Lag (2026:1459) om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut

2 §  Med påverkanskommunikation avses i lagen att en fysisk eller juridisk person har kontakt med en politisk beslutsfattare eller en medarbetare till en politisk beslutsfattare, i syfte att påverka beredning eller beslut i ett ärende hos riksdagen eller regeringen, för att främja ett visst intresse eller utfall.

Med påverkanskommunikation avses även att på uppdrag ge råd eller stöd till någon som har eller avser att ha sådan kontakt.

Påverkanskommunikationen ska anses bedrivas av en juridisk person eller en enskild näringsidkare om den fysiska person som har kontakten eller ger råd eller stöd

• 1. är företrädare för eller anställd av den juridiska personen eller

anställd av den enskilda näringsidkaren, och

• 2. bedriver påverkanskommunikation i denna egenskap.

3 §  Med politisk beslutsfattare avses i lagen

• 1. riksdagsledamot, och
• 2. statsråd.

Med medarbetare till politisk beslutsfattare avses i lagen

• 1. politisk sekreterare till riksdagsledamot eller annan som arbetar i en partigrupps kansli i riksdagen,
• 2. anställd i Riksdagsförvaltningen,
• 3. statssekreterare, politiskt sakkunnig eller annan arbets- eller uppdragstagare i Regeringskansliet, och
• 4. särskild utredare, ordförande eller annan ledamot i kommitté som har tillkallats av regeringen och har ett utredningsuppdrag, samt sekreterare i utredningen eller kommittén.

4 §  En juridisk person eller en enskild näringsidkare som bedriver påverkanskommunikation ska anmäla sig för registrering.

5 §  Anmälningsskyldigheten enligt 4 § gäller inte om påverkanskommunikationen bedrivs av

• 1. en enskild näringsidkare som har annat än omvärldsrelationer och kommunikation som huvudsaklig verksamhet,
• 2. en myndighet eller ett offentligt styrt organ som inte är ett offentligt företag inom ramen för dess uppdrag,
• 3. en annan stat, Europeiska unionen eller en mellanstatlig organisation inom ramen för internationellt samarbete eller sedvanliga diplomatiska relationer, eller
• 4. ett politiskt parti som har mandat i riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet, eller annars får stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier eller enligt 4 kap. 29 och 30 §§ kommunallagen (2017:725), eller en sidoorganisation till ett sådant parti.

Anmälningsskyldigheten enligt 4 § gäller inte heller om den påverkanskommunikation som bedrivs avser

• 1. sedvanliga kontakter inom ramen för myndighetsärenden,
• 2. deltagande i arbetsgrupp, utredning eller liknande, som har tillsatts av regeringen, Regeringskansliet, riksdagens utskott eller riksdagsstyrelsen och där deltagandet dokumenteras med möjlighet för allmänheten att ta del av dokumentationen,
• 3. sådan juridisk rådgivning som omfattas av advokats eller advokats biträdes tystnadsplikt enligt lag, eller
• 4. kontakter vars röjande kan utgöra ett hot mot rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet eller enskilds säkerhet till liv eller hälsa.

Anmälningsskyldigheten enligt 4 § gäller dessutom inte om påverkanskommunikationen sker på uppdrag av annan och denne inte är anmälningsskyldig.

6 §  Anmälan för registrering ska lämnas in till Kammarkollegiet senast 30 dagar efter den dag då den som är anmälningsskyldig enligt 4 § började bedriva påverkanskommunikation.

Anmälan ska innehålla uppgifter om

• 1. namn,
• 2. organisationsnummer eller, om sådant inte finns, personnummer,
• 3. postadress, e-postadress, telefonnummer eller motsvarande kontaktuppgifter,
• 4. verksamhetsområde och en allmän beskrivning av verksamheten, och
• 5. datum då den anmälningsskyldige började bedriva påverkanskommunikation.

7 §  Kammarkollegiet ska registrera den som har gjort en anmälan enligt 6 §.

Om de förhållanden som ligger till grund för uppgifterna som anges i 6 § andra stycket ändras ska den registrerade snarast möjligt anmäla detta till Kammarkollegiet.

Om den registrerade inte längre uppfyller kraven för anmälningsskyldighet enligt 4 § får den anmäla det till Kammarkollegiet. Myndigheten ska då avregistrera den registrerade efter det innevarande kalenderårets utgång och sedan den registrerade har lämnat redovisning enligt 8 § för det kalenderåret.

