Lag (2026:1113) om intäktsdelning från vindkraftsanläggningar

1 §  Denna lag innehåller bestämmelser som ger ägare av bostadsbyggnader som ligger nära en vindkraftsanläggning rätt till vindkraftsersättning från verksamhetsutövaren.

2 §  Lagen gäller i fråga om vindkraftsanläggningar som omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken.

3 §  Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för en privatperson som äger en bostadsbyggnad är utan verkan mot honom eller henne.

4 §  I denna lag avses med

• 1. bostadsbyggnad: en byggnad som enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) utgör
• a) ett småhus,
• b) en ägarlägenhet, eller
• c) ett hyreshus som är helt eller delvis inrättat till bostad,
• 2. elområde: det största geografiska område inom vilket marknadsaktörerna kan handla med el utan kapacitetstilldelning,
• 3. intäktsår: det kalenderår som en intäkt uppkommer,
• 4. marknadstidsenhet: den kortaste period för vilken marknadsvärdet av elpriset är fastställd,
• 5. nettoelproduktion: den producerade el som matas in i elnätet,
• 6. verksamhetsutövare: den fysiska eller juridiska person som driver eller innehar en vindkraftsanläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska eller andra beslut om anläggningen,
• 7. vindkraftsanläggning: en anläggning med
• a) ett vindkraftverk, eller
• b) två eller fler vindkraftverk som omfattas av samma tillstånd enligt miljöbalken eller som står tillsammans och drivs av samma verksamhetsutövare,
• 8. vindkraftsersättning: en ersättning i pengar som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning,
• 9. vindkraftverkets höjd: den högsta höjd över marken eller vattenytan vid medelvattenstånd som ett vindkraftverk har när ett av dess rotorblad står rakt upp.

5 §  Den som vid utgången av ett intäktsår är verksamhetsutövare ska betala vindkraftsersättning för det året till de byggnadsägare som har rätt till sådan ersättning enligt 7-10 §§.

6 §  Verksamhetsutövaren ska senast i samband med att vindkraftsanläggningen tas i drift genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt informera byggnadsägare som kan ha rätt till vindkraftsersättning enligt 7-10 §§ om rätten till ersättning och hur anspråk på ersättning kan anmälas.

7 §  Den som vid utgången av verksamhetsutövarens intäktsår äger en bostadsbyggnad har rätt till vindkraftsersättning om

• 1. avståndet mellan byggnaden och ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning motsvarar högst nio gånger vindkraftverkets höjd, och
• 2. byggnaden fanns eller var under uppförande vid tidpunkten för verksamhetsutövarens ansökan om tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken till vindkraftsanläggningen eller har ersatt en sådan byggnad.

Om bostadsbyggnaden inte fanns eller inte var under uppförande vid tidpunkten för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken, ska byggnadsägaren ha rätt till vindkraftsersättning om det finns särskilda skäl.

8 §  Om det på en fastighet finns två eller flera bostadsbyggnader som ger rätt till vindkraftsersättning enligt 7 § på grund av samma vindkraftsanläggning och byggnaderna ägs av samma person, har ägaren rätt till ersättning endast med anledning av den av byggnaderna som ger rätt till högst ersättning.

9 §  Om två eller flera tillsammans äger en bostadsbyggnad, har de rätt till en andel av vindkraftsersättningen som motsvarar vars och ens andel i den fastighet till vilken byggnaden hör. Om byggnaden inte hör till en fastighet har ägarna av byggnaden rätt till en andel som motsvarar vars och ens andel i byggnaden.

10 §  En ägare av en bostadsbyggnad som vill ta del av vindkraftsersättning ska till verksamhetsutövaren varje år skriftligen anmäla sitt anspråk på vindkraftsersättning.

Rätten till vindkraftsersättning för ett intäktsår upphör om en sådan anmälan inte har gjorts vid utgången av februari året efter det intäktsåret.

Om en anmälan har skickats med post eller gjorts på annat ändamålsenligt sätt, anses anmälan ha skett när detta gjordes.

11 §  Ett vindkraftverks intäkt utgörs av intäkten från hela vindkraftsanläggningen under ett intäktsår dividerat med antalet vindkraftverk i anläggningen.

Intäkterna från en vindkraftsanläggning ska uppskattas till ett schablonbelopp som ska motsvara marknadsvärdet av den el som produceras av anläggningen i det elområde där elen matas in.

Marknadsvärdet ska beräknas genom att vindkraftsanläggningens nettoelproduktion i megawattimmar per marknadstidsenhet multipliceras med intervallets fastställda elpris på dagenföremarknaden på den dominerande organiserade marknadsplatsen.

12 §  Vid beräkningen av vindkraftsersättningen för en bostadsbyggnad ska andelen av intäkterna från ett vindkraftverk bestämmas med hänsyn till avståndet mellan mittpunkten i vindkraftverkets torn och den del av bostadsbyggnaden som är närmast vindkraftverket. Andelen ska uppgå

• 1. till 2,5 promille, om avståndet inte överstiger fem gånger vindkraftverkets höjd,
• 2. till 2,0 promille, om avståndet är längre än fem gånger men inte överstiger sex gånger vindkraftverkets höjd,
• 3. till 1,5 promille, om avståndet är längre än sex gånger men inte överstiger sju gånger vindkraftverkets höjd,
• 4. till 1,0 promille, om avståndet är längre än sju gånger men inte överstiger åtta gånger vindkraftverkets höjd,
• 5. till 0,5 promille, om avståndet är längre än åtta gånger men inte överstiger nio gånger vindkraftverkets höjd.

13 §  Om en bostadsbyggnad ligger inom något av de avstånd som anges i 12 § i förhållande till fler än ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, ska andelen från två vindkraftverk ingå i vindkraftsersättningen. Ersättningen ska baseras på de två vindkraftverk som ger ägaren av bostadsbyggnaden rätt till högst ersättning.

14 §  En verksamhetsutövare är inte skyldig att för ett intäktsår betala mer än två procent av vindkraftsanläggningens intäkter till de byggnadsägare som har rätt till vindkraftsersättning.

Om den sammanlagda vindkraftsersättningen som ska betalas till samtliga byggnadsägare överstiger två procent av vindkraftsanläggningens intäkter, ska ersättningen till varje byggnadsägare sättas ned i proportion till respektive byggnadsägares andel.

15 §  Verksamhetsutövaren ska senast den 1 juli året efter ett intäktsår betala vindkraftsersättning för föregående intäktsår till byggnadsägare som har rätt till sådan ersättning.

Verksamhetsutövaren ska för mottagaren redovisa hur ersättningen har beräknats.

16 §  Vad som sägs i 14 § gäller inte efter verksamhetsutövarens betalning.

Om verksamhetsutövaren, efter att betalning har skett och 14 § har tillämpats, ska betala ytterligare vindkraftsersättning till byggnadsägare, ska ersättningen till den byggnadsägaren motsvara den ersättning som har betalats till övriga byggnadsägare inom samma avstånd från vindkraftsanläggningen.

17 §  Rätten till vindkraftsersättning enligt denna lag upphör tre år efter den tidpunkt som anges i 15 § första stycket, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan.