Lag (2026:380) om bistånd till vissa utlänningar vid inhibition av verkställigheten

1 §  Denna lag gäller bistånd till utlänningar som har meddelats ett beslut om inhibition av verkställigheten enligt 12 kap. 16 e § första stycket eller 17 a § första stycket utlänningslagen (2005:716).

2 §  Vid tillämpningen av denna lag gäller följande bestämmelser i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

• 1. 2 § första stycket om Migrationsverkets ansvar,
• 2. 2 § andra stycket och 3 § andra och tredje styckena om ensamkommande barn,
• 3. 4-7 §§ om sysselsättning,
• 4. 15 § om betalning av skäligt belopp till Migrationsverket i vissa fall,
• 5. 20 § om rätt att föra talan,
• 6. 21 § om delgivning, och
• 7. 24 § om tystnadsplikt.

3 §  Migrationsverket ska registrera en utlänning som avses i 1 §.

4 §  Migrationsverket ansvarar för att bistånd lämnas enligt 5 och 6 §§.

5 §  En utlänning som avses i 1 § och som inte är ett ensamkommande barn ska tilldelas en plats på ett av Migrationsverkets boenden.

Migrationsverket ska inför tilldelningen ge Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen tillfälle att lämna synpunkter på boendeplatsens lämplighet. Det gäller även vid byte av tilldelad plats.

6 §  En utlänning som avses i 1 § och som saknar egna medel har rätt till bistånd för sin dagliga livsföring (dagersättning) och till särskilt bistånd för annat angeläget behov (särskilt bidrag), om de villkor som anges i 3, 7 och 8 §§ är uppfyllda. För ensamkommande barn gäller dock endast villkoret i 3 §.

7 §  En utlänning har rätt till dagersättning och särskilt bidrag enligt 6 § endast under förutsättning att utlänningen bor enbart på det boende där han eller hon har tilldelats en plats enligt 5 §.

Första stycket gäller inte för en utlänning som

• 1. med hänsyn till sina familjeförhållanden har särskilda skäl att inte bo på en tilldelad boendeplats, eller
• 2. med hänsyn till sina personliga förhållanden i övrigt har synnerliga skäl att inte bo på en tilldelad boendeplats.

8 §  En utlänning som inte bor på en tilldelad boendeplats enligt 5 § ska hålla Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress.

En utlänning som har skäl att inte bo på tilldelad boendeplats enligt 7 § andra stycket men som inte håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress saknar rätt till dagersättning och särskilt bidrag. Detsamma gäller om utlänningen inte senast inom en vecka från byte av bostad underrättar Migrationsverket om sin nya bostadsadress.

Andra stycket gäller inte om utlänningen visar att underlåtenheten är ursäktlig.

9 §  Dagersättning enligt 6 § får sättas ned helt eller delvis för en utlänning som fyllt 18 år om han eller hon utan giltigt skäl vägrar medverka till en åtgärd som är nödvändig för att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna verkställas när verkställighetshindret upphör.

Nedsättning som sker delvis får inte avse den del av ersättningen som är avsedd att täcka utgifter för utlänningens egen mathållning. Nedsättning får ske helt endast om fri kost ingår i en erbjuden plats på ett av Migrationsverkets boenden.

10 §  En utlänning som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas när verkställighetshindret upphör har inte rätt till dagersättning eller särskilt bidrag.

11 §  Migrationsverket får undersöka det boendeutrymme och de slutna förvaringsställen som en utlänning disponerar på ett av Migrationsverkets boenden, om det kan misstänkas att utlänningen inte bor enbart på boendet och undersökningen behövs för att kunna bedöma om utlänningen uppfyller villkoret för dagersättning och särskilt bidrag i 7 § första stycket.

Undersökningen ska genomföras i närvaro av ett vittne. All den hänsyn som omständigheterna medger ska iakttas.

12 §  Om Migrationsverket begär det ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag som innebär att en utlänning ska lämna sin plats på ett av Migrationsverkets boenden.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

• 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 eller 10 a § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller
• 2. det annars finns synnerliga skäl.

13 §  Migrationsverkets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Migrationsverkets beslut att anvisa en kommun att ordna boendet för ensamkommande barn enligt 3 § andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och om tilldelning av boendeplats enligt 5 § första stycket denna lag får dock inte överklagas.

Migrationsverkets beslut får överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets utlänningen vistades när beslutet fattades.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

14 §  Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart. Även beslut om att genomföra en undersökning enligt 11 § gäller omedelbart.

15 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om grunder för beräkning av de belopp som avses i 2 § 4 och 6 § samt föreskrifter om i vilka fall särskilt bidrag får beviljas.

16 §  Regeringen får meddela föreskrifter som avviker från denna lag, om Sverige är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.

17 §  För en utlänning som avses i 1 § finns särskilda bestämmelser i

• 1. 5 kap. 3 § socialförsäkringsbalken,
• 2. 7 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
• 3. 4-6 §§ lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.,
• 4. 29 kap. 2 och 3 §§ skollagen (2010:800),
• 5. 3 § lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, och
• 6. 10 kap. 2 § socialtjänstlagen (2025:400).