8 §  Den registrerade ska lämna redovisning om sin påverkans- kommunikation. Redovisningen ska lämnas till Kammarkollegiet senast den 1 juni för perioden januari-april, senast den 1 oktober för perioden maj-augusti och senast den 1 februari för perioden september-december.

9 §  En redovisning om påverkanskommunikation enligt 8 § ska innehålla uppgift om ämnen för den registrerades påverkanskommunikation under den period som redovisningen gäller och, i fråga om varje ämne, uppgift om

• 1. namn på den eller de politiska beslutsfattare med vilka kontakter har skett eller uppgift om departement, enhet, utskott eller motsvarande för den eller de medarbetare till politisk beslutsfattare med vilka kontakter har skett, och
• 2. huvudsakliga sätt att hålla kontakt och kontakternas ungefärliga omfattning.

Om påverkanskommunikationen har skett på uppdrag av annan ska detta anges i redovisningen. I fråga om uppdragsgivaren ska de uppgifter som framgår av 6 § andra stycket 1 och 2 anges. En registrerad som endast har gett råd eller stöd till annan behöver inte ange de uppgifter som framgår av första stycket 1 och 2.

Redovisningen behöver inte innehålla uppgift om sådan påverkanskommunikation som avses i 5 § första och andra stycket.

10 §  Om den registrerade inte har bedrivit någon påverkans- kommunikation under den period som redovisningen gäller, ska detta anges i redovisningen.

11 §  Den redovisning som enligt 8 § ska lämnas in till Kammarkollegiet senast den 1 februari ska, utöver de uppgifter som anges i 9 §, innehålla följande uppgifter om det föregående kalenderåret:

• 1. antalet personer som har deltagit i påverkanskommunikation samt antalet årsarbetskrafter som använts för påverkanskommunikation och kostnader för dem,
• 2. kostnader för inköpta tjänster bestående i påverkanskommunikation, och
• 3. kostnader för marknadsföring, representation samt andra kostnader i samband med påverkanskommunikation.

Om påverkanskommunikation har skett på uppdrag av annan ska uppgift även lämnas om omsättningen för sådan verksamhet.

12 §  En anmälan enligt 6 § och en redovisning enligt 8 § ska lämnas in elektroniskt till Kammarkollegiet. Kammarkollegiet får i enskilda fall besluta om undantag från detta.

Anmälan eller redovisningen ska skrivas under av en behörig företrädare för den juridiska person som är anmälningsskyldig enligt 4 §. En enskild näringsidkare ska skriva under sin anmälan eller redovisning.

När en anmälan eller en redovisning lämnas in elektroniskt, ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elek- troniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG, i den ursprungliga lydelsen.

13 §  Kammarkollegiet ska göra uppgifter i anmälningar om registrering, i anmälningar om ändrade förhållanden och i redovisningar om påverkanskommunikation tillgängliga för allmänheten på sin webbplats. På samma sätt ska uppgifter om beslut om föreläggande vid vite enligt 16 § göras till- gängliga. Kammarkollegiet får även publicera invändningar mot uppgifter i en redovisning enligt 8 § från den som uppgiften rör.

14 §  Kammarkollegiet utövar tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.

15 §  Om inkomna uppgifter eller andra omständigheter ger särskild anledning till det, ska Kammarkollegiet utreda om

• 1. den som enligt denna lag är skyldig att göra anmälan för registrering, anmäla ändring av uppgifter eller lämna redovisning om påverkanskommunikation inte har gjort det i föreskriven tid,
• 2. uppgifter i en anmälan om registrering, i en anmälan om ändring av uppgifter eller i en anmälan om att den registrerade inte längre uppfyller kraven för anmälningsskyldighet är bristfälliga eller felaktiga, eller
• 3. uppgifter i en redovisning om påverkanskommunikation är bristfälliga eller felaktiga.

16 §  Kammarkollegiet får besluta de förelägganden som behövs för tillsynen och för att den som bedriver påverkanskommunikation ska fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

Förelägganden som riktar sig till en myndighet eller ett offentligt styrt organ som inte är ett offentligt företag får dock inte förenas med vite.

17 §  Ett beslut om föreläggande som är förenat med vite får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.