Barlastvattenförordning (2017:74)

1 §  Denna förordning är meddelad med stöd av

• - 1 kap. 4 § barlastvattenlagen (2009:1165) i fråga om 1 kap. 3 §,
• - 2 kap. 1 § barlastvattenlagen i fråga om 2 kap. 1-3 §§, 4 § andra stycket, 7-12 §§ och 13 § andra och tredje stycket,
• - 2 kap. 3 § barlastvattenlagen i fråga om 2 kap. 14 och 15 §§,
• - 2 kap. 4 § barlastvattenlagen i fråga om 2 kap. 16-20 §§,
• - 2 kap. 5 § barlastvattenlagen i fråga om 2 kap. 6 §,
• - 2 kap. 6 § barlastvattenlagen i fråga om 2 kap. 21 §,
• - 3 kap. 1 § barlastvattenlagen i fråga om 3 kap. 1 §,
• - 3 kap. 2 § barlastvattenlagen i fråga om 3 kap. 2 §,
• - 3 kap. 3 § barlastvattenlagen i fråga om 3 kap. 3 §,
• - 3 kap. 4 § barlastvattenlagen i fråga om 3 kap. 4 §,
• - 4 kap. 1 § barlastvattenlagen i fråga om 4 kap. 1 §,
• - 5 kap. 2 och 3 §§ barlastvattenlagen i fråga om 5 kap. 3 §,
• - 5 kap. 3 § barlastvattenlagen i fråga om 5 kap. 4 § andra stycket,
• - 5 kap. 10 § barlastvattenlagen i fråga om 5 kap. 6 §,
• - 5 kap. 14 § barlastvattenlagen i fråga om 5 kap. 7 §,
• - 10 kap. 1 § barlastvattenlagen i fråga om 7 kap. 5 §, och
• - 8 kap. 7 § regeringsformen i fråga om övriga bestämmelser.

2 §  Denna förordning innehåller föreskrifter som ansluter till barlastvattenlagen (2009:1165).

Termer och uttryck som används i barlastvattenlagen har samma betydelse i denna förordning.

3 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om att barlastvattenlagen (2009:1165) ska tillämpas även på

• 1. fartyg som trafikerar endast Sveriges sjöterritorium eller ekonomiska zon, och
• 2. tävlingsbåtar, fritidsbåtar och räddningsfarkoster med en längd under 50 meter och en största barlastvattenkapacitet på 8 kubikmeter.

Transportstyrelsen får också meddela föreskrifter om att barlastvattenlagen inte ska tillämpas på svenska fartyg som trafikerar endast en annan stats sjöterritorium eller ekonomiska zon, eller ett sådant vattenområde och det fria havet. Sådana föreskrifter får meddelas endast om den andra staten har godkänt det.

4 §  Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om verkställigheten av barlastvattenlagen (2009:1165) och föreskrifter om verkställigheten av denna förordning.

1 §  För barlastvatten som ska släppas ut och som behandlas ombord med ett system som godkänts enligt 4 § eller efter motsvarande prövning i en annan stat, gäller 2 och 3 §§.

Om barlastvattnet i stället skiftas gäller 7-12 §§.

För barlastvatten som hanteras med någon annan godkänd metod gäller 2-4 §§ eller 13 §.

2 §  Barlastvatten som släpps ut ska innehålla mindre än

• 1. 10 livsdugliga organismer med en storlek av minst 50 mikrometer per kubikmeter barlastvatten, och
• 2. 10 livsdugliga organismer med en storlek mindre än 50 mikrometer men minst 10 mikrometer per milliliter barlastvatten.

3 §  Barlastvatten som släpps ut ska innehålla mindre än

• 1. en kolonibildande enhet av toxikogena Vibrio cholerae (01 och 0139) per 100 milliliter eller per gram (våtvikt) av djurplanktonprov,
• 2. 250 kolonibildande enheter av kolibakterien Escherichia coli per 100 milliliter, och
• 3. 100 kolonibildande enheter av intestinala enterokocker per 100 milliliter.

4 §  Transportstyrelsen prövar efter ansökan frågor om godkännande av system och metoder för behandling av barlastvatten för att uppnå kraven i 2 och 3 §§. Innan Transportstyrelsen beslutar om ett sådant godkännande, ska den inhämta ett yttrande från Kemikalieinspektionen, om det inte är obehövligt.

Om prövningen avser ett system som innebär att aktiva substanser eller beredningar som innehåller aktiva substanser används, får Transportstyrelsen godkänna detta endast om systemet har godkänts av Internationella sjöfartsorganisationen. En ansökan om ett sådant godkännande görs av Transportstyrelsen.

Med aktiv substans avses en substans eller en organism, inbegripet ett virus eller en svamp, som har en allmän eller särskild inverkan på eller mot skadliga vattenlevande organismer och patogener.

5 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om godkännande av system och metoder för behandling av barlastvatten.

