Förordning (2015:212) om statligt stöd inom Europeiska regionala utvecklingsfonden

1 §  Denna förordning tillämpas på sådant statligt stöd inom Europeiska regionala utvecklingsfonden som beslutas av en förvaltande myndighet för det nationella regionalfondsprogrammet, de regionala strukturfondsprogrammen eller de territoriella samarbetsprogrammen.

Förordningen kompletterar förordningen (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder. Bestämmelser om handläggningen av stödärenden finns i den förordningen.

2 §  Termer och uttryck som används i denna förordning har samma betydelse som i kommissionens förordningar (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget och (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

3 §  En förvaltande myndighet får lämna statligt stöd i enlighet med de villkor som framgår av

• 1. 13-19, 22, 23, 25 a och 30 a §§ förordningen (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar, och
• 2. 12-19 och 21 §§ förordningen (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag.

Det som sägs i 4, 5 och 8-10 §§ förordningen om statligt stöd till regionala investeringar och i 6-8 §§ förordningen om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag, ska gälla även stöd som lämnas av en förvaltande myndighet.

4 §  Stöd till nystartade företag får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 22 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

4 a §  Stöd till hamninfrastruktur får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 56b i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

5 §  Stöd till bredbandsinfrastruktur får lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 52 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 med den begränsning som följer av 6 §.

6 §  Stöd får lämnas endast för utbyggnad av sådana förbindelser som utgör den förmedlande länken mellan stomnät och accessnät.

7 §  Ett stöd enligt denna förordning får inte betalas ut till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

8 §  En stödmottagare är skyldig att på begäran av den förvaltande myndigheten lämna det underlag som behövs för att Sverige ska kunna fullgöra de skyldigheter som följer av kommissionens förordningar (EU) nr 651/2014 och (EU) nr 1407/2013 och i övrigt lämna sådana uppgifter som den förvaltande myndigheten behöver för att kunna utvärdera projektet.

9 §  När stöd lämnas till bredbandsinfrastruktur enligt 5 och 6 §§ ska den förvaltande myndigheten se till att ett beslut om stöd i tillämpliga fall förenas med villkor om sådan övervakning och återvinning som avses i artikel 52.9 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

10 §  En myndighet som har beslutat om stöd ska föra de register som avses i

• 1. artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, och
• 2. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013. Om ansökan avser stöd enligt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013, ska myndigheten lämna de upplysningar till företaget som framgår av artikel 6.1 i den förordningen.

11 §  I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Ytterligare bestämmelser om överklagande finns i förordningen (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder.