Mottagandelag (2026:999)

1 §  Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av utlänningar som omfattas av denna lag.

Migrationsverket ansvarar för att bistånd i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag lämnas enligt denna lag, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Migrationsverket ska registrera utlänningar som omfattas av denna lag.

2 §  Migrationsverket ska driva asylboenden för utlänningar som omfattas av denna lag. Migrationsverket får uppdra åt andra att driva asylboenden.

3 §  Migrationsverket ska för varje ensamkommande barn anvisa en kommun att ordna barnets boende.

4 §  Migrationsverket får anvisa en kommun att ordna boendet för

• 1. en utlänning med tillfälligt skydd, och
• 2. en asylsökande, om tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och det är nödvändigt för att behovet av platser på asylboenden ska kunna tillgodoses.

5 §  Vid fördelningen av anvisningar enligt 4 § mellan kommuner ska hänsyn tas till varje kommuns arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.

6 §  Regeringen får i fråga om anvisningar enligt 4 § meddela föreskrifter om

• 1. det antal utlänningar för vilka det under en viss period finns ett behov av att anvisa en kommun att ordna boende,
• 2. prioriteringen vid anvisningar,
• 3. fördelningen av anvisningar mellan kommuner,
• 4. kriterier, utöver de som anges i 5 §, som får beaktas vid fördelningen av anvisningar, och
• 5. inom vilken tid en kommun ska ordna boende.

7 §  En kommun ska lämna bistånd enligt denna lag till en utlänning med tillfälligt skydd och till ett ensamkommande barn, om utlänningen vistas i kommunen och biståndet behövs till dess att Migrationsverket tar ansvar för att bistånd lämnas.

Detsamma gäller i fråga om en asylsökande som vistas i kommunen om tillströmningen av asylsökande har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och Migrationsverket bedömer att bistånd behöver lämnas.

8 §  En kommun ska efter anvisning av Migrationsverket ordna boende för ett ensamkommande barn.

Det som sägs i 3 kap. 1 § första stycket och 8 § om en utlännings rätt till boende och skyldighet att betala ersättning för boende gäller även när kommunen ordnar boendet.

9 §  En kommun ska efter anvisning av Migrationsverket ordna boende för en asylsökande och en utlänning med tillfälligt skydd.

I 5 § lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning finns bestämmelser om en kommuns skyldighet att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen.

Det som sägs om asylboende i denna lag gäller även när kommunen ordnar ett sådant boende som avses i första och andra styckena, så länge utlänningen omfattas av denna lag.

10 §  En kommun som har lämnat bistånd enligt denna lag har rätt till ersättning från staten för biståndet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om ersättningen.

1 §  En utlänning som omfattas av denna lag har rätt till en plats på ett asylboende.

En utlänning med uppehållstillstånd har dock rätt till en plats endast om han eller hon fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 26 § folkbokföringslagen (1991:481) och

• 1. får omfattas av en anvisning till en kommun enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller
• 2. saknar inkomst eller egna tillgångar.

2 §  Migrationsverket ska tilldela en asylsökande och en utlänning med avlägsnandebeslut en plats på ett asylboende.

3 §  Migrationsverket får besluta att en asylsökande som har fyllt 16 år ska bo enbart på en viss bestämd plats, om det är nödvändigt med hänsyn till allmän ordning eller om det finns risk för att utlänningen avviker.

Vid bedömningen av om det finns risk för att utlänningen avviker ska 1 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716) tillämpas.

4 §  Migrationsverket ska erbjuda en utlänning med tillfälligt skydd en plats på ett asylboende eller anvisa en kommun att ordna boendet.

5 §  Vid tilldelning av eller erbjudande om en plats på ett asylboende ska Migrationsverket, om familjemedlemmarna samtycker till det, se till att familjer hålls samman. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl.

6 §  När Migrationsverket har anvisat en kommun att ordna boende för ett ensamkommande barn ska barnet anses vistas i den kommunen i den mening som avses i 29 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400).

7 §  En kommun som har anvisats att ordna boende för ett ensamkommande barn får placera barnet i ett boende i en annan kommun endast om

• 1. kommunerna har ingått en överenskommelse om placeringen,
• 2. placeringen sker med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller, i fråga om barn med motsvarande vårdbehov, med stöd av socialtjänstlagen (2025:400), eller
• 3. det med hänsyn till barnets vårdbehov finns synnerliga skäl.

8 §  En utlänning som bor på ett asylboende och har inkomst eller egna tillgångar ska betala en skälig ersättning till Migrationsverket för boendet. När kost ingår i boendet ska utlänningen betala en skälig ersättning även för den.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om grunderna för beräkningen av ersättningen.

9 §  När Migrationsverket ordnar boende för en utlänning ska verket se till att den som bor på boendet kan få sina grundläggande behov tillgodosedda. En kommun som ordnar boende för en utlänning efter anvisning har motsvarande ansvar.

Migrationsverkets ansvar enligt första stycket gäller även för den som inte bor på det tilldelade asylboendet av sådana skäl som anges i 6 kap. 3 § andra stycket.

1 §  En asylsökande och en utlänning med avlägsnandebeslut får inte lämna det län där det tilldelade asylboendet finns.

Om utlänningen inte bor på det tilldelade asylboendet av sådana skäl som anges i 6 kap. 3 § andra stycket, får utlänningen inte lämna det län där han eller hon bor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att utöka områdena enligt första och andra styckena med en eller flera angränsande kommuner.

2 §  Migrationsverket ska ge en utlänning tillstånd att tillfälligt vistas utanför ett område som avses i 1 §, om det finns särskilda skäl.

3 §  En asylsökande som har fyllt 16 år och bor på det tilldelade asylboendet ska medverka vid närvarokontroll på boendet. En asylsökande som har meddelats ett beslut om anmälningsskyldighet enligt 5 § behöver dock inte medverka vid sådan närvarokontroll.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omfattningen av närvarokontrollerna.

4 §  Migrationsverket ska ge en asylsökande tillstånd att inte medverka vid närvarokontroll, om det finns särskilda skäl.

5 §  Migrationsverket får besluta att en asylsökande som har fyllt 16 år ska anmäla sig till verket vid en viss angiven tidpunkt eller vid vissa angivna tidpunkter för att säkerställa att beslut enligt 3 kap. 3 § följs eller om det finns risk för att den asylsökande avviker.

Vid bedömningen av om det finns risk för att den asylsökande avviker ska 1 kap. 15 § utlänningslagen (2005:716) tillämpas.

6 §  En utlänning med avlägsnandebeslut som har fyllt 16 år ska anmäla sig till Migrationsverket tre dagar i veckan på det asylboende där utlänningen har tilldelats plats.

7 §  Migrationsverket ska ge en utlänning med anmälningsskyldighet enligt 5 eller 6 § tillstånd att inte närvara vid ett anmälningstillfälle, om det finns särskilda skäl.

8 §  En asylsökande som ordnar boende på egen hand ska hålla Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress.

1 §  En utlänning som omfattas av denna lag ska delta i samhällsintroduktion, om han eller hon har fyllt 16 år. Det gäller dock inte om utlänningen med hänsyn till sina personliga förhållanden har synnerliga skäl att inte delta.

Migrationsverket ska ordna samhällsintroduktionen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om omfattningen av samhällsintroduktionen.

2 §  En utlänning som omfattas av denna lag får ges tillfälle att delta i svenskundervisning. Utlänningen får också delta i skötseln av asylboendet och annan sysselsättning som bidrar till att göra vistelsen meningsfull.

3 §  En utlänning som deltar i sysselsättning enligt 2 § ska inte anses som arbetstagare.

Utlänningen ska dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap. 1-4 och 6-13 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§, 5 kap. 1-3 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljölagen (1977:1160).

Det som sägs om arbetsgivare i arbetsmiljölagen ska gälla den som ansvarar för den verksamhet som utlänningen deltar i.

4 §  Om en utlänning ska delta i sysselsättning som avses i 2 § och som tillhandahålls av någon annan än Migrationsverket ska ett skriftligt avtal om villkoren för sysselsättningen träffas mellan verket och den som tillhandahåller sysselsättningen. Migrationsverket får uppdra åt andra att träffa sådana avtal.

Strider en överenskommelse mellan den som tillhandahåller sysselsättningen och en utlänning mot ett avtal som avses i första stycket är överenskommelsen ogiltig.

5 §  En asylsökande och ett ensamkommande barn får undantas från kravet i utlänningslagen (2005:716) på arbetstillstånd endast om utlänningens ärende om uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 § den lagen inte har avgjorts inom sex månader från det att ansökan lämnades in och förutsatt att förseningen inte beror på utlänningen.

Migrationsverket avgör om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda.

1 §  En utlänning som omfattas av denna lag har rätt till bistånd i form av dagersättning och särskilt bidrag om utlänningen saknar inkomst eller egna tillgångar och, i tillämpliga fall, uppfyller villkoren i 3-6 §§.

Dagersättning lämnas för den dagliga livsföringen. Särskilt bidrag lämnas för annat angeläget behov.

2 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om

• 1. grunderna för beräkningen av sådan dagersättning och sådant särskilt bidrag som avses i 1 §, och
• 2. i vilka fall det särskilda bidraget får beviljas.

3 §  En asylsökande och en utlänning med avlägsnandebeslut har rätt till dagersättning och särskilt bidrag endast om utlänningen bor enbart på det tilldelade asylboendet.

Första stycket gäller inte för en utlänning som

• 1. bor tillsammans med en medlem av den närmaste familjen som är bosatt i Sverige, eller
• 2. med hänsyn till sina personliga förhållanden har synnerliga skäl att inte bo på asylboende.

4 §  En asylsökande som har fyllt 16 år har rätt till dagersättning endast om den asylsökande medverkar till att klarlägga sin identitet.

En utlänning med avlägsnandebeslut som har fyllt 16 år har rätt till dagersättning endast om utlänningen medverkar till åtgärder för att beslutet ska kunna verkställas.

5 §  En utlänning med uppehållstillstånd och en utlänning med tillfälligt skydd har rätt till dagersättning och särskilt bidrag endast om utlänningen befinner sig i landet och håller Migrationsverket underrättat om sin bostadsadress. Underrättelseskyldigheten gäller inte om utlänningen bor på ett asylboende.

6 §  En utlänning med uppehållstillstånd har rätt till dagersättning och särskilt bidrag endast om utlänningen fullgör sin anmälningsskyldighet enligt 26 § folkbokföringslagen (1991:481).

7 §  Dagersättningen får sättas ned för en utlänning som har fyllt 18 år om utlänningen försvårar utredningen i ett pågående ärende om uppehållstillstånd genom att hålla sig undan. Ersättningen får inte sättas ned i den del som är avsedd att täcka utgifter för utlänningens egen mathållning.

Om utlänningen efter en nedsättning av dagersättningen på nytt försvårar utredningen i ärendet genom att hålla sig undan får ersättningen sättas ned helt om utlänningen erbjuds plats på ett asylboende där fri kost ingår.

8 §  Dagersättningen får sättas ned helt för en utlänning under

• 1. två till fyra veckor om utlänningen gjort sig skyldig till allvarlig misskötsamhet på ett asylboende,
• 2. en vecka för varje dag som utlänningen inte följt skyldigheten att inte lämna ett begränsat område enligt 4 kap. 1 §,
• 3. två veckor för varje tillfälle som utlänningen inte följt sin anmälnings-skyldighet enligt 4 kap. 5 §, eller
• 4. en vecka om utlänningen för andra gången inom en månads tid inte följt anmälningsskyldigheten enligt 4 kap. 6 §.

Dagersättningen får inte sättas ned enligt första stycket 2-4 till följd av omständigheter som utlänningen inte rått över.

9 §  Migrationsverket får ändra ett beslut om dagersättning eller särskilt bidrag när något förhållande som påverkar rätten till eller storleken på ersättningen har förändrats.

1 §  En mottagare av dagersättning eller särskilt bidrag enligt denna lag är återbetalningsskyldig om

• 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller inte lämna de uppgifter som mottagaren är skyldig att lämna har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp, eller
• 2. ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och mottagaren har insett eller skäligen borde ha insett detta.

