Förordning (2016:705) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå

1 §  I denna förordning finns det bestämmelser om högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå som syftar till att komplettera tidigare tillägnade ämneskunskaper i andra undervisningsämnen än yrkesämnen för att studenten ska kunna avlägga ämneslärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Minst ett av de undervisningsämnen som ingår i examen ska vara ett sådant ämne för vilket det råder brist på sökanden till utbildningar som leder till ämneslärarexamen.

Utbildningen är avsedd för personer som har en examen på forskarnivå.

Ordet undervisningsämne har samma betydelse som i 1 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare.

1 a §  Av 6 kap. 4 § första och andra styckena högskoleförordningen (1993:100) framgår dels att inom högskoleutbildning får bara de examina avläggas som anges i bilaga 2 till den förordningen (examensordningen), dels att det i examensordningen anges på vilken nivå en viss examen ska avläggas och vilka krav som ska uppfyllas för en viss examen (examensbeskrivning).

Av 6 kap. 4 § tredje stycket samma förordning framgår att det i denna förordning finns avvikande bestämmelser om vilka krav som ska uppfyllas för ämneslärarexamen och på vilken nivå en sådan examen ska avläggas.

1 b §  Av 6 kap. 5 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att det i förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare finns bestämmelser om krav på den utbildning som ska leda fram till ämneslärarexamen. Av 1 kap. 1 § andra stycket och 5 § tredje stycket i den senare förordningen framgår dels att med utbildning till lärare avses enligt den förordningen bland annat utbildning enligt denna förordning, dels att det i denna förordning finns bestämmelser om avvikande krav för utbildningen.

Av examensbeskrivningen för ämneslärarexamen i bilaga 2 till högskoleförordningen framgår att det för ämneslärarexamen finns två inriktningar.

1 c §  Av 2 kap. 13-19 §§ skollagen (2010:800) och förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår vad som krävs för att få bedriva undervisning i skolväsendet.

Av 2 kap. 22 a § förordningen om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare framgår vilka ämnen i gymnasieskolan som motsvaras av de undervisningsämnen som anges i 4 kap. 4 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare.

2 a §  Utbildningen ska anordnas vid de statliga universitet eller högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) och som regeringen beslutar.

Med högskolor avses i denna förordning även universitet.

4 §  För särskild behörighet till utbildningen gäller 5-8 §§ i stället för bestämmelserna om särskild behörighet i 7 kap. 8- 11 och 25 §§ högskoleförordningen (1993:100).

Bestämmelserna om undantag från något eller några behörighetsvillkor i 7 kap. 3 § högskoleförordningen gäller även behörighetsvillkor enligt denna förordning.

5 §  Särskild behörighet till utbildningen har den som har

• 1. en examen på forskarnivå eller motsvarande utländsk examen, och
• 2. de ämneskunskaper som krävs enligt 6 eller 7 §.

7 §  Om utbildningen leder till ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, krävs ämneskunskaper i ett undervisningsämne i gymnasieskolan omfattande minst 120 högskolepoäng ämnesstudier.

Högskolan får inom ramen för sitt uppdrag att anordna utbildningen bestämma vilket undervisningsämne kravet i första stycket ska gälla. Ämnet får dock inte vara ett yrkesämne.

9 §  Vid urval till utbildningen gäller 10 § i stället för bestämmelserna om urval i 7 kap. 12-19, 23, 26 och 27 §§ högskoleförordningen (1993:100).

10 §  Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter och förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.

Om den sökandes examen på forskarnivå eller motsvarande utländska examen avser ämnesdidaktik eller ett ämne som helt eller huvudsakligen kan hänföras till det undervisningsämne som den sökandes ämneskunskaper ska avse för särskild behörighet enligt 6 eller 7 §, ska han eller hon ges förtur till utbildningen.

Högskolan får meddela föreskrifter om vilka ytterligare urvalsgrunder som ska användas.

13 §  Varje utbildning ska anordnas för studier med förhöjd studietakt under tolv månader i följd.

14 §  I utbildningsplanen för utbildningen ska det, utöver det som följer av högskoleförordningen (1993:100), anges vilken omfattning av utbildningen som studenten ska ha fullgjort efter sex månaders studier.

15 §  Efter genomförd utbildning enligt denna förordning gäller de krav för ämneslärarexamen som anges i 15 a § och

• - 16 § om examen ska omfatta ett undervisningsämne,
• - 17 § om examen ska omfatta två undervisningsämnen, och
• - 18 § om examen ska omfatta tre undervisningsämnen.

En examen avläggs på den nivå som anges i 16 § tredje stycket, 17 § andra stycket och 18 § andra stycket.

15 a §  För en ämneslärarexamen enligt denna förordning krävs att studenten utöver sina tidigare ämnesstudier har fullgjort kompletterande pedagogisk utbildning om 90 högskolepoäng enligt 3 §.

17 §  Ämneslärarexamen som avses ge behörighet att undervisa i två undervisningsämnen uppnås om den totala poängomfattningen av den kompletterande pedagogiska utbildningen och de tidigare ämnesstudierna är den som framgår av bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), vilket är fallet om

• 1. de tidigare ämnesstudierna är av den omfattning som anges i 3 kap. 7 eller 8 § förordningen (2021:1335) om utbildning till lärare och förskollärare, eller
• 2. studenten utöver vad som följer av 15 a § har antagits till utbildningen med stöd av 8 §.

En examen enligt första stycket avläggs på avancerad nivå.