifterna, och
• b) eventuella undantag från avgiftsplikt,
• 2. differentiering av infrastrukturavgifter och vägavgifter utifrån fordonskategori och typ av tungt fordon,
• 3. differentiering av infrastrukturavgifter och vägavgifter för tunga fordon utifrån euro-utsläppsklass eller koldioxidutsläppsklass,
• 4. differentiering av infrastrukturavgifter och vägavgifter för lätta fordon utifrån fordonens miljöprestanda,
• 5. differentiering enligt 31 § lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg,
• 6. den avgift för externa kostnader som tas ut för varje kombination av fordonsklass enligt bilaga IV till Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om avgifter för fordon för användningen av väginfrastrukturer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/362, vägtyp och tidsperiod,
• 7. den viktade genomsnittliga infrastrukturavgiften,
• 8. de sammanlagda intäkterna från infrastrukturavgifter respektive avgifter för externa kostnader,
• 9. de sammanlagda intäkterna från vägavgifter enligt lagen om vägavgift för vissa tunga fordon, infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader,
• 10. hur intäkterna från vägavgifter enligt lagen om vägavgift för vissa tunga fordon, infrastrukturavgifter och avgifter för externa kostnader används och
• a) hur användningen av intäkterna har gjort det möjligt att uppnå de mål för transportsektorn som avses i artikel 9.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/362, eller
• b) om intäkterna tillfaller statens budget, information om nivån på de medel som tilldelats vägtransportinfrastruktur och projekt för hållbara transporter, och
• 11. hur andelen fordon i de olika utsläppsklasserna på avgiftsbelagda vägar har utvecklats.

Med viktad genomsnittlig infrastrukturavgift i första stycket 7 avses summan av intäkterna från en infrastrukturavgift under en viss period, dividerad med antalet kilometer som kördes av tunga fordon under perioden på det vägavsnitt som avgiften omfattar.

26 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut som har fattats genom automatiserad behandling av uppgifter i vägtrafikregistret får inte överklagas innan det har omprövats enligt 12 §. Ett överklagande av ett sådant beslut innan det har omprövats ska behandlas som en begäran om omprövning enligt 12 § första stycket.

27 §  Ett beslut som rör en fysisk person överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen hade sin hemortskommun när beslutet i saken fattades. Med hemortskommun avses den kommun där personen var folkbokförd den 1 november året före det år då beslutet fattades.

Bestämmelserna i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska tilllämpas i fråga om behörig förvaltningsrätt för juridiska personer.

28 §  För Trafikverkets räkning ska Transportstyrelsen se till att en obetald fordran lämnas för indrivning enligt 51 § lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg.

Vid indrivning gäller 3-9 §§ indrivningsförordningen (1993:1229).

Indrivning behöver inte begäras för en fordran som understiger 100 kronor om indrivningen inte krävs från allmän synpunkt.

29 §  Trafikverket får meddela föreskrifter om infrastrukturavgifternas storlek på de vägavsnitt som avses i 4 §.

30 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om betalning, anstånd med betalning, avgiftsbefrielse och återbetalning enligt 14-19 §§.