6 §  Utgår genom förordning (2017:841).

7 §  Barlastvatten ska skiftas i ett havsområde där vattendjupet uppgår till minst 200 meter och där avståndet från närmaste land är minst 200 nautiska mil, om fartyget på sin rutt passerar genom ett sådant område.

8 §  Om barlastvatten inte kan skiftas i enlighet med 7 §, ska skifte i stället göras i ett havsområde där vattendjupet uppgår till minst 200 meter och där avståndet från närmaste land är så långt som möjligt, dock minst 50 nautiska mil, om fartyget på sin rutt passerar genom ett sådant område.

9 §  Med närmaste land i 7 och 8 §§ avses närmaste punkt på baslinjen som den bestäms enligt 4 § lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 § den lagen.

10 §  Om barlastvatten inte kan skiftas i enlighet med 7 eller 8 §, ska skifte i stället göras inom ett sådant område för skifte av barlastvatten som har inrättats särskilt för detta ändamål, om fartyget på sin rutt passerar genom detta område eller det ligger i nära anslutning till fartygets rutt.

11 §  Skifte av barlastvatten ska utföras med en effektivitet av minst 95 procent av volymen barlastvatten eller med genompumpning av minst tre gånger volymen barlastvatten.

12 §  Fartyg byggda efter den 7 september 2017 får inte skifta barlastvatten.

Fartyg byggda före den 8 september 2017 får inte skifta barlastvatten efter den första förnyelse av fartygets internationella oljeskyddscertifikat som sker efter den 8 september 2019. Om det internationella oljeskyddscertifikatet har utfärdats eller förnyats under perioden 8 september 2014-7 september 2017 och ytterligare en förnyelse sker före den 8 september 2019 får fartyget dock inte skifta barlastvatten efter den sistnämnda förnyelsen.

Fartyg byggda före den 8 september 2017 som inte har ett internationellt oljeskyddscertifikat får skifta barlastvatten till och med den 7 september 2024.

13 §  Transportstyrelsen prövar frågor om godkännande av andra metoder för hantering av barlastvatten än dem som avses i 4 §.

En sådan annan metod får godkännas trots att kraven i 2 och 3 §§ inte är uppfyllda, om metoden tillförsäkrar åtminstone samma nivå av skydd för miljön, människors hälsa, egendom eller resurser som någon av de övriga hanteringsmetoder som anges i 2 kap. 1 § 1-4 barlastvattenlagen (2009:1165).

Transportstyrelsen får godkänna endast sådana metoder som har godkänts av Internationella sjöfartsorganisationens miljöskyddskommitté (MEPC). En ansökan om sådant godkännande görs av Transportstyrelsen.

14 §  Bestämmelserna om hanteringsmetoder i 2 kap. 1 § barlastvattenlagen (2009:1165) gäller inte för

• 1. sådant intag eller utsläpp av barlastvatten och sediment som är nödvändigt för ett nödställt fartygs säkerhet eller för att rädda människoliv till sjöss,
• 2. sådant intag eller utsläpp av barlastvatten och sediment som är en följd av skada på fartyget eller dess utrustning om
• a) alla rimliga försiktighetsåtgärder har vidtagits före och efter det att skadan inträffat eller upptäckts eller om utsläppet har gjorts i syfte att förebygga eller begränsa utsläppet, och
• b) rederiet eller den ansvariga befattningshavaren inte avsiktligt eller av oaktsamhet har orsakat skadan,
• 3. sådant intag eller utsläpp av barlastvatten och sediment som görs för att undvika eller begränsa föroreningsolyckor från fartyget,
• 4. sådant intag och efterföljande utsläpp av samma barlastvatten och sediment som görs på det fria havet,
• 5. sådant utsläpp av barlastvatten och sediment från ett fartyg som görs på samma plats varifrån allt barlastvatten och sediment härrör, eller
• 6. fartyg som deltar i program för bedömning av teknologier för barlastvattenhantering i den omfattning som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 21 §.

15 §  Bestämmelserna om hanteringsmetoder i 2 kap. 1 § barlastvattenlagen (2009:1165) gäller inte heller för fartyg som enligt 12 § får hantera barlastvatten genom skifte, men som inte kan skifta barlastvattnet på grund av att någon av förutsättningarna i 7, 8 eller 10 § inte är uppfyllda.

16 §  Transportstyrelsen får bevilja dispens från bestämmelserna om hanteringsmetoder i 2 kap. 1 § barlastvattenlagen (2009:1165) för ett fartyg som används inom Sveriges sjöterritorium och ekonomiska zon. Dispens får beviljas endast om hanteringen inte stör eller skadar miljön, människors hälsa, egendom eller resurser.

17 §  Dispens får beviljas för ett fartyg som

• 1. ska göra en eller flera resor mellan angivna hamnar eller platser, eller
• 2. trafikerar endast särskilt angivna hamnar eller platser.