2 §  Om en mottagare är återbetalningsskyldig ska Migrationsverket återkräva det felaktigt utbetalda beloppet.

3 §  Migrationsverket får träffa avtal med den återbetalningsskyldige om avbetalning eller bevilja anstånd med betalningen.

Ränta ska tas ut på det obetalda beloppet från den dag då avtalet om avbetalningsplan träffades eller anståndet beviljades, dock inte för tid innan det återkrävda beloppet har förfallit till betalning. Ränta ska tas ut efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.

4 §  Om ett belopp som har återkrävts inte betalas i rätt tid, ska dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) tas ut på det obetalda beloppet. Detsamma gäller när ett avtal har träffats om en avbetalningsplan eller den återbetalningsskyldige har beviljats anstånd med betalningen och betalning inte sker inom den tid som följer av avtalet eller beslutet om anstånd.

5 §  Migrationsverket får helt eller delvis avstå från ett krav på återbetalning eller ränta om det med hänsyn till den återbetalningsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra omständigheter finns särskilda skäl för det.

6 §  Migrationsverket får, vid en utbetalning av ersättning enligt denna lag till den som är återbetalningsskyldig, dra av ett skäligt belopp i avräkning mot det återkrävda beloppet. Avdrag får även göras för ränta som den återbetalningsskyldige ska betala.

1 §  Om Migrationsverket begär det ska Polismyndigheten lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut enligt denna lag som innebär att en utlänning ska lämna sin plats vid ett asylboende.

Hjälp enligt första stycket får begäras endast om

• 1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda befogenheter enligt 10 eller 10 a § polislagen (1984:387) behöver tillgripas, eller
• 2. det annars finns synnerliga skäl.

2 §  Migrationsverket får undersöka det boendeutrymme och de slutna förvaringsställen som en utlänning disponerar på ett asylboende, om

• 1. det kan misstänkas att utlänningen inte bor enbart på asylboendet, och
• 2. undersökningen behövs för att kunna bedöma om utlänningen uppfyller villkoret för dagersättning och särskilt bidrag i 6 kap. 3 § första stycket.

Undersökningen ska genomföras i närvaro av ett vittne. All den hänsyn som omständigheterna medger ska iakttas.

1 §  En utlänning som har fyllt 16 år har rätt att själv föra sin talan i mål eller ärenden enligt denna lag.

2 §  Beslut i fråga om bistånd enligt denna lag gäller omedelbart, förutom beslut om återkrav enligt 7 kap. 2 §. Även ett beslut om att genomföra en undersökning enligt 8 kap. 2 § gäller omedelbart.

3 §  I mål eller ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske enligt 34-38 eller 47-51 §§ delgivningslagen (2010:1932). I mål vid allmän förvaltningsdomstol får dock delgivning ske enligt 48 § första stycket 1 samma lag, om utlänningen har lämnat landet.

4 §  Den som är eller har varit verksam inom boendeverksamhet som drivs av enskild på uppdrag av Migrationsverket enligt 2 kap. 2 § får inte obehörigen röja vad han eller hon då har fått veta om enskildas personliga förhållanden.

1 §  Migrationsverkets beslut enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Beslut om anvisning till en kommun att ordna boende och beslut om tilldelning av eller erbjudande om boendeplats får dock inte överklagas.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

2 §  Migrationsverkets beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets utlänningen bodde när beslutet fattades.

1 §  Om tillströmningen av utlänningar som omfattas av denna lag har varit eller kan väntas bli särskilt omfattande och det är nödvändigt för att behovet av platser på asylboenden ska kunna tillgodoses, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om undantag från

• 1. skyldigheten för en utlänning att inte lämna ett län enligt 4 kap. 1 §,
• 2. närvarokontrollen enligt 4 kap. 3 §, och
• 3. anmälningsskyldigheten enligt 4 kap. 5 eller 6 §.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan under de förutsättningar som anges i första stycket med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om undantag från villkoret att bo på ett tilldelat boende för rätt till dagersättning och särskilt bidrag enligt 6 kap. 3 §.

2 §  Regeringen får meddela föreskrifter som avviker från denna lag, om Sverige är i krig eller krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.