Lag (2026:806) om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål

1 §  Lagen gäller för Polismyndighetens och Säkerhetspolisens användning av system för artificiell intelligens för ansiktsigenkänning eller annan biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats (AI-system för ansiktsigenkänning i realtid) i verksamhet för vilken personuppgiftsbehandlingen omfattas av brottsdatalagen (2018:1177).

2 §  Med AI-system för ansiktsigenkänning i realtid avses i lagen sådana AI-system som omfattas av artikel 3.42 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1689 av den 13 juni 2024 om harmoniserade regler för artificiell intelligens och om ändring av förordningarna (EG) nr 300/2008, (EU) nr 167/2013, (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1139 och (EU) 2019/2144 samt direktiven 2014/90/EU, (EU) 2016/797 och (EU) 2020/1828 (förordning om artificiell intelligens), här benämnd AI-förordningen.

3 §  /Upphör att gälla U:den dag som regeringen bestämmer/ Innan ett AI-system för ansiktsigenkänning i realtid används för första gången ska Polismyndigheten och Säkerhetspolisen göra en konsekvensbedömning av systemet avseende grundläggande rättigheter enligt artikel 27 i AI- förordningen.

3 §  /Träder i kraft I:den dag som regeringen bestämmer/ Innan ett AI-system för ansiktsigenkänning i realtid används för första gången ska Polismyndigheten och Säkerhetspolisen göra en konsekvensbedömning av systemet avseende grundläggande rättigheter enligt artikel 27 i AI- förordningen och registrera systemet enligt artikel 49 i förordningen. Ett sådant system får dock användas utan registrering om användningen inte kan avvakta. I sådana fall ska en registrering ske så snart det är möjligt.

4 §  AI-system för ansiktsigenkänning i realtid får användas om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person

• 1. som misstänks vara utsatt för människorov eller människohandel enligt 4 kap. 1 eller 1 a § brottsbalken, eller för människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § brottsbalken om exploateringen avser sexuella tjänster,
• 2. som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott,
• 3. om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet,
• 4. som skäligen kan misstänkas ha begått ett sådant brott som avses i bilaga II till AI-förordningen och för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet, eller
• 5. som dömts för ett sådant brott som avses i 4, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden.

5 §  AI-system för ansiktsigenkänning i realtid får användas endast om skälen för användningen uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktas mot eller för något annat motstående intresse.

6 §  Ett tillstånd att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet eller verkställa straffrättslig påföljd prövas av åklagare på ansökan av Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen.

7 §  Ett tillstånd att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att utreda eller lagföra brott prövas av rätten på ansökan av åklagare.

Ansökan prövas av den domstol som anges i 19 kap. rättegångsbalken.

8 §  Förfarandet i domstolen är skriftligt.

På förfarandet tillämpas reglerna i rättegångsbalken om handläggning vid domstol av frågor om tvångsmedel i brottmål och om överklagande av beslut i sådana frågor, om inte något annat anges i denna lag. Det som föreskrivs om offentliga ombud i 27 kap. 28 § rättegångsbalken ska dock inte tillämpas.

9 §  En ansökan om tillstånd att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid ska prövas skyndsamt.

10 §  I ett beslut att tillåta användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid ska det anges

• 1. vilken person som tillståndet avser,
• 2. för vilket syfte användningen ska ske,
• 3. under vilken tid och i vilket eller vilka områden tillståndet gäller, och
• 4. skälen för beslutet.

Tiden för tillståndet får inte bestämmas längre än vad som är absolut nödvändigt och får inte överstiga en månad från dagen för beslutet. Området eller områdena som tillståndet avser får inte vara större än vad som är absolut nödvändigt.

11 §  Ett beslut om tillstånd att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid får verkställas omedelbart.

12 §  Om det inte längre finns skäl för ett tillstånd att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid ska åklagare omedelbart upphäva beslutet. Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen ska omedelbart underrätta åklagaren om omständigheter som har betydelse för om beslutet ska hävas.

13 §  Om det är fara i dröjsmål, får Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen påbörja användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid utan tillstånd.

Den myndighet som har påbörjat användning enligt första stycket ska dokumentera den samt skälen för att användningen påbörjades utan tillstånd.

14 §  Om användning har påbörjats utan tillstånd ska en ansökan om tillstånd enligt 6 eller 7 § göras utan onödigt dröjsmål och senast inom 24 timmar från det att användningen påbörjades.

15 §  Om användning har påbörjats utan tillstånd och det inte längre finns skäl för användningen, ska den myndighet som har påbörjat användningen eller, i fall som avses i 7 §, åklagare omedelbart besluta om att användningen ska upphöra.

Om användningen upphör innan tillståndsfrågan har prövats, ska den som får ansöka om tillstånd i stället göra en anmälan till åklagare eller, i fall som avses i 7 §, rätten, som ska pröva om det har funnits skäl för användningen.

16 §  Om en ansökan om tillstånd avslås ska användning som har påbörjats utan tillstånd omedelbart upphöra och uppgifter från användningen raderas. Uppgifterna från användningen ska också raderas om, i fall som avses i 15 § andra stycket, åklagaren eller rätten har funnit att det har saknats skäl för användningen.

17 §  Den som har identifierats eller lokaliserats genom en åtgärd enligt denna lag som gäller en brottsutredning eller lagföring ska underrättas om åtgärden. Underrättelsen ska lämnas så snart det kan ske utan men för det syfte som åtgärden vidtogs för.

Om uppgifterna omfattas av sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska en underrättelse skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.

En underrättelse behöver inte lämnas till den som redan har fått del av eller tillgång till uppgifterna. En underrättelse behöver inte heller lämnas om den med hänsyn till omständigheterna uppenbart är utan betydelse eller om identiteten på den som ska underrättas är okänd. Detsamma ska gälla om den personen som underrättelsen avser har avlidit.

18 §  Om det på grund av sekretess eller risk för men för syftet som åtgärden vidtogs för inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år och sex månader från det att åtgärden avslutades, ska frågan om underrättelse prövas slutligt. En underrättelse ska då bara lämnas om sekretess inte längre gäller och om det kan ske utan men för syftet som åtgärden vidtogs för.