18 §  En anteckning om beviljad dispens ska göras i fartygets barlastvattendagbok.

19 §  Innan Transportstyrelsen beslutar om dispens ska myndigheten inhämta yttranden från Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, om det inte är obehövligt.

20 §  Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om förutsättningar för dispens.

21 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om barlastvattenhantering för fartyg som deltar i godkända program för att bedöma teknologier för behandling av barlastvatten.

Transportstyrelsen prövar frågor om godkännande av programmen.

1 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om skyldighet att ha en anordning för mottagning av sediment enligt 3 kap. 1 § barlastvattenlagen (2009:1165).

2 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om placering, utformning och drift av anordningar för mottagning av sediment.

3 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om undantag från avgiftsförbudet i 3 kap. 3 § första stycket barlastvattenlagen (2009:1165), om det finns särskilda skäl för det.

Transportstyrelsen får också besluta om sådana undantag i enskilda fall.

4 §  Transportstyrelsen får meddela de förelägganden som behövs för att se till att en anordning för mottagning av sediment inrättas, placeras, utformas och drivs i enlighet med barlastvattenlagen (2009:1165) och de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen.

1 §  Transportstyrelsen prövar efter ansökan frågor om godkännande av barlastvattenhanteringsplaner för svenska fartyg.

1 §  Transportstyrelsen utövar tillsyn över att barlastvattenlagen (2009:1165) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om tillsynen.

2 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om fartygs konstruktion, utrustning, drift och underhåll för att förebygga, begränsa och eliminera spridning av vattenlevande organismer och patogener som kan vara skadliga.

3 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om att svenska fartyg som inte omfattas av krav på besiktning och certifikat enligt 5 kap. 2 och 3 §§ barlastvattenlagen (2009:1165) ska besiktas och att certifikat ska utfärdas för fartygen.

4 §  Transportstyrelsen prövar frågor om utfärdande eller återkallelse av certifikat som avses i barlastvattenlagen (2009:1165) eller i föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.

Transportstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om sådana certifikat.

5 §  Transportstyrelsen får på begäran av den behöriga myndigheten i en stat som har anslutit sig till 2004 års internationella konvention om kontroll och hantering av barlastvatten och sediment besikta och certifiera ett utländskt fartyg.

6 §  Transportstyrelsen får genom avtal uppdra åt en sådan erkänd organisation som avses i 1 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) att undersöka svenska fartyg och deras utrustning samt utfärda certifikat.

Transportstyrelsen ska offentliggöra vilka organisationer som den har ingått avtal med.

7 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om undantag från de begränsningar som anges i 5 kap. 7 § andra stycket barlastvattenlagen (2009:1165) när det gäller inspektion vid hamnstatskontroll.

8 §  Transportstyrelsen beslutar om åtgärder enligt 6 kap. 2 och 5 §§ barlastvattenlagen (2009:1165).

1 §  Transportstyrelsen prövar frågor om barlastvattenavgift.

Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om hur avgiften ska betalas.

1 §  Transportstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som åläggs administrationen eller Sverige enligt artiklarna 5.2, 8.1 andra-fjärde meningen, 10.4 andra meningen, 11, 13.1 och 14.1 samt regel E-1.5 i 2004 års internationella konvention om kontroll av hantering av fartygs barlastvatten och sediment.

2 §  Om det vid sådan besiktning av ett svenskt fartyg som Transportstyrelsen eller en erkänd organisation utför i en hamn på en annan stats territorium framkommer att fartygets eller dess utrustnings kondition inte motsvarar uppgifterna i certifikatet eller att fartyget på annat sätt utgör en risk för miljön, människors hälsa, egendom eller resurser, ska Transportstyrelsen omedelbart underrätta den behöriga myndigheten i den andra staten om detta.

3 §  En förundersökningsledare som har inlett en förundersökning om ett brott som anges i 8 kap. 1, 2, 3, 4 eller 5 § barlastvattenlagen (2009:1165), ska anmäla detta till Åklagarmyndigheten om det skäligen kan befaras att brottet har begåtts på ett utländskt fartyg.

Åklagarmyndigheten prövar frågan om huruvida den stat där fartyget är registrerat ska få utredningen i syfte att lagföringen i stället ska ske i den staten (flaggstatsrapport).

Åklagarmyndigheten får meddela föreskrifter om flaggstatsrapporter.

4 §  En flaggstatsrapport ska sändas till Transportstyrelsen.

Transportstyrelsen ska vidarebefordra flaggstatsrapporten till den behöriga myndigheten i den stat där fartyget är registrerat.

Transportstyrelsen ska översätta handlingar som ska skickas till en annan stat till ett annat språk, om det behövs.

5 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om skyldighet att rapportera olyckshändelser eller andra omständigheter som visar på brister som i något väsentligt avseende påverkar ett fartygs möjlighet att hantera barlastvatten.

6 §  Transportstyrelsen får meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt barlastvattenlagen (2009:1165) och enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.